Recension: Saxon "Call To Arms"

Ja, men jävlar vilken överraskning!

Att Saxon av årsmodell 2011 skulle ha det här i sig, det trodde jag aldrig!

"Call To Arms" är, förutom att vara snygg som fanken, ett stycke habilt, stabilt och solitt hårdrockshantverk. Visst vet jag att bandet numera gör skivor som är rätt bra, men ändå.

Att låtskrivarkapaciteten, tajtheten och Biff Byfords röst är så pass bra är egentligen ett under.

INledande och snabba "Hammer Of The Gods" är relativt banal även om den drivs av ett ganska läckert riff, och efterföljande "Back In 79" samt "Surviving Against The Odds" känns som klassiska Saxonspår som hyllar bandets ursprung. Så långt är skivan okej, men inte mer.

Det som händer sen är däremot det som sklijer agnarna från vetet.

"Mists Of Avalon" är tung och riktigt bra, titelspåret "Call To Arms" bjuder på halvballad med driven och tung refräng, och snabba svängiga "Chasing The Bullet" höjer pulsen.

Särskilt på "Call To Arms" - som återvänder i slutet i en ännu bättre version, med maffiga stråkar och orkesterarrangemang - är det tydligt att Biff förstår att han ska anpassa låtarna och sättet att sjunga till sina resurser.

Resultatet är riktigt riktigt bra.

"Afterburner" påminner mig faktiskt rätt mycket om Judas Priest, och det är inte fel i min bok, och sen har Saxon lyckats klämma in en stark avslutning med "When Doomsday Comes", "No Rest For The Wicked" och "Ballad Of The Working Man"

Faktum är att om man nu valde de 3-5 bästa spåren på Saxons senaste skivor och kompilerade dem till ett destillat så skulle det slå undan benen på i stort sett alla konkurrenter inom klassisk hårdrock.

Det tror man verkligen inte.

Nåväl, denna typ av musik kanske inte blir till en febrig besatthet hos mig, men jag förvånas ändå över hur bra det är, och spelar det gärna. "Call To Arms" ger mig faktiskt lite av samma vibbar som senaste skivan av Accept, "Blood Of The Nations".

Den kanske inte är riktigt lika bra, men det sätter ändå fingret på ett passande talesätt.

Gammal är äldst!

Du hittar skivan här om du är sugen på att lyssna. Och det bör du ju om du gillar denna typ av musik. Vill du köpa den så rekommenderar jag versionen i digipak med en extra CD som innehåller Saxon live. Snygg förpackning, bra extramaterial!

Betyget är i detta skede visserligen en svag fyra, men lik förbaskat en fyra.

Det är dessutom mycket möjligt att det här är en skiva som jag så småningom vill ha med i serie som den som pågår denna sommar - med skivor som ger mig associationer till händelser kopplat just till årstiden!

Bästa Spår: "Call To Arms". Förstås.

Saxon "Call To Arms" - 4