Imperial State Electric är ett Nicke Andersson-projekt, och det innebär förstås automatisk cred i flertalet recensioner och intervjuer. Mången skribent - ex Werock-kollegan JonteRoyal - konstaterar att Nicke Andersson faktiskt är ett musikaliskt geni, och det är inte så mycket att bråka om, det är ju faktiskt sant. Framförallt kan man imponeras av karl'ns förmåga att ge sig ut i snart sett varje existerande genre och göra musik med så oerhört hög lägstanivå; det verkar som om han inte kan göra dåliga låtar!
Med det sagt så kan vi alltså kasta oss in i min personliga åsikt om den här skivan, den självbetitlade. Musikaliskt är det ett giftermål mellan den rock'n'roll som Hellacopters stod för, och gamla storheter som Beatles och Kiss, och i soundet är det motsvarande organiska, ganska sköna laidback-mixning som gäller. Låtarna varierar från drivna "Holiday From My Vacation" till ganska släta "Resign", och helt ärligt så... nja, det här är nog inte riktigt min kopp the.
Det svänger stundtals riktigt bra, men här finns också spår som jag spolar förbi varenda gång (som "I'll Let You Down", t ex). Kanske beror det på att skivan trängs om speltiden med black metal för tillfället, eller så är jag helt enkelt inte upplagd för den här typen av musikalisk klackspark - jag har lite för svala känslor för Beatles för att det här ska gå hem hela vägen - just nu. Det kanske ändrar sig med tiden (och sommaren!), men just nu så är det här med nöd och näppe en betygstrea i min bok.
Och det är ju, som du säkert förstår, rent av illa för att vara signerat Nicke Andersson.
Du hittar plattan på Spotify här, så kan du lyssna själv och ge din mening!
Bästa Spår: Throwing Stones
Imperial State Electric "S/t" - 3
Inlägg
Imperial State Electric är helt klart en ny favorit grupp här hemma, och visst gör Nicke underbar musik!!
SvaraRadera