Metalbloggens samarbetspartner:

söndag 28 februari 2010

Caliban & Sonic Syndicate på Close Up-båten

Ja, vid det här laget får jag erkänna att alla elektroniska manicker jag hade med mig var totalt soppatorsk, så några bilder finns helt enkelt inte. Själv började jag väl också krokna, så när jag blev utsläpad ur hytten för att kolla in Caliban - som jag tidigare sågat lite i min besvikelse över att Dark Tranquillity ställde in - så var jag rätt skeptisk.

Gosse, gissa om det är dags att krypa till korset!

Caliban levererar en fullständig knogmacka som väckte mig på ett brutalt sätt. Mäktiga breakdowns, hårt arbetande gäng, bra ljud, tajt band - med en hel del bra låtar. Per står bredvid och bara lyckoflinar, men så är just metalcore hans riktiga "guilty pleasure", betydligt mer så än min.
Nåväl, tyskarna är genuint tacksamma för chansen att få spela på båten, och gör det förbaskat bra. Då ska inte jag vara sämre än att erkänna att jag var ute på svag is vid min sågning förr.
Bra jobbat - och det här kommer jag nog fan att leta upp mer av!

Sist på fredagen är det dags för Sonic Syndicate.
Jag pallade en och en halv låt av posering på scen. Räcker så, tycker jag.
Det är ett band som ännu inte får mig att ändra uppfattning...

Tribulation på Close Up-båten


Det band jag sett fram mot mest går på under fredagens sämsta tid, strax efter lunch. Lokalen är med andra rätt tom när ett närapå magiskt stycke stråkmusik inleder ynglingarnas set redan innan ridån går upp. Därefter får jag se gänget, och rent av häpnas över just hur unga de är. Herrejisses, jag är en stenåldersdrake snart...
Nåväl, bandet ger järnet och kör verkligen all-in på sin stil. Materialet är bra, ljudet sådär en bit bak lokalen - något som ändrar sig till det bättre när man kommer närmare scenen.

Rent allmänt passar väl materialet lite bättre skiva än på en spelning vid lunchtid dagen efter, då de smått magiska mellanpartierna mer eller mindre försvinner helt vid spelningen. Min resekamrat Per anser dessutom att bandet borde skippa sina solon helt och hållet, men jag är tveksam till det. Jag tycker att de fyller en funktion, speciellt för låtens uppbyggnad.
Tribulation gör på det hela taget en rätt bra spelning, och det står fort kla
rt att det här är ett gäng som är i branchen for the long run.
De satsar järnet på det här, och det ska bli mycket spännande att se var nä
sta platta tar gruppen. Att följa upp en debut som "The Horror" kan inte vara helt enkelt, men jag hyser gott hopp!

Remasters: Candlemass "Epicus Doomicus Metallicus"



Den har ett av metalhistoriens coolaste omslag, helt klart, Candlemass klassiska debutskiva "Epicus Doomicus Metallicus". Dödskallen som genomborrats av träpålar mot en helt svart bakgrund borde finnas som T-Shirtmotiv i precis varenda H&M! Bakom det brutala omslaget döljer sig genreskapande doom från 1986, där basisten och låtskrivare Leif Edling släpper lös sin febless för att hitta det ultimata riffet. Sången hanteras på skivan av Johan Längqvist, men i originalförpackningen har prickarna över "ä" fallit bort, så karl'n har fått heta "Langqvist" i 20 år -det var inte förrän bandets 20-års jubileum som det hela faktiskt klarades upp! Felskrivet namn eller inte - Johan sköter sången på ett ganska eget sätt. Det är inte tal om världens bästa sångare, men sången är aldrig dålig - och framförallt är den passande. Det sitter ihop, liksom.
Låtmaterialet är bara 6 spår långt i original, men alla låtar är bra. Skivan innehåller "Solitude", "Demons Gate", "Crystal Ball", "Black Stone Wielder", "Under The Oak" och "A Sorcerers Pledge", och den som kan sitt Candlemass inser att flera av dessa stycken återkommer på senare skivor, med Messiah Marcolin på sång. som extramaterial får man en extra skiva med livetagningar, som trots att ljudet är tveksamt ändå förhöjer värder av produkten på ett bra sätt.
Kolla in denna pärla på Spotify om du vill, eller handla direkt!

lördag 27 februari 2010

Deathstars på Close Up-båten


Kvällens sista akt är också huvudnumret. Deathstars drar fullt hus, och publikgensvaret på de estetiskt medvetna Stockholmsbandet. Gänget är laddat, och deras musik passar verkligen bra på en kryssning som denna. Laddat, allsångsvänligt, svängigt.

Tyvärr fortsätter de tekniska problemen, och efter inledande "Chertograd" (tror jag väl att det var?) så får vi ett rätt långt avbrott då den förb**ade glappkontakten fortsätter spöka. Trist, och bandet gör sitt bästa för att hålla igång den puls man byggt upp under det ofrivilliga uppehållet, men det är förstås lättare sagt än gjort.

När man sedan är igång igen så kör man på bra, och materialet från Veckans Tips "Termination Bliss" är verkligen helt magiskt. Nya "Night Electric Night" är i mina öron inte lika bra, men visst fungerar även detta material ganska bra i sådana här sammanhang!

Totalt sett gör bandet en ganska bra spelning, och det märks att de har en hel del spelningar under bältet - de vet exakt hur de vill se ut och låta, och de lyckas bra med detta. Fortsätter gänget på sin väldigt egna bana så kommer de bara att fortsätta växa, det är något som tår helt klart!


Entombed på Close Up-båten

Nästa sista band på torsdagen är en tungviktsakt - dödspionjärerna Entombed!
De går på till "Chief Rebel Angel", något som undertecknad förstås tycker är bland det bästa som kan strömma ur ett par högtalare, och sen får vi "LIke This With The Devil", så starten är grym. Totalt sett blir dock den här spelningen tyvärr en av resans besvikelser. Det beror nog inte i huvudsak på bandet, utan tekniska problem - på andra våningen så försvinner sången fullständigt under flera delar av spelningen. Visst är LG bra - när han hörs... Synd, för Entombed är ju i sina bästa stunder världsklass. Även om jag fortfarande tycker att det borde två gitarrister. Men det är ju en annan femma...

Cult of Luna på Close Up-båten

Cult of Luna, Umeå, är ett band som jag tidigare varit lite skeptiskt mot live. Låtarna är i min mening lite drömska, förtrollande, långa slingrande saker - och eftersom bandet agerat på samma sätt på scen så har resultatet i min mening blivit lite... tja, enahanda. För mycket konstnärlighet för min smak när det gäller rockspelning.
Det får jag äta upp fett ikväll.
Ljudet är kanonbra, bandet är ganska publikfriande (nä, fortfarande inget mellansnack, men väl en känsla av närvaro som är fenomenal) och gitarrmattorna är så vackra att man kan dö för dem. Otroligt bra, och jag undrar om jag tidigare haft otur eller bara fångat dem en dag när jag själv inte varit upplagd för just denna typ av musik...

Bandet är hur som helst snortajt, och i slutänden så visare det sig att Cult Of Luna står för hela resans bästa spelning!
Även denna spelning präglas av en del tekniska problem, bland annat är det glapp någonstans, ett glapp som ger ett kraftigt sprakande i PA-systemet stundtals. Nu är det inget som bekommer de 7 på scen som kör på med sina svidande vackra låtar.
2 tummar upp!

Bullet på Close Up-båten


Först ut av alla band var Bullet - eller Bulle, som jag inte kan låta bli att kalla dem.
Redan från start ger bandet järnet, även om ljudet först är riktigt risigt, samtidigt som sången är nästan ännu värre. Det låter apa, rent av, i början.
Nu spelar ju bandet en musik som gjord för uppvärmning inför fest, och både ljudet och sången tar sig när bandet varit igång ett litet tag. Antagligen tar det väl lite tid att trimma in både mixning & stämband...
Bullet är ju ett band som får tokspö av exempelvis Airbourne när det gäller denna typ av musik, men det spelar mindre roll en kväll som denna. Växjögänget fyller sin funktion och gör till slut en på det hela taget habil insats. Dessutom - visst är han ganska lik Messiah, sångaren?
Sånt ger ju pluspoäng bara det...

Close Up-båten i korthet!

Kanoten höll ihop, jag höll ihop - allt gick fint, och som vanligt var det resa med oerhört mycket skratt! Senare kommer korta sammanfattningar av alla spelningar (tillsammans med de få bilder jag lyckades fixa till med mobilen), men jag tänkte ändå ge er kryssningen i korthet nu med en gång!

  • Grymt kul resesällskap. Tack Per, Tobbe & Magnus för en riktigt bra båttur!
  • Cult of Luna var - lite oväntat för undertecknad - bäst av alla.
  • Tekniska problem för i stort sett alla band under hela torsdagen. Trist...
  • Jag undrar om jag inte köpte hela båten. Taxfree gav karameller, parfy & leksaker hem till familjen och 2 fina flaskor till mig; Glenrothes Robur Reserve samt Balvennie 21 YO PortWood. Spännande!
  • ...dessutom var det skivmässa. Plockade upp Funeral Mist "Salvation", The Gates of Slumber "Conqueror" samt Bolt Thrower "Mercenary". Fina grejer, men inte slut med det - jag hittade även juniortröjor till lillgrabben; Iron Maiden "Killer" samt Motorhead!
  • Priserna på båtarna är inte längre speciellt bra. En öl är ju fan dyrare än i land numer..
  • Träffade Metallbibilotekarien & Manhammer från Werock. Det var roligt, hedersknyfflar bägge två.
  • T-shirtköp blev det också. Tribulation & Entombed!
  • Åldern visade sig tyvärr. I säng nån gång 4, halv 5 - och lik förbannat vaknar man 7. Som en jävla gubbe som inte kan sova längre på morgonen. Usch.
    Hemlängtan, speciellt sista 2 timmarna. Skönt att komma hem till familjen.


Till sist - såhär såg det ut. Ungefär! :)

fredag 26 februari 2010

Metalbloggen - nu i samarbete med...

..ja, precis. Det är en grej på gång, bara detaljer återstår.
En ny samarbetspartner, denna en gång riktigt spännande kommersiell sådan.
Just nu är ju eder Rebellängel på världsomsegling runt Östersjön, så jag har inte kollat av mejlen - men i stora drag är det klart.
På måndag eftermiddag eller kväll skall alla detaljer kunna vara spikade, och då kommer bomben. För det känns som en sån.

Och det ska bli riktigt kul att släppa den, för det innebär förhoppningsvis bra saker för bloggens läsare. Stay tuned - the bomb is incoming! :)

Veckans Tips: Deathstars "Termination Bliss"


Svenska Deathstars har ett sound som är helt och hållet deras egna. Det är goth, det är rock'n'roll, det är metal i en häxkittel som ger ett riktigt skön slutresultat. Flirtande med stundtals "schlager-mässiga" refränger skulle kunna gå överstyr och bli kasst, men för min del tycker jag att det håller allt som oftast - och på denna Veckans Tips så håller det precis hela tiden.
"Termination Bliss" från 2006 är en platta som är smockfull med bra verser, bra riff, bra refränger och därmed potentiella hits. Alla låtar ligger runt 4-minutersstrecket, och ambitionen är uppenbart att roa och ge en bra stund, något bandet lyckas alldeles förträffligt med. Inledningen med "Tongues", "Blitzkrieg", "Motherzone" och "Cyanide" är av sådan kaliber att man ibland får nypa sig i armen. Resterande låtar håller inte samma hysteriska klass, men det blir aldrig dåligt - och när skivan är över vill jag allt som oftast börja om!
Deathstars finns förstås på nätet, via deras MySpace kan du exempelvis lyssna på låtar även från senaste alstret "Night Electric Night", en hygglig skiva som dock inte når upp i samma klass som "Termination Bliss".
Naturligtvis har bandet en hemsida också, som bland annat innehåller rätt sköna bilder.

torsdag 25 februari 2010

Zakk Wylde på telefon!

Eller, nej - så blev det inte.
Genom Werock försökte jag få till en intervju med gitarrlegenden innan han entrade studion för att spela in nästa platta. Antagligen gick alla slotar till tyngre och mer internationellt känd media (nä, Werock har inte Total Global Domination... än...), och vem vet - det kanske var lika bra?
Jag menar... vad säger man när man har Zakk i andra änden av luren?

"Mmm..you know... You're Zakk Wylde dude. Thats so cool"?
Tror inte det.
Det hade förstås ändå varit skitfränt, och jag hoppas givetvis att få chansen senare.

Tills vidare får ni nöja er med den lilla blaskan Classic Rocks intervju. De räknas tydligen som större än Werock.
Förstår inte hur de kan fått allt så om bakfoten... :)

Skepp ohoj!

Idag är det dags att segla - Close Up båten tar mig och en stor mängd andra dårar ut på sjön en sväng, till tonerna av kvalitetsmetal och lukten av öl.
Ska bli riktigt kul, trots mina tidigare farhågor om hyttfördelningen... :)

Vill du följa med i vad som händer så rekommenderas ett besök på bloggens samarbetssite Werock.se, då planen är att ladda upp snabbrecensioner och tankar allt eftersom de sker på den siten. Eller ja, inte för min del, tror jag. jag tror inte att jag kommer ha så mycket tankar alls, faktiskt, inte när jag är där. Tankearbetet får mina kollegor Metallbibliotekarien & Manhammer stå för. 2 individer jag ska försöka sammanstråla med IRL, om allt funkar.
Jag menar, hur svårt kan det vara?
Jag har gett beskrivningen av mig som iklädd jeans, svart t-shirt med bandlogga på, tatueringar och armarna och en öl i ena näven. Det måste ju vara helt unikt ikväll? :)

Mest ser jag förstås fram emot Tribulation, men det finns fler akter jag vill se. Deathstars är bra live, Entombed röjer ju, och i och med Sonic Syndicates spelning finns ju en naturligt vätskepaus inlagd...

Imorrron kommer ett Veckans Tips som vanligt (det har givetvis anknytning till båten), och så småningom, när Rebellängeln är i land och fungerande igen, så laddas lite reflektioner upp, tillsammans med en eller annan bild.
Skepp ohoj!

onsdag 24 februari 2010

Tävling - vinn Dark Tranquillitys nya platta "We Are The Void"!



Idag är det officiellt releasedag för Göteborgarna Dark Tranquillity's nya skiva "We Are The Void" - och du kan lätt lägga vantarna på ett eget ex här på bloggen!

Allt du behöver göra är att skicka ett mejl till chief-rebel-angel@hotmail.com med märkningen tävling. Plita ner din postadress i mejlet, samt vilken rockhändelse du ser mest fram emot under det kommande året (skivsläpp, festival, konsert eller bara soft lyssning hemma i soffan) så är du med i tävlingen. Sista dag för att medverka är måndag den 1/3, så det är mindre än en vecka att vinka på .

Vad väntar du på?

Klart du vill ha ett eget ex - kasta dig över tangentbordet nu!

tisdag 23 februari 2010

Perfekt timing!

Postlådan innehöll en tidning med perfekt timing idag.
Allt Om Whisky kunde - med tanke på den stundande båtresan i slutet av veckan - inte kommit lägligare! Känns fint att inspireras lite, och läsa om det gyllene guldet.
Dessutom har jag i går lagt handpenning på något så kul som en privatimporterad sort, Avesta Whiskyklubb Nr 02. Tack Killer, för erbjudandet, det ska bli riktigt kul att jämföra intryck sen!

Som sista del i inlägget konstaterar jag att In Flames Anders Fridén fortsätter sitt gästkrönikörande i Allt Om Whisky. Denna gång ger han en uppräkning av de 3 bästa skivorna 2009, med tillhörande förslag på dryck. Listan är rätt oväntad, i alla fall för mig!

1) Alice In Chains "Black Gives Way to Blue" - whisky: PNA Glenugie 1973
2) Mono "Hymn To The Immortal Wind" - whisky: Karuizawa 1971
3) Soulsavers "Broken" - whisky: Auchentoshan 1973 single cask no 801.

Nä, inga vanliga whiskysorter där inte.
Jag kan inte svara för Mono och Soulsavers, men i Alice In Chains fall kan du i alla fall köra en Macallan Whiskymakers Edition. Jag har provat... :)

Recension: Astral Doors "Requiem of Time"



Astral Doors gör musik med Ronnie James Dio som förebild. Det minner om alla hans projekt - Rainbow, Black Sabbath & solokarriär - och precis som all sådan musik så innebär det att låtarna är byggda på melodi, sköna riff, bra sång och smittande refränger. Det är lätt att ta till sig och kräver inte speciellt många lyssningar, och det som ofta avgör kvalitén är snarare hur hållbar skivan är i längden. "Requiem of Time" är Borlängegrabbarnas femte fullängdsalbum, och man besitter både erfarenhet och en bra sättning - förutsättningar finns alltså för att göra en riktigt bra platta. Så - hur lyckas man?

Svaret är - ganska bra! Sången sköts som vanligt av Nils Patrik Johansson, och han besitter helt enkelt en av Sveriges bästa röster för heavy metal. Backar man upp det med ett knippe bra låtar så har man halva framgången hemma, och det som egentligen hindrar mig från att hylla den här skivan oreserverat är två saker - dels är det helt enkelt för många låtar, alla spår håller inte riktigt måttet och totalresultatet hade blivit bättre om gruppen slopat de svagaste bidragen, och dels har jag hört högre toppar med bandet.

Med det sagt, gillar du den här typen av musik så är plattan ett givet köp. Inledande "Testament of Rock", svängiga "Call Of The Wild", härligt geezer Butler-basiga "S:t Peters Cross", allsångsvänliga "Blood River" och avslutande episka "When Darkness Comes" är alla bra exempel på klassisk heavy metal när den regerar.

Astral Doors finns förstås på nätet via en MySpace-sida, men i skrivande stund verkar inte den aktuella plattan ligga ute på Spotify - eller så letar undertecknad inte tillräckligt bra... Gillar du den här skivan så rekommenderas också en koll på backkatalogen, speciellt förtjust är jag personligen i "Evil Is Forever" från 2005.

Bästa Spår: Majestätiska "When Darkness Comes"!

Betyget då? Svårt, det här balanserar verkligen mellan en 3:a och en 4:a, och hade jag haft halva betygssteg så hade det varit självklart med 3,5. Således tvingas jag fundera framförallt över hur mycket jag kommer att återvända till detta, och hur det står sig mot andra liknande släpp - exempelvis Heaven And Hells "The Devil You Know" från förra året - och efter att ha velat en massa fram och tillbaka stannar jag på det lägre betyget, om än ett starkt sådant. Det kan hända att detta är en av de domar jag får anledningen att ifrågasätta senare dock, det återstår att se!

Astral Doors "Requiem Of Time" - 3

måndag 22 februari 2010

At The Gates DVD-släpp


Idag släpps den, At The Gates feta DVD-box "The Flames Of The End".
Massor med godis, bland annat en livespelning från Wacken under bandets avskedsturné 2008.
För oss som bevistade en av de spelningar blir det förstås en massa nostalgi, för er som inte hade chansen blir det 75 minuter ren magi.
At The Gates har influerat så stora delar av metallscenen att det är rent larvigt, och det var välförtjänt som "Slaughter Of The Soul" plockade hem Werocks sammanställning över de bästa svenska skivorna någonsin.
Är du förtfarande osäker på om detta är något för dig så kolla in klippet nedan.
Det borde övertyga dig...



Ah... kortvecka!

Måndag igen, men inte vilken som helst - denna vecka är det dags för Close Up-kryssning (om det nu blir av, helgen har bland annat inneburit dubbelsidig öroninflammation för lillkillen, VAB idag, så det finns ju en X-faktor att spela med...) och det innebär förstås kortvecka! Avsegling på torsdageftermiddag/kväll, så fredagen = inget jobb!
Heja!

Ser verkligen fram mot den, av flera anledningar. Jag behöver botanisera lite bland taxfree-whiskyn (sen jul har min hylla drabbats av frånfall - flaskorna med Scapa, Glenmorangie, Strathisla och Laphroaig har sinat). Jag är fortfarande ganska väl stadd med de rökigare sorterna, men en och annan lätt Speyside vore bra, och någon som ligger mellan Speyside och Islay vore fint. Man får se vad som bjuds, och i "värsta fall" kan man ju alltid ta en av de bästa sorter som ges - Highland Park 18YO!

Naturligtvis lockar även banden, trots att spellistan lämnar lite i övrigt att önska:

Torsdag
21:00-21:40 Bullet
22:10-23:10 Cult Of Luna
23:40-00:40 Entombed
01:10--2:30 Deathstars

Fredag
12:30-13:10 Tribulation
13:40-14:20 Caliban
14:50-16:00 Sonic Syndicate

Jaha, tycker ni. Vad fel på spellistan?
Låt mig säga såhär - det blir en utmaning för en småbarnsförälder att se Deathstars...
Den tiden på dygnet är inte längre min naturliga zone of comfort, så att säga. Dessutom ville jag verkligen ha Tribulation på kvälls/nattetid, när deras skräckfilmsdöds skulle göra sig bäst.

Fast, man ska väl inte klaga. Jag får se många bra band, jag kan hänga i taxfreen när Sonic Syndicate spelar, jag får bra sällskap, det finns öl på båten. Och det är kortvecka... :)

söndag 21 februari 2010

Nu är pappa arg igen!

...allvarligt talat.
Lillkillen har dubbelsidig öroninflammation och behöver penicillin.
Så då hämtade vi det. Tog koncentrat så han inte måste svälja 10 ml, bara 2 ml.
Det är bara det att det visar sig att det smakar ond bråd död.
Alltså - så pass att han spytt som en gris varenda gång vi försökt hittills!
Jag var till slut tvungen att smaka själv, och allvarligt, Meda AB som tillverkar det här - är ni i maskopi med djävulen?

Jag tvingas alltså välja mellan något som smakar OK, men kräver massor av millilitrar, och något som bara behöver få millilitrar och smakar skit.

Hur jävla svårt ska det vara att kombinera till koncentrat med bra smak?
Vi kan alltså lura gubbar att få stånd med blå piller, men tillverka medicin med smak som småbarn inte spyr av - det är för komplicerat?
Dra åt helvete.

Efter telefonterror till närakuten har jag till slut fått dem att ändra receptet till det andra ("prova att blanda ut det andra, ge mindre i taget, gör vad som helst bara du inte ringer oss..."), så det blir till att åka in mot dygnetruntöppna Apoteket - eller vad fan det nu heter numera - inne vid Centralen.

Gissa om det kommer spelas dödsmetall på skallspräckarvolym i bilen?

Förbannade Meda AB...

Månadens DVD-tips - In Flames


Mitt i en ny månad betyder nytt DVD-tips på Werock.se, även denna gång är det undertecknad som står för bidraget. In Flames "Used & Abused...In Live We Trust" är det som skärskådas, och det är en fullmatad box med Sveriges bästa liveband.
Läsning för dig som undrar vad du ska lägga slantarna på, och du hittar artikeln här!

Live: Black Sabbath "Live Evil"


Metalbloggens serie om grymma liveskivor är nu framme vid en av de absolut största klassikerna, ett monument för konceptet liveskiva - "Live Evil" med legendarerna Black Sabbath.
Sättningen som står på scen är den med Ronnie James Dio vid micken, samma gäng som står bakom albumen "Heaven And Hell" samt "Sigh of the Southern Cross", och det är också härifrån majoriteten av spåren hämtas, även om vi förstås under konsertens gång får såväl "War pigs" och"Iron Man" som "Paranoid", stycken som den evigt unge Dio hanterar väl. Faktum är att Ronnie nog sjöng som allra bäst vid ungefär den här tidpunkten, och rakt av är vokalistens insats närmast fläckfri.

Bandet har också en repertoar som borde få många att baxna. "Neon Knights" öppnar skivan med sitt driv, men det är egentligen en bit in i spelningen som bandet verkligen visar sig från sitt esse, versionerna som bjuds av "Heaven And Hell" och "Sigh Of The Southern Cross" är snyggt sammanflätade, och trots att de står för drygt 19 minuter tillsammans så känns inte de minuterna långa.

Likt en av de första skivorna i Live-serien, Iron Maidens "Live After Death" så är det här en skiva som funnits i oändligt många pojkrum runt om i vårt rike, och undertecknad gissar att nästan alla av bloggens läsare kan relatera till denna odödliga inspelning. Mitt förslag är - plocka fram den igen, den håller än idag, och är verkligen värd fler spelningar!

lördag 20 februari 2010

Tvekamp: Metallica "Metallica" VS AC/DC "Back In Black"




Det var ett tag sen, men nu är det dags igen - Tvekampen är tillbaka, och inte med vilken liten match som helst... nä, en tungviktare.




Vi pratar om två av de mest klassiska albumen genom tiderna, två av de skivor som sålt absolut mest av alla hårdrockplattor som någonsin gjorts.

Metallicas självbetitlade svarta album och AC/DC's likaledes svarta återkomst.

2 svarta juveler som redan gått till historien, och som kommer gå en hård match i den här Tvekampen. Som tidigare delas poäng ut i varje rond, från 1 till 5, innan allt summeras i slutet och en vinnare koras. Varsågod - kasta dig in i hetluften, och glöm inte att lämna din röst sen!

Rond 1 - Singlarna

En av de tyngre ronderna i matchen handlar förstås om de singlar som respektive platta levererar. Ett mått på kvalitén på hela skivan, och framgången både försäljningsmässigt och på listor runt om i världen. Metallica krämade ur hela 6 stycken singlar ur sin skiva, imponerande! "Enter Sandman", "Don't Tread On Me", "The Unforgiven", "Nothing Else Matters", "Wherever I May Roam" och "Sad But true" är en stark samling - men faktum är att ingen av låtarna nådde ens topp 10 på Billboard Hot 100. Lite oväntat, kan tyckas i efterhand, och att ingen av balladerna nådde högst är kanske än mer oväntat - istället toppade förstasingeln "Enter Sandman" på en 16:e plats.



Australiensarna lyckades även de släppa 6 stycken singlar, trots att skivan i sig faktiskt bara innehåller 10 låtar. Helt galet, egentligen, även om bandet släppte några av låtarna i flera olika omgångar för att "täcka" in hela världen. totalt sett fick vi "Rock'N'Roll Ain't Noice Pollution", "You Shook Me All Night Long", "What Do You Do For Money Honey", "Back In Black", "Hells Bells" och "Shoot To Thrill", men inte heller AC/DC nådde topp 10 på Billboard Hot 100. Längst kom de med "You Shook Me All Night Long" på plats 35.

Slutsatsen måste ändå bli maxpoäng för både grupperna - att lyckas kräma ur så många fantastiska singlar ur en skiva är en bragd!


Metallica - 5
AC/DC - 5

Rond 2 - Dolda Pärlan

Den här ronden blir förstås vädigt subjektiv, speciellt när det gäller valet av låt. Syftet är att plocka fram den bästa låten bland de som inte släpptes som singlar, att helt enkelt hitta den dolda pärlan.



I Metallicas fall finns flera tänkbara, men till slut faller valet ändå på "The God That Failed". Den inledande smygande basgången med tungt trumkomp som sedan leder in till växelverkande gitarrspel är en enkel med genial start. Riffet är bra, kompakt och tungt, och James hetfields sång passar väl under både vers och refräng. Det svänger, helt enkelt, och hela låten hänger ihop musikaliskt såväl som textmässigt. Ödesmättat, men ändå inte i samma lysande kvalitet som singlarna.

AC/DC svarar med en knuten näve i luften och ett stridsrop för alla lördagkvällar. "Let Me Put MyLove Into You" är en låt där Brian Johnsson öppnar strupen oh bjuder in till allsång, och varje gång man hör den här låten måste man förundras över att den inte blev en singel. Den håller MINST lika hög kvalitet som många av de valda låtarna. Lysande låt, faktum är att det kan vara en av de bästa låtarna AC/DC lyckats producera någonsin!

Metallica - 4
AC/DC - 5

Rond 3 - Jämnhet

Ett av de viktigare attributen för en skiva är naturligtvis att det inte finns någon utfyllnad. Så jämn som möjligt, inga dalar men gärna några extra vassa toppar är receptet.

Naturligtvis är det vid en sådan jämförelse en viss fördel att ha färre låtar, men dte skiljer sig inte så mycket trots att skivorna är ganska olika långa. AC/DC har 10 spår på sitt album, Metallica har 12 spår - däremot är Metallicas låtar längre i sig.

AC/DC visar sig också ha en del spår som inte är speciellt imponerande. Både "have A Drink On Me" och "Shake A Leg" är okej - men inte speciellt mycket mer. Metallicas motsvarigheter när det gäller svaga kort är svårare att plocka ut, men får till slut representeras av "Don't Tread On Me" samt avslutande "The Struggle Within". Själva svårigheten att peka ut de svagaste spåren visar dock på en härlig jämnhet, och tippar favören i denna rond knappt till jänkarnas (ja, och danskens...) fördel!

Metallica - 5
AC/DC - 4

Rond 4 - Omslag

Trist kategori kanske ni tycker, men ack så viktig för helheten av albumupplevelsen. I just denna Tvekamp blir det än tråkigare, förstås. Båda skivorna är mer eller mindre helt svarta, och även om titeln på AC/DC-plattan är något bättre samstämmigt med omslaget så är det inte speciellt mycket. Det är två plattor som blivit klassiska och kända - de flesta vet hur skivorna ser ut - men frågan är om det inte hade slutat så i alla fall?

På det hela tycker jag faktiskt att båda omslagen är rätt trista - de är inte ens de bästa "svarta" skivomslagen, utan får faktiskt spö av Mötley Crües "Shout At The Devil", med sitt svagt markerade pentagram.

Metallica - 3
AC/DC - 3

Rond 5 - Produktion & Ljudbild

Naturligtvis får man beakta att skivorna har dryga tio år mellan sig, så i rättvisans namn har lyssning av AC/DC-skivan skett med den remastrade versionen, en version som fått mer fräschör och klarare ljudbild jämfört med originalet. Resultatet blir också en klassisk rock'n'roll-rökare som passar bandets lite ruffiga musik som handen i handsken. Angus Youngs gitarr tillåts dominera, och kompet ligger på precis rätt nivå; drivet, svängigt och markerat utan att ta över. Även sången är mycket bra, och lyfts fram med lagom "tryck". En skön och passande produktion, på det hela!


Metallica svarar med en skiva som av många anses ha en närmast ultimat ljudbild för hårdrock, och även om bandet både före och efter ("...And justice For All" och "S:t Anger" är två fina exempel på det) haft problem med ljudbilden så träffar de rätt här. Det är lagom tungt, lagom klart ljud. Personligen föredrar jag Metallica med lite mer "ruffigt" ljud, och skulle för full pott gärna sett mer distortion och ett vassare gitarrljud - men det är ju min personliga smak. om låtarna skulle göra sig bättre med ett sådant ljud är ju oklart...


Metallica - 4
AC/DC - 4
Rond 6 - Totalkänsla & historisk betydelse
Jo, det är sant. Den näst sista ronden handlar om något så luddigt som skivans totala känsla.
Här ställs den emotionella känslan av skivan, helheten, prestationen på prov, och det är givetvis i båda fallen tal om extraordinära sådana.
Vi börjar med att konstatera att AC/DC förlorade sin ordinarie sångare Bon Scott innan denna skiva, ersatte honom med Brian Johnsson och levererade denna skiva mindre än ett år senare. En prestation som i sig är helt makalös, och att de dessutom lyckas med ett album som för alltid kommer att räknas till ett av rockens genom tiderna största - med lysande kritik över hela världen, i av recensenter i alla genrer - är inget annat än ett mindre mirakel. Den totala känslan över skivan är också att det är ett gediget monument av rock, en tungviktare som förtjänat sin pats som legendar!
Metallica inspirerade i sina unga år en hel värld med sin nya, uppkäftiga, "allt eller inget"-thrash, och när de släppte lös sitt självbetitlade alster på världen så stod den nästan stilla. Vi fick se bilder av nattöppna skivbutiker där kidsen köpte skivan just efter midnatt för att sedan springa ut i bilen för första lyssningen. Skivan är en bra mellan underground och kommersiell framgång, utan att för den skulle sälja sig en enda sekund - det är som om bandet hittat en ny dörr i sitt skapande, och frågan är om något annat band hade kunnat ta det steg som metallica gör på detta album. Från fansen egendom till hela världens kelgrisar och världens största metalakt - utan att tappa sin cred bland de fans som följt med från början!
Metallica - 5
AC/DC - 5
Rond 7 - Kvalitet
Sista ronden är en tungviktare. Kvalitet.
Bloggen avser med detta den totala kvalitetskänslan som skivan som helhet inger. Omslag, låtkvalitet, ljudbild, texter, bandets hunger och spelskicklighet - allt detta ingår i den totala slutpoängen för ronden. Det betyder också att höga poäng delas ut till båda alstren (fattas bara annat!), men att vi får en segrare i Metallica. Den avgörande delen är till slut djupet i skivan - den har helt enkelt längre hållbarhet, och behåller greppet om lyssnaren i fler spelningar än AC/DC's svarta pärla. Anledningarna till djupet är förstås mångbottnat, men en större variation och seriösare inställning till textförfattandet spelar roll, liksom bandets önskan att placera rätt solo i rätt låt.
En snygg och oerhört högkvalitativ slutprodukt!
Metallica - 5
AC/DC - 4
Sammanfattning
Stenhård fajt ända in på mållinjen.
2 av rockhistoriens största försäljningsframgångar.
En Tvekamp värd namnet!
Metallica - 31 poäng
AC/DC - 30 poäng
Till slut väger pendeln svagt över till Metallicas fördel, med minsta möjliga marginal, tack vare en känsla av en totalt sett gedignare och hållbarare produkt.
Trots att båda skivorna är helt fantastiska så kan vi konstatera:
Det Bästa Svarta Albumet genom tiderna är Metallicas "Metallica"!

fredag 19 februari 2010

Bildspecial 2: Oh Canada!

Hoppas ni gillar bilder, för jag är fortfarande inspirerad av OS-vyerna, och kör en till bildspecial - denna gång från ute i landet runt Vancouver. Mestadels är dessa bilder tagna i nationalparkerna, enorma vidder med mycket berg och svidande vacker natur.

Om förra bildserien gav mig Katatonia i minnet så innebär de här bilderna norsk black metal med texter om is, snö och berg; Satyricon och naturligtvis Immortal.
Jag är en sucker for mountains, så det finns nåååågra fler bilder med berg - här är bara ett urval... :)


Tuskafestivalen i Finland....

...radar upp en rätt tung lineup.
Mastodon.
Testament.
Megadeth.
Bloodbath.
Hypocrisy.
Satyricon.

Bland annat. Går tydligen av stapeln i Helsingfors den 2-4:e juli, och egentligen kan man ju fråga sig... varför inte?
Det är fanken inte mer problems att åka båt till Helsingfors än att åka tåg till Göteborg, t ex.

Fast i år blir det inget.
just den helgen har jag lite andra planer.
Bröllop, till exempel. Mitt. Bäst att närvara... :)

The Sword in i studion

The Sword är på väg in i studion - 3:e given beräknas ha release i slutet av året, och med tanke på att producenten Matt Bayles har gjort finfint resultat med Mastodon så har i alla fall jag bra förhoppningar på kommande alstret.

Dessutom är det ju fredag, så givetvis brakar bloggen lös med just "Freya", detta vidunder till riffdriven låt. Den här versionen har dessutom Metallicas Lars Ulrich som gäst på trumpallen!




Kasst ljud?
Absolut. Men kolla in den här istället då. Eller originalet på Spotify! Tycker du förresten att du känner igen låten, men inte riktigt kan placera den? Mycket möjligt - det var en av de första låtarna av en relativt okänd artist som fick sitt definitiva genombrott genom spelet Guitar Hero, once upon a time!

Veckans Tips: Necrophobic "Hrimthursum"


Necrophobics mästerverk från 2006 borde du egentligen ha hört - men har du lyckats undgå det så är Veckans Tips denna gång en riktig guldgruva!
Detta är en fantastisk mix av death- och black metal, som från första till sista spår ger kompromisslöst skitbra rens med melodi.
Efter lite smygande inledningen "the Slaughter of Baby Jesus" så brakar det loss med helt enorma "Blinded By Light, Enlightened By Darkness" (en av världens coolaste låttitlar?). Därifrån bjuds vi på en resa i den eviga vintern (vilket jag har för mig att Hrimthursum betyder, men där kanske någon av er läsare kan hjälpa till? Jag orkar helt enkelt inte googla...) som är bra precis hela tiden.
Ingen utfyllnad.
Men väl extra höga toppar i grymma spåren "Age Of Chaos", "Eternal Winter", "Sithra Ahra" och framförallt avslutande titelspåret "Hrimthursum".
Svenska Necrophobic har kanske tidigare lidit av bristfällig produktion och halvdassigt ljud, men på denna giv sitter allt där det ska, och framförallt gillar jag att man verkligen hör vad som sjungs - inte helt vanligt inom denna genre.
Du hittar bandets hemsida här, och som vanligt rekommenderas lite lyssning via MySpace om du inte hört dem förr. Spotifylänken hittar du här!
Senaste alstret "Death To All" har också recenserats på den här bloggen . klicka på denna länk för mer läsning!

Arkiven byggs ut...

...du har väl inte missat att arkiven byggts ut?
Numera finns både recensioner och Veckans tips i egna arkiv, tillgängliga via högermenyn.
Personligen reagerade jag på hur mycket det ändå hunnit bli.
Det var en hel del länkar och text att fixa med.

Veckans tips finner du under utropstecknet, medan recensionerna huserar bakom gubben som betygsätter. Hoppas det är användbart!

torsdag 18 februari 2010

Halvåret jämnt!

Vafan, kom ju på... idag fyller bloggen halvår! Om man nu kan säga så.
Den 18:e augusti kom första inlägget, och hux flux har det gått ett halvår. Sjukt fort, dessutom.
För egen del ska det firas med jobb ikväll, mitt företag har ett stort kundevent på Münchenbryggeriet här i stan, och som kostymnissa förväntas jag deltaga.
Det kunde ju i o f s vara värre.
Müchenbryggeriet väcker rätt sköna minnen.
Bolt Thrower. Opeth. Tatueringsmässa.
På det hela taget ett bra ställe!

Hur som helst - halvåret avklarat, och med tanke på hur mycket kul som det fört med sig så ser jag verkligen fram emot nästa halvår.
Tack för att ni hängt med!

Bildspecial 1: Vancouver

Ja, vafasen, jag blir inspirerad av alla fina vyer från OS. (2-0 mot Tyskarna inatt dessutom!)
Kan inte låta bli att bjuda på lite egna bilder från Vancouver, The City Of Glass.

Lämpligt soundtrack utgörs givetvis av Katatonias "Viva Emptiness", som dels har en låt döpt till just "Inside The City of Glass", men även låten "Ghost of the Sun" vars refräng lyder "The City of Glass that I live In, The coldness from my brothers skin". Skivan som sådan är grymt bra, och för egen del är det nästan omöjligt att se bilderna på Vancouver utan att höra den musiken i huvudet.

Fin stad, mycket fin till och med. Grymma omgivningar, och ett rikt gatuliv. Dessutom finns som tiigare nämnts Granville Island, en lite ö proppfull med restauranger, barer, microbryggerier, salhallar - utan att kännas som en turistfälla. Värt ett besök eller två!

Håll till godo - här är lite bilder på Vancouver!





onsdag 17 februari 2010

Nya Masterplanskivan - "Time To Be King"!

Nu är titeln och releasedatumet på kommande Masterplanplattan släppt.
Den landar i skivdiskarna den 16/4, men redan under mars utlovas lite material i form av en singel.
Bandet har återförenats med norske fantomsångaren Jorn Lande, och personligen är jag mycket spänd på vad "Time To Be King" kan leverera.
Masterplan är ju i sina bästa stunder verkligen ett band i absolut världsklass!

Alltså.
"Time To Be King" - flipp eller flopp?

Arkiv: Recensioner

2010

Skivor
Iron Maiden "The Final Frontier" - metal, betyg 3
Soulfly "Omen" - metal, betyg 3
HellYeah "Stampede" - metal, betyg 3
Soilwork "The Panic Broadcast" - metal, betyg 4
Danzig "Deth Red Sabaoth" - metal, betyg 3
Netherbird "Monument Black Colossal" - black metal, betyg 3
Nevermore "The Obsidian Conspiracy" - progressiv metal, betyg 3
Watain "Lawless Darkness" - black metal, betyg 5
Witchery "Witchkrieg" - thrash/döds, betyg 2
Imperial State Electric "S/t" - rock, betyg 3
Keep Of Kalessin "Reptilian" - episk extrem metal, betyg 5
Exodus "Exhibit B: The Human Condition" - thrash, betyg 3 --- 3 Röster om Exodus -
Misery Index "Heirs To Thievery" - döds, betyg 5
Khoma "A Final Storm" - rock, betyg 5
Unleashed "As Yggdrasil Trembles" - döds, betyg 3
Triptykon "Eparistea Daimones" - doom/black metal, betyg 4 --- 3 Röster om Triptykon -
Jupiter Society "Terraform" - epic metal, bety 3 ---- 3 Röster om Jupiter Society -
High On Fire "Snakes For The Divine" - sludge/metal, betyg 5 --- 3 Röster om High On Fire -
Meshuggah "Alive" - metall, live, betyg 3 ---- 3 Röster om Meshuggah -
Airbourne "No Guts. No Glory." - rock, betyg 4 --- 3 Röster om Airbourne -
Black River "Black'n'Roll" - rock, betyg 2 --- 3 Röster om Black River -
Blowback "Eight Hundred Miles" - 70-tals rock, betyg 4 --- 3 Röster om Blowback -
Dark Tranquillity "We Are The Void" - groove metal, betyg 4 -- 3 Röster om Dark Tranquillity -
Ov Hell "The Underworld Regime" - black metal, betyg 2 ----- 3 Röster om Ov Hell -
Astral Doors "Requiem Of Time" - klassisk hårdrock, betyg 3 ----- 3 Röster om Astral Doors -
Throwdown "Deathless" - metal, betyg 4 ---3 Röster om Throwdown -
Gorgoroth "Quantos Possunt Ad Satanitatem Trahunt" - black metal, betyg 5

LIVE
Marduk på Klubben
Lamb of God på Arenan
Machine Head på Arenan

På WeRock.se
Ozzy Osbourne "Scream" - hårdrock, betyg 6/10
Grand Magus "Hammer Of The North" - metal, betyg 8/10
Istapp "Blekinge" - black metal, betyg 7/10
Coheed And Cambria "Year Of The Black Rainbow" - progressiv rock, betyg 7/10
Candlemass "Ashes To Ashes" - live doom metal, betyg 6/10
Bullet For My Valentine "Fever" - metal, betyg 9/10
Slash "S/t" - rock, betyg 8/10
Snakestorm "Choose Your Finger" - metal, betyg 5/10
Masterplan "Time To Be King" - metal, betyg 7/10
Trident "World Destruction" - blackened death, betyg 7/10
Steelwing "Lord Of The Wasteland" - heavy metal, betyg 6/10
At The Gates "Purgatory Unleashed - Live At Wacken" - döds, betyg 9/10
Big Ball "Hotter Than Hell" - rock, betyg 5/10
Immolation "Majesty And Decay" - döds, betyg 8/10
Armored Saint "La Raza" - hårdrock, betyg 7/10
Blowback "Eight Hundred Miles" - rock, betyg 7/10
Demonica "Demonstrous" - thrash, betyg 5/10
Winter's Verge "Tales Of Tragedy" - powermetal, betyg 5/10
Crematory "Infinity" - heavy metal, betyg 3/10
W.E.T "W.E.T" - hard rock, betyg 9/10
Los Sin Nombre "Blind Leading Blind" - melodic death, betyg 8/10
Freak Kitchen "Land Of The Freaks" - progressive metal, betyg 4/10

2009

Skivor
Katatonia "Night Is The New Day" - hårdrock, betyg 4
Dark Tranquillity "Where Death Is Most Alive" - melodisk döds, live, betyg 5
Slayer "World Painted Blood" - metal, betyg 3
Baroness "Blue Record" - metal, betyg 4
Paradise Lost "Faith Divides us - Death Unites Us" - metal, betyg 5
WASP "Babylon" - hårdrock, betyg 2
Immortal "All Shall Fall" - black metal, betyg 4
The Devil's Blood "The Time Of No Time Evermore" - rock, betyg 5
Mustasch "Mustasch" - hårdrock, betyg 3
Pearl Jam "Backspacer" - rock, betyg 4
Jorn "Spirit Black" - hårdrock, betyg 2
Megadeth "Endgame" - metal, betyg 3
Ghost Brigade "Isolation Songs" - metal, betyg 4
Corroded "Eleven Shades Of Black" - hårdrock, betyg 2
Job For A Cowboy "Ruination" - dödsmetal, betyg 2
Ex Deo "Romulus" - döds, betyg 3
Killswitch Engage "Killswitch Engage" - metal, betyg 2
Behemoth "Evangelion" - döds/black metal, betyg 4
Amorphis "Skyforger" - hårdrock, betyg 5
Necrophobic "Death To All" - dödsmetall, betyg 4
Heaven And Hell "The Devil You Know" - hårdrock, betyg 3
Hardcore Superstar "Beg For It" - hårdrock, betyg 4
Chickenfoot "Chickenfoot" - rock, betyg 2
Candlemass "Death Magic Doom" - doom metal, betyg 4

LIVE
Behemoth på Klubben
DevilDriver och Scar Symmetry på Klubben
Paradise Lost på Debaser
Hardcore Superstar på Arenan

På WeRock.se
The Gates Of Slumber "Hymns Of Blood And Thunder" - heavy metal, betyg 7/10













Arkiv: Veckans Tips

2013 
Vince Neil "Exposed" - smutsrock!
Abstrakt Algebra "S/t" - Doom
October Tide "Tunnel Of No Light" - melodisk döds
Come Sleep "The Burden Of Ballast" - slömangel, doom/sludge...
HIM "Dark Light" - goth (?) 
Vildhjarta "Måsstaden" - djent metal
Inter Arma "Sky Burial" - sludge
Mgla "Groza" - black metal
Noctem "Oblivion" och Noctum "The Seance" - dubbelgiv, dödsthrash och 70-talshårdrock
Killswitch Engage "The End Of Heartache" - Göteborgsdöds från USA
Aeon "Rise To Dominate" - dödsmetall
Xentrix "For Whose Advantage?" thrash
The Damned Things "Ironiclast" - klassisk supergruppshårdrock
Rev 16:8 "Ashlands" - black metal
Ark "Burn The Sun" - progressiv hårdrock
Napalm Death "The Code Is Red... Long Live The Code" - grind
Nile "Annihilation Of The Wicked" - teknisk döds
Onslaught "In Search Of Sanity" - thrash metal
Armored Saints "La Raza" - klassisk hårdrock
Probots "S/t" - Dave Grohls lekstuga
In Mourning "The Weight Of Oceans" och "Monolith" - progressiv döds
Immolation "Majesty And Decay" - teknisk döds
Vallenfyre "A Fragile King" - döds
Red Fang "Murder The Mountains" - fuzzig rock. typ.
38 Special "Bone Against Steel" - amerikansk rock
Skellefteå AIK "17 Släppare I Krysset" - samlingsskiva med skivor från Skellefteå
Burst "Origo" - jaaaadu.. sludge/doom/metal?
Job For A Cowboy "Genesis" - svärtad teknisk döds
Deathspell Omega "Si Monumentum Requieres, Circumspice" - black metal
Dust "Dust/Hard Attack" - dubbelalbum från amerikansk 70-tal
Wolf "Evil Star" - heavy metal
Exumer "Possessed By Fire" - thrash
Crossfade "Secret Love" - AOR
High On Fire "Blessed Black Wings" - bullrig hårdrock
Konsortium "S/t" - black metal
Fair To Midland "Arrows & Anchors" - blandmetal!
Virgin Steele "Age Of Consent" - klassisk metal
Vomitory "Carnage Euphoria" - dödsmetal
Phenomena "Blind Faith" - hårdrock

2012
Crystal Caravan "Against The Rising Tide" - rock
Fight "War Of Words" - klassisk hårdrock
Wood Of Ypres "Woods 4: The Green Album" - goth
Moloken "Rural" - doom
Wolves Like Us "Late Love" - mörk rock
Shiftlight "Distance" - post rock/hårdock
Lakei "Konspirasjoner" - blytung kolsvart sludge
Talisman "7" - klassisk hårdrock
Lucifer Was "In Anadi's Bower" - proggrock
Ne Obliviscaris "Portal Of I" - progressiv extremmetal?
Caesars Palace "Love For The Streets" - rock
Black Breath "Heavy Breathing" - döds
Abigail Williams "In The Absence Of Light" - black metal
Brazen Abbot "Guilty As Sin" - klassisk hårdrock
Jeremy Irons & The Ratgang Malibus "Bloom" - rock
Nekromantheon "Divinity Of Death" - old school dödsthrash
Portrait "Crimen Laesae Majestatis Divinae" - heavy metal
Alcest "Écailles de Lune" - vacker rock/black metal
Rwake "Rest" - sludge
Little Caesar "S/t" - rock
Metal Church "S/t" - thrash från 80-talet
Astral Doors "Evil Is Forever" - klassisk hårdrock
Mythological Cold Towers "Immemorial" - doom, döds
Nasum "Shift" - grindcore
Carpe Wade "Evidence" - grunge/hårdrock
Dissection "Reinkaos" - black metal
Stardog "Champions" - hårdrock
Midnight "Satanic Royalty" - black'n'roll
Illuminatus "Glasnost" - goth'n'roll
Funeral Mist "Salvation" - black metal
Godsmack "IV" - numetal/hårdrock
Misery Index "Heirs To Thievery" - döds/grind
Jupiter Society "Terraform" - progressiv metal
Voodoo Circle "Broken Heart Syndrome" - klassisk hårdrock
Agalloch "Ashes Against The Grain" - black/sludge
Ginger Trees "Along With The Tide" - rock
Electric Wizard "Black Masses" - ockult doomrock
The Presidents Of The United States Of America "S/t" - rock

2011
Demonica "Demonstrous" - thrash
Soul Asylum "Grave Daners Union" - rock
At Vance "Chained" - hårdrock
John Norum "Optimus" - klassisk hårdrock
The Wretched End "Ominous" - svärtad döds
Stench "In Putrescence" - döds
Melechesh "The Epigenesis" - black metal
Blowback "Eight Hundred Miles" - retrorock
Demonaz "March Of The Norse" - viking metal
Sword "Sweet Dreams" - klassisk hårdrock
Vektor "Black Future" - galen progressiv thrash
Winterfylleth "The Mercian Sphere" - black metal
Nikolo Kotsev's Nostradamus "Nostradamus" - klassisk hårdrocksopera!
Barren Earth "Curse Of The Red River" - progressiv döds
The Crown "Crowned In Terror" - dödsthrash
Iommi "DEP Sessions" & "Fused" - Klassisk hårdrock
Nuclear Blast Allstars "Out Of The Darkness" & "Into The Light" - thrash och klassisk hårdrock
Killer Dwarfs "Dirty Weapons" - klassisk hårdrock
Crucifyre "Infernal Earthly Divine" - döds
City Of Fire "S/t" - goth/industri metal
Big Business "Mind The Drift" - udda indie/rock
Ex Deo "Romulus" - döds
Temple Of The Dog "S/t" - rock
Cult Of Luna "Somewhere Along The Highway" - obeskrivligt?
Rotting Christ "Aelo" - goth/black metal
JORN "The Duke" - klassisk hårdrock
Zombiekrieg "Undantagstillstånd" - thrash. På svenska!
Interment "Into The Crypts Of Blasphemy" - döds
D.A.D "Riskin' It All" - glad hårdrock
Cemetary "Sundown" - goth metal
The Four Horsemen "Nobody Said It Was Easy" - rock
Axxis "II" - tyskl kastrat-metal
Brutal Thruth "Extreme Conditions Demand Extreme Responses" - stenhård rensig döds
Millencolin "Kingwood" - thrallvänlig lättpunk
Trident "World Destruction" - döds
Baroness "Red Album" - progressiv metal
Ghost Brigade "Guided By Fire" - finsk metal
W.E.T "S/t" - Melodisk mjuk hårdrock
Gojira "The Way Of All Flesh" - dödsthrash

2010
Propagandhi "Supporting Caste" - trallvänlig stenhård punk
Blue Murder "S/t" - 80-talshårdrock
Dynamo Chapel "Secrets Surrendered Before They're Even Kept" - rock
Moonspell "Night Eternal" - industri/black metalThe Sword "The Age Of Winters" - hårdrock
Kongh "Shadows Of The Shapeless" - doom
The Devils Blood "Come, Reap" - rock
Syn:Drom "With Flesh Undbound" - teknisk döds
SAHG "I" - hårdrock med 70-talsinfluenser
Bring Me The Horizon "Suicide Season" - metalcore
The Gates Of Slumber "Conqueror" - heavy metal
Shinedown "Leave A Whisper" - hårdrock/rock
Tyrant "Reclaim The Flame" - smutsig black metal
Bloodbath "Nightmares Made Flesh" - döds
Eddie Vedder "Into the Wild" - countryrock
Cycle Sluts From Hell "S/t" - rock'n'roll
Amorphis "Eclipse" - metal
Los Sin Nombre "Blind Leading Blind" - gothenbourg death
Martriden "The Unsettling Dark" - blackened death metal
Black Sabbath "TYR" - klassisk hårdrock
Memento Mori - "Rhymes Of Lunacy" - metal
Fireside "Fantastic Four" - hardcore
Artch "Another Return" - power metal
Khold "Morke Gravers Kammer" - black metal
Witchery "Don't Fear The Reaper" - thrash/döds
Bruce Dickinson "Tyranny Of Souls" - metal
Diamond Dogs "Black River Road" - rock
Death Angel "The Art Of Dying" - thrash
Opeth "Still Life" - Progressiv döds
Grand Magus "Wolf's Return" - heavy metal
Airbourne "Runnin' Wild" - hårdrock
Glorior Belli "Manifesting The Raging Beast" - black metal
Deathstars "Termination Bliss" - metal med goth/industritouch
Necrophobic "Hrimthursum" - döds/black metal
Annihilator "Never Neverland" - thrash
Masterplan "Masterplan" - metal
Glenn Hughes "Soul Mover" - rock
Torture Division "With Endless Wrath We Bring..." - dödsmetall
Krux "Krux" - Doom Metal

2009
Keep Of Kalessin "Armada" - black metal
Allen/Lande "The Battle" - klassisk hårdrock
Mad Season "Above" - rock, grunge
Primordial "To The Nameless Dead" - folk/black metal
Khoma "The Second Wave" - indie/rock
Coldworker "Rotting Paradise" - grind/death metal
Novembers Doom "Pale Haunt Departure" - doom metal
Coheed & Cambria "No World For Tomorrow" - rock
Gorgoroth "Ad Majorem Sathanas Gloriam" - black metal
Spiritual Beggars "Demon" - klassisk hårdrock
Black Stone Cherry "Black Stone Cherry" - rock/hårdrock
Sacred Reich "Independent" - thrash
Throwdown "Venom & Tears" - metal
G/Z/R "Plastic Planet" - metal med industrisound
King's X "Dogman" - svängig hårdrock
I "Between Two Worlds" - black'n'roll
Tribulation "The Horror" - dödsmetall