Metalbloggens samarbetspartner:

tisdag 8 september 2009

Recension - Ex Deo "Romulus"


Det här är ett tillfälligt sidoprojekt, en livslång dröm från främst Maurizio Lacono som i vanliga fall sköter vrålandet i dödskombon Kataklysm. Han har helt enkelt överdoserat på Gladiatorfilmerna och skapat en konceptplatta om Rom och Julius Ceasar - smockfull med ljud som avbildar slag, marscherande fötter, horn, hästar och annat som ska minna om en svunnen tid.
All sång sköts av Maurizio själv, som fått hjälp av sina kompisar från Kataklysm vad gäller övriga instrument Uppbackad av penningstinna Nuclear Blast har han även fått till gästspel av ett antal riktigt tunga nam, så som Nergal från Behemoth, Karl Sanders från Nile och Obsidian C från Keep of Kalessin.
Musiken som sådan är klassisk, episk dödsmetal - i stort sett allt framfört i mellantempo för att ge det en skönt gungande tyngd. Det finns ett knippe starka låtar på albumet, men det lyfter i ärlighetens namn aldrig till svindlande höjder. Det blir helt enkelt FÖR mycket inspelat hästgnäggande, så till slut drunknar alla fina ambitioner och låtar i detaljer. Till och med jag - som har en soft spot för episk, storslagen metal - tycker att det är bra men inte mer. Jag hade högre förväntningar på den här skivan, och även om det faktiskt är ganska svårt att utnämna främsta spåret så känns betyget som en ganska klockren trea.
Med det sagt - lägg lite tid för att låta spåren "Cry Havoc", "The Final War", "Cruor Nostri Abbas" eller "Blood Courage and the Gods that Walk the Earth" sjunka in. Det är det värt.
Känner du för mer ångvältsöverkörning så rekommenderar jag stenhårda Kataklysmdängan "Crippled and Broken". Då får du höra bandet i sitt perfekta element!
Information och video hittar du här: http://www.myspace.com/exdeo
Bästa spår: "Legio XIII"
Ex Deo "Romulus" - 3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar