Blogg I Fokus: Film - och Musikbloggen

Jodå - den finns än.
Serien som kallas Blogg I Fokus.
Den där Rebellängeln kollar närmare på vad som finns på en del bloggar som jag personligen följer, och gör en liten intervju med ägaren i fråga.
Denna gång har turen kommit till en blogg som jag följer enbart för mitt eget höga nöjes skull.
Här finns alltid läsvärda, roliga inlägg.
Här finns guldkorn blandat med gråsten, en skön mix av allehanda grupper som någonsin släppt en skiva... jo, vi pratar om krångligt döpta "Film och Musikbloggen", med en viss Anders som ägare!


Film och Musikbloggen. Ett namn som talar för sig själv, egentligen, men hur kom det sig att du valde just det? Du har ju humoristisk talang, har du aldrig funderat på att döpa den till något fyndigt som innefattar dessa två element?
Tja vad ska man säga om det?
Hade lite ågren när det var dags för bloggdöpandet men eftersom den handlar om mina filmer och mina skivor (och inget annat) så döpte den sig själv så att säga.

Men varför är adressen då http://brm.blogg.se och inte typ filmochmusik.blogg.se kanske du undrar? Jo, det kommer ifrån att när jag startade bloggen 2005 (japp, det var så länge se) så tog jag helt enkelt namnet från mitt coverband vars hemsida har adressen www.brm.nu. Tänkte väl att det skulle vara kort och lätt att komma ihåg.

Sen kan ju "brm" betyda både "Bara Riktig Metal" och "Bone Rattlin´ Movies" så...

Vad hittar man som läsare på bloggen då, om vi dyker under skalet på namnet?
Kort svar: Mina filmer och mina skivor.

Ett längre svar: jag spelar trummor (i coverbandet som sagt) och vi har pulat på sedan 1992 (första giget 1993). Jag fixade hemsida till bandet direkt när internet kom (japp) och det har blivit en hel hop (läs jättemånga) olika utseenden på den under årens lopp. Har haft brm.nu som ett sorts övningsprojekt för att lära mig DreamWeaver, javascript och HTML då jag ibland har nytta av det i mitt jobb som originalare. Ibland kommer det helt enkelt in kunder som vill ha hjälp med att göra en ny - eller piffa upp - en gammal, befintlig hemsida. Till historien hör också att jag har ett onormalt stort musikintresse och redan som fjunig fjortis gjorde ett eget musiklexikon där jag skrev långa texter om band alla band jag gillade och klistrade in bilder och rapade upp diskografier och bandhistorik... Ja, ni kanske skrattar men då fanns det inget internet och inga datamaskiner för att hämta info utan då var det tejp, gamla Kerrang och skivomslag som gällde. Men det var kul att bläddra i det färdiga "lexikonet" när det var klart.

Vi hoppar framåt: ungefär 2003-2004 började jag lägga in skivtips på coverbandsidan och körde så ett tag, men då besökarantalet på en coverbandshemsida är försvinnande lågt (och jag fick ju aldrig nån feedback på mina inlägg), så då tänkte jag att kanske man skulle starta en blogg så att jag kunde sprida mina (tyckte jag) fantastiska tips till så många som möjligt. Och 2005 drog jag igång "Film- och Musikbloggen!" Observera utropstecknet i bloggnamnet, det går igen i alla inlägg, för alla skivor och filmer jag skriver om är ett litet utrop av glädje. Typ. Har dock numera betat av alla mina DVD-, VHS- och Laserdisc-filmer så bloggnamnet kanske är lite missvisande men va fan, stäm mig. Nåt litet filmtips brukar i alla fall leta sig in då och då.

Vinyl är grejen, förstår jag, när det gäller skivor - men vilken är den bästa skiva du äger - och är det samma oavsett om det är vinyl eller CD?
Min bästa skiva? det är ju som att fråga vilket av mina barn jag trycker bäst om. Älskar dock Celtic Frost av hela mitt hjärta så jag säger min vinyl av "To Mega Therion" som
jag spelat så mycket så det fattar du inte.

Film och musik, står det. Jag tycker (heja, bra där!) att det är betydligt mer musik än film. Hur ser din fördelning ut, lyssnar du mer än du kollar? Och varför?
Ja, jag lyssnar mycket mer än vad jag kollar, stereon är det absolut första som knäpps på när jag kommer hem men försöker se en film eller två i veckan om inte tröttheten efter en fläskfilémiddag med rödvin tar överhanden. Gärna en skräckis men bra skräckisar är det ont om numera...
Precis som jag skrev här ovan så har jag numera bloggat om alla mina filmer som jag har hemma och jag har även kommit till vägs ände på CD-skivorna så nu är det bara vinylen kvar. Och då jag fortfarande med glädje shoppar gammal (och ny) vinyl så är det nog ingen risk att den tar slut än på ett tag. Men ibland slinker det in ett inlägg med en nyinköpt CD, Morbid Angel var väl det senaste?
Har dock funderat på att reprisera en del vinylinlägg som jag skrev i bloggens barndom då jag på den tiden inte fotade skivorna och en del omslag är alldeles för tuffa för att inte visa igen i stora, fina bilder. Och så skriver jag bättre nu. Japp, eget beröm luktar gott.

Om du var tvungen att välja mellan att aldrig se en film mer eller aldrig lyssna på en skiva mer, vilket skulle du välja? Och, vad skulle sista "måltiden" med det bortvalda bli?
Aldrig se en film igen, och då skulle jag se "Evil Dead II" för sextifyrtionde och sista gången. Har det gjorts nån bättre film?

Alla dina inlägg osar av humor, och en hel del besatthet. På ett bra sätt, och med det menar jag att du verkligen satt dig in i en skiva, t o m om den verkligen varit usel. Har du någon filosofi avseende inlägg, och jobbar du länge på dem eller "kommer det bara"...?
Försöker verkligen få ihop ett någorlunda långt inlägg om alla skivor jag skriver om, inte bara säga "den här suger" och inget mer. Kan dock fastna på en del skivor och inte riktigt hitta inspiration men så helt plötsligt klickar det till i hjärnan, en formulering eller vinkling kommer flygande genom hjärnbarken och sen skriver inlägget sig nästan av sig själv.
Har jag tur så slinker det med nån fyndig grej också som jag själv kan sitta och småklucka åt. Surfar också runt ganska mycket på bandens hemsidor, Wikipedia, Discogs osv för att hitta trivia och annan kul info om den skiva jag ska till att skriva om för att piffa upp lite.

En del inlägg kan också blir hur långa som helst då jag bara måste få gå igenom och skriva om allt jag vet om just den skivan. Och ibland är det mycket, särskilt om det är en kär gammal skiva som hängt med länge. Men ibland fastnar jag som sagt och då är det bara att lägga ut en en Eddie Meduza-låt eller ett film- eller skivtips så att pöbeln håller sig lugn medan jag pular och filar på det andra inlägget tills det blir bra.
Flyttar på stycken, ändrar meningar, kapar och håller på till det låter bra när man läser det. Helt sjukt jag vet, men så hade jag en 4:a i svenska också.

Okej. Musik. Vad tycker du varit bäst såhär långt 2011, och vad ser du mest fram emot?
Oj, vilka är det som har släppt skivor i år? Jag är skitdålig på att hålla reda på sånt. Men Morbid Angels nya var ju bra, åtminstone halva skivan. Men å andra sidan älskar jag Dave Vincent så det skulle i princip räcka med att han rapar i tre minuter så skulle det räcka för mig.
Och Opeths kommande vet jag utan att ha hört en enda ton är kanonbra så den ser jag verkligen fram emot. Årets skiva helt klart fastän som sagt olyssnad.
Kiss nya skiva är väl också på gång i år? i så fall säger jag den med. Och Ghost! Ja, jag vet den släpptes 2010.

Sitter du på en massa guldkorn som du vill dela med dig av? Hemliga toppskivor, klassiker som du vill lyfta fram...?
Nä, jag har inga hemliga toppskivor nånstans, lägger ut alla skivor jag har på bloggen, men som jag skrev här ovan så kanske jag repriserar nåt gammal inlägg med nån alldeles särskilt cool skiva som jag tycker världen borde se i all sin härlighet. Och det är ett par stycken faktiskt.

Okej, samma frågor fast online. Den får alla, det är bara att tugga i sig. Vilka sajter följer du mer eller mindre slaviskt?
Kollar alltid igenom Blabbermouth (www.blabbermouth.net) varje morgon när jag kommer till jobbet. Sen kollar jag om Cuzz lagt upp några nya, kuliga länkar nu när Buzz verkar ha gått i graven. Och bloggar.
Din såklart (smör, smör), The Spinning Black , Musik och Mer (http://musikochmer.blogspot.com/), Hardkåre och Olles Musik . De båda filmfantasterna Trash is king och Weekend Video kollar jag också på med ojämna mellanrum. Och så kollar jag mycket på modebloggar. Jo, tjena.

Nä, nu får det fan vara nog. Herregud, vad frågor. Sista skriket blir helt enkelt detta då - varför bloggar du, egentligen?
Det är kul att skriva och försöka få ihop en bra text och så får jag ju återupptäcka alla mina skivor igen.
Jag hittar guldkorn som jag glömt bort som jag spelar om och om igen (och wow liksom) och jag hittar skit som jag glömt bort som jag skeppar iväg på loppis. Och så vill jag såklart visa upp mina skivor och tipsa alla därute om vilken bra musik som finns utöver den skit som spelas på radion. Och sen är det ju svinkul att få en kommentar eller två på det man skrivit också, kanske med lite ytterligare info, ett minne eller nån annan uppfattning.
Jag fattar dock inte hur världen är funtad då modebloggande Lisa får 167 kommentarer på sitt inlägg om ett gulligt läppstift när jag bara får typ två kommentarer när jag skriver om Mortician. Världen är sannerligen upp och ned.
Men närå, jag är inte bitter, jag kämpar på härborta i mitt lilla hörn av internet med mina jävla skivor.

Ja, vafan... du behöver väl inte så mycket mer än det egentligen va?
Masa dig över till Film och Musikbloggen nu för fasen.
Massor av skitbra läsning väntar dig!