Metalbloggens samarbetspartner:

torsdag 25 april 2013

NP: Bring Me The Horizon

Britterna Bring Me THe Horizon är aktuella med nya plattan "Sempiternal" (bilden ovan, och som egentligen är ett adjektiv som kan sägas vara "evig"- som i den eviga frågan om vad som kom först, hönan eller ägget)), och förstås är man nyfiken på hur bandet skulle kunna följa upp förra fullträffen "There Is A Hell Believe Me I've Seen It, There Is A Heaven Let's Keep It A Secret".
Min känsla, såhär ett par varv in på skivan, är att det är med ett mer episkt anslag, och att bandet sakata men säkert graderat ner sin ilska från den understa av de avbilderna skivorna, "Suicide Season", för att bli mer lättillgängliga.
Ändå har man inte kompromissat bort mörkret, och fortfarande kan man konsten att bjuda så magiskt feta riffmackor att det är närapå kriminellt.
Kanske är det Per som säger det bäst i sitt sms:
"Trodde nog att Bring Me The Horizon hade lite gjort sitt nu, jag hade fetfel kan man säga! Nu sitter man här med ett fånflin och undrar vad fan det där var som just körde över en! Sicken jävla knogmacka!"

Jodå. Stundtals är det så. "The House Of Wolves" och Antivist", till exempel.
Hur som helst, den här trion skivor är något som faktiskt står ut en hel del.

För det första är det något som jag kanske egentligen inte borde gilla. Metal core, lite uppblandat med nästan techno-ljud ibland, körer... det borde inte funka för min del. Ändå gör det just det.
För det andra - omslagen.
De är lika enkla som effektiva.
Faktiskt är väl senaste "Sempiternal" det fulaste av ovanstående tre.

Och, fortfarande, den överkörning som Bring Me The Horizon levererade live i Göteborg första gången jag såg dem är nog bland det värsta jag varit med om. 
Det levde man inte riktigt upp till senare i Stockholm, men... jag vill ändå se dem igen! 

Så. På Spotify. Nu!

13 kommentarer:

  1. dem kör deathcore.inte metalcore.stor skillnad :)

    SvaraRadera
  2. Freddy -> ....det kanske förklara varför det går hem hos mig. Men sååå stor skillnad är det väl inte? Eller?

    SvaraRadera
  3. Det finns ingen deathcore på denna platta överhuvudtaget.

    SvaraRadera
  4. ..., allvarligt, vad är skillnaden? Deathcore, metalcore?

    SvaraRadera
  5. det är som att säga att man inte hör skillnaden på grindcore och hardcore

    metalcore är breakdowns och inflames kopior

    SvaraRadera
  6. ...,hör hör man väl, men det är hur det definieras som väl är min fråga. Och det förstår jag väl inte exakt nu heller, men det beror nog mer på mig.

    In Flames metalcore? Det känns inte rätt, tycker jag.
    Men vad vet jag...?

    SvaraRadera
  7. På "min" tid fanns det bara en sorts core, nämligen Grindcore. Blä för navelskådande genreindelning, musik är antingen bra eller inte.

    SvaraRadera
  8. dagens in flames är metalcore

    SvaraRadera
  9. Se upp, musikpolisen är i krokarna, håller med Christofer!!

    SvaraRadera
  10. vadå?har man en blogg som är någerlunda stor ska man ju säga rätt genre.sett flertal fel genre här.om man inte är nog kna man ju kalla black sabbath för death metal om man ska vara som er?

    SvaraRadera
  11. Ok, så det är viktigare att Chief håller reda på vilken genre musiken tillhör än att han tipsar om musik han tycker är bra? Konstigt tycker jag men kanske viktigt för andra. Nej nu ska jag fortsätta lyssna på lite symfonisk melodeath med glam-inslag dvs Bolt Thrower.

    SvaraRadera
  12. Oj då. Hetsigt! :-)

    Wikipedia är ju inte alltid facit, men slå in "deathcore" och "metalcore" så ser man intressanta saker. Hur det med IN FLAMES idag ska jag låta vara osagt, men intressanta band rabblas upp som exempel på de olika subgenrerna.
    Och visst nämns även BRING ME THE HORIZON.
    Under "metalcore".
    Och ser man vilka som nämns under "deathcore" så är det då jävligt långt bort från vad britterna spelar...

    Dock. Som du säger Freddy, det kan vara på sin plats att undertecknad funderar på hur jag slänger mig med begrepp jag uppenbarligen inte är säker på (även om det bog faktiskt råkar vara rätt denna gång).
    Det är noterat.
    Det är också en poäng i vad som sägs om subgenrer.
    Kanske inte det viktigaste i allt, bara man vet vad man gillar.

    Men viljen kul följetong det blev av kommentarerna. Sweet!

    SvaraRadera
  13. Det här med subgenrer och liknande är bara något som ynglingar och journalister i alla tider slängt sig med. Inget att bry sig om egentligen utan det viktiga är att man kan förmedla en känsla för musik och om den är bra eller inte.

    För journalisterna är själva genrebeteckningen inte så viktig egentligen men däremot för kidsen är det på dödligt allvar. Där skall det nagelfaras till minsta beståndsdel. Jag var likadan som ung men numera orkar jag knappt bry mig mera.

    SvaraRadera