En sak jag lärde mig av min whisky-överraskningstidning var att vår nuvarande regent, Kung Calle, har Glemorangie som favoritwhisky. En len, mild Speyside som jag själv tycker OK, men lite slätstruken.
Saken är den att min kära sambo T - som inte tycker om whisky alls, inte ens nära - har varit krasslig under veckan och nu är så pass panikslagen att hon gått med på att dricka en liten slatt av det gyllengula guldet.
Så, vad bjuder man då på?
Jag tänkte mig samma som Hans Majestät gillar.
Skål! :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar