Metalbloggens samarbetspartner:

Visar inlägg med etikett Sarke. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sarke. Visa alla inlägg

fredag 20 maj 2011

I Backspegeln: Black River "Black'N'Roll"



Den senaste tidens lyssnande - och recension med, för den delen, av Sarke fick mig att komma ihåg polska Black River, och deras skiva "Black'n'Roll". Recensionen hamnade på en tvåa, och denna skiva har även genomgått (genomlidigt?) en kapning av bland annat Per i 3 Röster.

Jag har, sen recensionen, inte lyssnat på plattan en enda gång.

Ja, förrän nu då. Faktum är att jag glömt bort/förträngt den.

Och vid lyssningarna nu är det bara att inse... detta är skit.

Ett riktigt felköp.

En etta.

Utan kokvrå...

onsdag 18 maj 2011

Recension: Sarke "Oldharian"



När jag läser sådana saker som att Sarke består av av Nocturno Culto (Darkthrone) på sång, samt upphovsmannen Sarke själv - med ett åtagande i bland annat Khold - så hissas förväntningar hos mig. Att dessutom läsa att bandet blandar rock'n'roll av Motorheadmodell med sina black metalrötter gör inte att dessa förväntningar sjunker direkt, snarare tvärtom.

"Oldharian" är, med andra ord, en skiva som jag verkligen sett fram emot att sätta tänderna i.

Förväntningar är emellertid farliga saker.

De spelar spratt med upplevelser.


Jag är antagligen inte ensam om att ha erfarenhet av en film som jag förväntar mig ska vara kanon, men som visar sig vara... bara "bra", och därför blir lite av en besvikelse.

Precis så är det faktiskt med Sarke "Oldharian" också.

Det är faktiskt rätt bra, men aldrig fantastiskt.

Det kan mycket väl vara mina förväntningar som spelar mig spratt, men det hela mynnar totalt sett ut i en besvikelse, faktiskt.



Inledande "Comdemned" och "Pilgrim Of The Occult" är bra exempel på hela detta. Visst är det ganska bra, men aldrig sådär hjärtslitande bra som jag vill att det ska vara.

Efterföljande "Pessimist" bjuder på ett elakt sväng och är nog plattans bästa spår, men det finns ganska många släta saker. "Flay The Wolf", "Passage To Oldharian" och "The Stranger Brew" är okej, "Novel Dawn" en elak och bra halvballad som sticker ut - men här finns en del på minussidan också.

Hela produktionen lider av en vansinnigt ful keyboardmix.

Det skulle kunna lyfta rejält med lite feta, organiska orglar, men istället får vi en... klinkande, maskinell, gaffel-på-kakburksgrej. Bästa exemplet på det är nog "Paradigm Lost", en låt som i mina öron och med tiden blivit helt olyssningsbar på grund av detta klinkande.

Vad fan?

Med dagens teknik, och framförallt med de inblandade personerna borde det inte få hända!

Självmål, tyvärr.


Ah... jag vet inte jag, kanske är det mina förväntningar som var för höga, men totalt sett är jag rätt besviken på den här skivan. En gissning säger att den inte kommer att vara spelad speciellt ofta om ett par månader.

Det fängslar helt enkelt inte tillräckligt mycket, tycker jag.


Bästa Spår: "Pessimist"


Betyg då?

Nja, det blir ju inte så högt. Det stannar på en tvåa, och så får vi se om denna skiva mognar eller falnar...


Sarke "Oldharian" - 2

onsdag 20 april 2011

Parasite Lost?

Det var 33 år sen mitt ishockeylag var i final.
Vägen dit var tuff, och i finalen såg man märkbart sargade ut.
Slutkörda mentalt och fysiskt.
Lite surt, men förståeligt. Tänkte man.

Nu visar det sig förstås att det fanns en annan anledning också.
Parasit i vattnet. Det låter ju helt bisarrt, och som världens sämsta ursäkt - men jag undrar jag hur det är att spela SM-Final med diarré?
Känns inte som om man kan göra sitt bästa då, och på något sätt känns det lite typiskt.
Vi kom inte till paradiset.
Vi kom till parasiten. Take me down to the Parasite City where the grass is green and the water's shitty.
Ja, vafan, varför inte?
Ännu en anledning att ha avsmak för Färjestad. Nu tror jag väl att de hade vunnit ändå, men det kunde väl ha blivit en rättvis match av det?

För övrigt är Mest I Spelaren uppdaterad idag. Primordial dominerar, förstås, och den recensionen är färdigskriven nu. Väntar bara på att publiceras på Werock. Bra grejor, och vill du tjuvlyssna lite så går det bra. Här hittar du en ström som spelar just "Bloodied Yet Unbowed. Om det nu funkar, jag har fått "overload" flera gånger när jag provat...i så fall kan du höra den via YouTube. Här. Som en liten extra bonus bjuder vi väl på lite mer läsning om alstret.

Såhär säger AA Nemtheanga själv om plattan:

"If I had to sum this album up I would say this is the 'death' album. Plain and simple. There isn't exactly a whole concept but many of the themes deal with mortality, how we deal with it. The spiritual structures we place around us to make sense of it. Sex, death, procreation and god. As we get older our relationship to our lives changes, the realization you will not live forever, the grand plan you hoped to uncover never materializes, food for worms and nothing more.

We are animals, beasts and making peace with that beast might be your life's work but more often than not he is never tamed.

Once a wolf always a wolf. We all seek redemption in one way or another, from lies or from truth. Those of us who are godless or faithless often envy the man of faith for his life seems to have an extra purpose, despite the fact that logic, pragmatism, science and realism should crush any sign of faith we still persist in lying to ourselves. Perhaps the alternative is too much to bear. So the themes of religion, mortality and death occur over and over again, along with continuing themes of alienation, martyrdom, sacrifice, violence and retribution. Occasionally, very occasionally a chink of light breaks through.

This is our seventh album, you know what to expect, passion, intensity, commitment and sheer bloody mindedness. Don't expect fantasy or escapism. No remorse, no regret.
"

För övrigt så fick jag leverans igår.
Nedanstående plattor.




Det innebär att 3 Röster kommer tillbaka inom en överskådlig framtid. Per har lovat ställa upp när det gäller just Crowbar, och jag vet att det finns fler av er som gillar konceptet.



Vill du vara med?



Leta reda på en recension av undertecknad, skriv ner en eller två rader om vad du själv tycker om skivan och sätt ett betyg mellan 1 och 5. Sen skickar du hela klabbet till chief-rebel-angel@hotmail.com så ordnar jag resten!

onsdag 13 april 2011

Onsdagssvepet

Idag är det onsdag.
Det betyder att vi är halvvägs till helg, och att det är dags att uppdatera "Mest i Spelaren".

Ja, uppdatera och uppdater.. det blrev inte så mycket förändringar, i ärlighetens namn. In smyger sig Crucifyre med sin dödsmetall, och förstås Primordial. I övrigt är det väl mer eller mindre samma gäng som spelats den senaste tiden. Graveyard, The Haunted och Amon Amarth!

Hade förresten besök av R2 igår.

Han lånade hem lite plattor, bland annat senaste The Haunted, ska bli spännande att se hur det faller i smaken. Jag gissar faktiskt på en kärleksaffär i vardande...


För övrigt kollade vi hockeyn. Det ser nu inte bra ut för mitt lag, tror inte de vänder underläge 1-3 i matcher. Igår var liksom sista chansen, men det var glädjande att spelet var bra i alla fall. Stor skillnad mot de utskåpningar vi åkt på i början av matchserien.

nu saknas bara en sista förstärkning.


Tycker vi ska plocka in den första killen här, Tyrant från Nifelheim istället för Fredrik Lindgren på backen.




De är ändå så lika, jag tror inte nån ser skillnad - och det ger oss lite välbehövd elakhet. Förresten, på tal om Tyrant - du har väl inte missat när bandet Tyrant var Veckans Tips? Skitig black metal som korsats med Motörheadstyle? Det finns, vad jag förstår, inget släktsskap mellen Nifelheim och Tyrant alls, men om jag vora Tyrant (ja, den ena av bröderna i Nifelheim alltså, inte bandet) skulle jag ha ballonghuvud och hävda dels att Fredrik Lindgren tycker jag är så snygg att han tar efter min look, dels att det finns ett band döpt efter mig.


Aftonbladet skriver för övrigt lite om Opeths brott med Per Wiberg. Lite sent grabbar. Lite sent. Häng mer här så kommer ni åt nyheterna snabbare...


Annars då?


Tja, Whitesnake verkar ladda rejält inför Sweden Rock Festival. Stort reportage i senaste numret av namnemagazinet, och där avslöjar man att det blir gästartister en masse. Börjar faktiskt vara lite sugen på många av de olika festivalerna nu - denna sommar är verkligen fulladdad med hårdrock! Får väl nöja mig med senaste plattan av Whitesnake just nu dock. Recension här, och visst är det lite skönt att en legend kan visa hur det går till?


Tidningen Sweden Rock Magazine har förresten tagit sig lite på senaste. Några långa och riktigt bra artiklar i varje nummer, exempelvis ett hembesök hos bröderna Björler nu senast. Bra läsning.


Bra läsning kan nog också Anders Tegners bok bli. Han har träffat MÅNGA rockstjärnor, och i konstiga situationer. Bara att lägga i köpelistan. Där hamnar förresten också kommande plattor av Amorphis (som jag tror kommer explodera ut på de riktigt stora scenerna snart) och In Flames (som släpper första plattan utan någon av originalmedlemmarna snart). Tror absolut mer på finnarna än på Göteborgs stolthet, men givetvis ska jag lyssna innan jag uttalar mig...


Till dess ska jag handla lite andra plattor.


Sarke (black metal) och dessutom Crowbar. Bara för din skull Per. Men då måste du ställa upp i "3 Röster om Crowbar" så småningom. Deal?


Sist men inte minst - om en vecka är det planerat nedsläpp i familjen Rebellängel. Det kan innebära radiotystnad ett tag när det väl sker. Lev med det!