Metalbloggens samarbetspartner:

lördag 22 maj 2010

De bästa plattorna med Ronnie James Dio - del 1

Den senaste veckan har verkligen gått i minnets tecken efter Ronnies bortgång.

Det är dags att se vidare nu, och jag kan knappast tänka mig ett bättre sätt att gå vidare på än en lista med de bästa skivorna han stått bakom. Med tanke på den digra lista av skivor han medverkat på så blir det två inlägg; idag kommer de bästa skivorna att avhandlas i en nedräkning från plats 5 till plats 1. Imorgon blir fokus på hedersutmärkelser så som "mest underskattade skiva". Häng med!

PLATS 5: Black Sabbath "Dehumanizer"

En skräll, kanske, men lyssna på den här plattan. Hårdare än sten, brutalt ljud och krossande tyngd kombineras med Black Sabbaths oefterhärmliga känsla för riff och låtar - samtidigt som Ronnie sjunger de flesta låtarna i en lite mörkare och djupare ton än vanligt. Resultatet är en skiva som knäcker fullständigt, och jag älskar den förbehållslöst. Den har kanske hamnat i skymundan jämför med "Mob Rules" och "Heaven and Hell", men den är nog så bra...om inte bättre!

------------------------------------------

PLATS 4 - Dio "Holy Diver"

Ännu en skräll, kanske - men inte för att den finns med på listan, snarare för att den inte är högre upp då. Solodebuten är helt klart en av Ronnies största stunder, och kanske var det i samband med låtar som "Rainbow In The Dark" och just "Holy Diver" som han slog igenom hos den breda massan. Bra skiva, förstås. Helt fantastisk skiva, rent av - men konkurrensen är ju mördande... Detta är en dock den perioden då hans röst är som bäst, åren 80-84 står hans vokala förmågor på topp enligt mina öron.

---------------------------


PLATS 3: Black Sabbath "Heaven And Hell"

Tja, inte speciellt konstigt att den här given tar en placering bland Topp 3, eller hur?
Det räknas väl som Black Sabbaths Magnus Opus när det gäller Dio-åren, och här finns verkligen inget att klaga på. Rösten är som bäst, låtmaterialet är helt okladerligt - och omslaget är precis sådär lagomt uppkäftigt som man vill. En klassiker som bör finnas i varje skivhylla - oavsett musiksmak.

---------------------------------


PLATS 2 - Rainbow "Rising"

Tänk att den här skivan är från -76. Det är helt ofattbart hur de kunde spika ihop en så komplett platta redan då, låtar som "Starstruck", "Tarot Woman", "Stargazer" och "A Light In The Black" måste ha varit helt utan föregångare då, och det känns nästan som om de skapande en ny subgenre av heavy metal med den här skivan. Samarbetet mellan Ronnie och Ritchie Blackmore mynnade alltså i detta epos - 6 låtar magi. En värdig tvåa på listan!
----------------------------------

PLATS 1 - DIO "The Last In Line"

Obestridlig etta.
Mästerverk extraordinaire.
En av de fem bästa plattorna som någonsin gjorts.
"The Last In Line" har verkligen allt, och utgör för min del det slutgiltiga hedersmonumentet över Ronnies röst och låtsnickeri. Från inledande furiösa "We Rock" till avslutande episka "Egypt (The Chains Are On)" så känns det som om jag kan varenda textrad, varenda riff, varenda trumslag - och allt är indrivet med perfektion. Den här skivan är konstant uppe i min iPod bland de 25 mest spelade - och det är den värd. Dyrka!

1 kommentar:

  1. Väl rutet! Detta är verkligen det grym platta. Det stör mig att jag inte kom ihåg "the last in line" när det var bästa omslag kategorin på hårdrockskvällen...

    SvaraRadera