Ett långt inlägg

Jodå, det är dags för det.
Det finns nämligen en massa saker som behöver beröras, och jag orkar inte vara slagfärdig och hitta på bra rubriker och skriva flera olika inlägg. Allt blir istället sammanbakat i en enda röra. Håll till godo!
Först ut, veckans snackis, i alla fall i bloggvärlden. (I den riktiga världen utanför hårdrocksbloggandet är det väl antagligen det som händer i Japan, får man säga) The Haunted, och deras färska skiva "Unseen". Bandets experimentlusta gör att de inte låter som sig själva längre, och det är en bra bit från thrashmackor som exempelvis "99" och de spår som finns på nya skivan. Jag är fortfarande i inlyssningsfas, så jag ska inte säga så mycket om den ännu. Recension kommer så småningom, men en relektion ska jag börja med.
Tror ni att denna platta hade blivit likadan om inte bröderna Björler hade haft At The Gates att leka med, samt Jensen haft Witchery? Det tror inte jag. Jag inbillar mig nämligen att den där hårdare musiken, drivet, är lite som ett gift i blodet. Det kan man inte skaka av sig bara sådär. Och om det inte funnits en lekplats på sidan av där det giftet fått verka så tror jag att "Unseen" varit en hårdare platta. Kanske lika experimentell, men hårdare.
Nå, skit i det nu. Recension så småningom, men tills vidare får du videon från P3 Guldgalan, "No Ghost", som vevats runt på alla siter i hela världen utom denna. Vill du läsa än mer om The Haunted så kolla in Kims Blogg. Snacka om att vara hemsökt den senaste tiden... hehe..
Den här är till dig R2. Detta borde vara din kopp the...




Okej, det om det. Vidare kan man konstatera att idag släpps Amon Amarth och Graveyard enligt CDON. Och på fredag Whitesnake. Mycket spännande! Jag har en beställning inneliggande, och dessutom återspeglas dessa kommande releaser i "Mest I Spelaren" som du ser.
Har lyssnat en hel del på bandens senaste plattor för att ha en referens att jämföra med.
Graveyeard spelar för övrigt på Kägelbanan i Stockholm imorgon, ifall du vill gå. Det är ett band som jag tippar kommer att gå till superstardom med denna nya platta, och den sopade faktiskt hem 10 av 10 i betyg i senaste Sweden Rock Magazine. Inte illa!

Förresten, senaste numret av Sweden Rock Magazine var osedvanligt bra. Det innehöll en helt okej artikel om just Amon Amarth, men framförallt en fantastisk hyllning/sågning av Gary Moore. Otroligt välskriven, otroligt kärleksfull, bitter och nykter på samma gång. Text som man helt enkelt önskade att man klarade av att skriva själv!

Känner du igen bilden ovan? Antagligen. Det verkar nämligen som om hela världen fattat det där med Sons Of Anarchy. Ja, utom jag och frugan då, som är lite sent ute. Nu dumpade en arbetskollega (och tillika vän) första säsongen hos oss, och mellan alla hockeymatcher (nej, vi pratar inte om hockey idag, min skrockfullhelt funkade tydligen inte igår... skitmatch från start till mål...) så har vi hunnit mangla första avsnitten. Dämn! Helt fast - grym serie hitills, och detta kommer att bli en riktig besatthet känner jag redan nu...!

Annat då?

Bloggen verkar rulla på, konstaterar jag. På något sätt dyker det upp grejer som jag inte kan avhålla mig från att kommentera eller skriva om hela tiden, och som nämnts är det en inspirationskälla för mig när resten av arbetslivet är mer eller mindre skit. Dessutom knäpptes besöksrekordet för någon vecka sen, dryga 300 besökare. Kul! För att fira det har jag lagt till ännu en blogg i listan över mer läsning. Det är förstås Seance som kommer med, en blogg som verkligen hyllar klassisk hårdrock - och bjuder på skön läsning. Keep it up man!

Sist ut i dagens svammel blir en anekdot. Häromdagen kom en kollega fram till mig, en av de som jag normalt inte pratar så mycket med. Han frågade lite försynt om jag lyssnar på "sån där skrikig hårdrock", och svaret var förstås ja. Föäljdfrågan var om jag kunde bränna lite best of-skivor till honom. Absolut, tänker jag. Kul att sprida Ordet. Vaf har han tänkt sig?

Jo.. Iron Maiden, AC/DC och de där.. Aerosmith, tror jag de heter.

Definitionen på skrikig hårdrock är olika, sa Bill.

Definitionen på skrikig hårdrock är olika, sa Bull....