Så, varför inte landa Citatet denna söndag i en gammal klassiker, även om han numera inte tillhör just Deep Purple utan kör sitt egna lilla race i Blackmore's Night?
Den här gången ska vi dessutom starta med Citatet ganska tidigt i inlägget, så att vi utgår från det i vårt fortsatta resonemang.
"Jag säger inte att jag är lika bra som Jeff Beck, men jag förstår honom när han säger sig hellre jobba på bilsamlingen än spela gitarr."
Ritchie Blackmore
Okej.
Kolla på bilden. Den är tagen -73, och det där kan få mig att fundera lite över hur gitarrhjältar kan stiga och falla så mycket. Vem som är "hetast".
För egentligen är det ju såhär: Ritchie Blackmore var en gång i tiden den man skulle slå. Den bäste av de bästa.
Den som ingen kunde rå på (och, om jag förstår det rätt med ett ego som matchade den inställningen). Han hade säkert i sin tur sina idoler som han skulle vinna över - det vitnar ju citatet ovan om, inte minst - men är det inte lite lustigt hur det kan ändra sig?
Nu är det väl ingen gitarrist i hela världen som anger Blackmore som sin förebild avseende gitarrspel?
Ska vi ta några fler exempel?
Inte vad jag förstår.
och nu kommer frågan - vem är, egentligen, den man vill slå om man börjar lira gitarr nu för tiden? Vem är Den Store Gitarristen?
Finns det någon?
Jag är faktiskt lite tveksam till det, min känsla är att det nu finns så galet många fantastiska gitarrister att det istället har blivit lite så att ingen egentligen står ut på samma sätt som förr i tiden.
Eller har jag fel?
Inlägg
