Recension: Bullet "Highway Pirates"

Växjös stolthet Bullet är framme vid sitt tredje album där de blandar sin rock'n'roll-brygd av ingridienser som blivit över från AC/DC, Judas Priest och Accept. Den svenska kritikerkåren har tiagit emot skivan med ett mer eller mindre unisont jubel:

• Månadens album, 8 sidors reportage och vinnare i Juryn i Sweden Rock Magazine.


• "Redan vid en andra lyssning har albumet fastnat som ett utspottat tuggummi under min skosula." - Close-Up (9/10).


• "Hårt arbetande och ej kompromissvilliga svenska Bullet är värd all framgång som bandet rönt de senaste fem åren." - SvD (4/6).


• "Highway Pirates är likt föregångarna en väl sammanhållen platta och nu har de dessutom den goda smaken att såväl dra upp tempot som skita ner soundet en aning." - Gaffa (5/6).


• "Bullet har något som de flesta av dagens hårdrocksband saknar: en fantastisk sångare. " TT Spektra.


• "Highway Pirates är en skiva där attityden och helhetens engagemang talar högre än de enskilda låtarna. Och det är också där som Bullet träffar mitt i prick." - Aftonbladet.


• "Highway Pirates är en platta full av jävlar anamma som låter mer självsäkert och kaxigt än något gruppen gjort innan och den kommer definitivt att befästa Bullets ställning som ett av Sveriges just nu största hårdrocksband." - Smålandsposten (4/5).


• "Det heter ju att man ska smida medan järnet är varmt. Bullet är just nu glödheta och med sitt tredje album är det dags att en gång för alla lägga nationen vid sina fötter." - NWT.


• "Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att inte gilla Bullet. De har fått till helt rätt sound, krispigt och inte för mycket dist." - DT (4/5).


• "En kulkärve pansarbrytande hårdrockslåtar, som tränger in genom skallbenet och inspirerar till syndfullt leverne." - Kristianstadbladet.

Personligen anser jag att detta är komplett galenskap (speciellt partiska Smålandsposten, som hävdar att det är ett av Sveriges just nu största hårdrocksband... njaej.).

Den typ av musik som bandet spelar är sådan som lämpar sig mycket väl för en kryssning eller en öldränkt mindre klubblokal (inget fel i någon av dem), men som tarvar extraordinära kvalitéer för att orka sticka ut i längden. Det tredje albumet är svårt, och här står en klyka i vägen. Den ena grenen bär mot framgång och internationell karriär, den andra mot stagnation och ett liv som medelmåttigt band som ingen egentligen har något emot...men samtidigt inte heller älskar med passion.

"Highway Pirates" slår in Bullet på den senare vägen.

Detta är, i allt väsentligt, bandets svagaste giv, och flera gånger under mina lyssningar finner jag mig uttråkad och hoppar fram till nästa låt. Titellåten är direkt vämjelig, och spår som "Down And Out" och "Heavy Metal Dynamite" gör mig bara trött.

Räddarna heter "Blood Run Hot", "In To The Night" och "Fire And Dynamite". Stabila låtar som håller måttet, och där herr Hofer inte kraxar helt galet...

Generellt är Bullet helt okej i min bok. Musik som funkar att dricka öl till medan man lyssnar med ett halvt öra, men de når inte samma kapacitet som exempelvis Airbourne, och med den här skivan tycker jag tyvärr att bandet stagnerar och fastnar i sin egna image. De försöker så förtvivlat vara tuffa killar som festar, så mitt i allt glömde de själva hjärtat i låtarna, något som blir tydligt om man lyssnar på debuten "Heading For The Top" och jämför.

Du hittar skivan på Spotify så kan du bilda en egen uppfattning!

Bästa Spår: "Blood Run Hot". Fast den borde väl ha hetat "Caravan Woman" va, med tanke på refrängen?

Betyg: Jodu. Alltså, har du inte lyssnat på Bullet tidigare finns ingen som helst anledning att börja nu. Har du lyssnat på Bullet lite halvhjärtat tidigare finns ingen anledning att fortsätta. Är du ett av deras faktiska fans så ska du köpa plattan. Jag gillar musik som fångar mig - det är inte vad som ges här, och det är snubblande nära att detta blir ett bottenbetyg. Det hela räddas av ett fåtal spår som funkar bra.

Bullet "Highway Pirates" - 2