Först ut i bloggens nya återkommande serie "I Backspegeln" är en platta med USA-baserade Baroness. "Blue Record" var verkligen en skiva som var svår att sätta betyg på, och när jag läser den gamla recensionen så ser jag att en av de saker jag verkligen ville göra i ett senare skede var att gå tillbaka för att se vad som hänt.
Faktum är att det till stor del är en sån här skiva som gör att den nya avdelningen finns alls - alltså önskan att se på en skiva med mer tid emellan än vad som kanske är möjligt vid en recension.
Så, hur har den utvecklats och mognat för min del då?
Svaret är - mycket bra.
För det första så är det här en skiva som jag konsekvent har återvänt till, och spelar ganska ganska ofta. Gärna i lurar, inser jag när jag tänker till.
Dess rytm och uppbyggnad tycker jag fortfarande gör gällande att skivan är en enhet och bör avlyssnas så, men däremot så har Baroness i min hjärna tagit ett kliv bort från Mastodon. Jag tycker inte längre att släktskapet är lika uppenbart, inser jag.
Betygsmässigt anser jag dessutom nu att jag var aningen för snål. I skrivande stund så skulle jag ha utfäst maxbetyget 5 på den här skivan!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar