Sommarskivan: Slayer "Live - Decade Of Aggression"

Sommaren -92 köpte jag min första bil.
En grön Volvo 242 som hade gått 33 000 mil när jag köpte den (!).
Den kostade 5 000 spänn.
I den monterade jag en stereo (Pioneer!) som kostade 6 000 kr.
Sen målade jag själv i bokstäverna på däcken med hobbyfärg eftersom jag inte hade råd att köpa nya, samt kladdade dit solfilm.
Den där bilen upplevde jag bra mycket äventyr i. Jag bodde i den en vecka i samband med min student. Jag körde av vägen på vintern. Jag rullade mil efter mil på tomma vägar i sommarnätterna. Jag skjutsade kompisar, så långt bensinen räkte - vilket oftast var ca 10 dagar efter lön/studiebidrag.
Det var en bekymmerslös tid, och den dominerades musikalkiskt av världens bästa liveskiva.
Slayer "Live - Decade Of Aggression" är den ultimata livetagningen, och den var givetvis först ut av alla i Live!-serien.
Varje gång jag hör denna odödliga klassiker så blir jag ung och rebellisk igen.
Jag vill åka bil och ha allsång till "South Of Heaven". Dricka folköl och skrika "War Ensemble". Väsa elakt inledningen till "Dead Skin Mask". Njuta av sommaren.
Fullt ut.
För mig är sommarskivan denna gång en skiva som är social. Det är inte en skiva som jag avlyssnar på egen hand, i lurar. Det är en skiva gjord för att spela högt, med vänner.

Eller som Tom säger... "If ypu see somebody goiong down, help him out alright? That's the thing here to do, help each other out". Och sen vräka på med ilska som bara Slayer kan!