Veckans Tips: Iommi "DEP Sessions" + "Fused"

Äntligen är det dags för Veckans Tips igen – och vi börjar precis som vi slutade innan sommaruppehållet… med en dubbel.
Denna gång är det två legendarer som träffats lite då och då, lekt lite i studion och producerat två plattor under namnet Iommi. Bakom den fasaden döljer sig – förstås – Tony Iommi, legendaren från Black Sabbath, och kompisen Glenn Hughes som står för både de vokala insatserna och basspelet. Trummorna hanteras av Jimmy Copley på 2004 års ”DEP Sessions” (även om det i den första inspelningen som figurerade som bootleg vid namn ”Eight Star” var Dave Holland som satt på trumpallen, något man ändrade på till utgivningen på riktigt eftersom herr Holland dömts för sexbrott…), och för keyboards finns både namn som Don Airey och Geoff Nicholls noterade.

Skivan heter egentligen till och med ”The 1996 DEP Sessions” efter när den spelades in, men gavs alltså ut först 8 år senare, och det som serveras är förstås hårdrock av den modell man kan tänka sig. Tony Iommi snickrar ihop ett makalöst riff som verkar ha legat i luften hur länge som helst utan att någon annan sett det, och Hughes lägger vass sång på det.
Allra bäst är det i spår som går lite i halvballad, tycker jag, och låtar som ”From Another World”, ”Don’t Drag The River”, ”I’m Not The Same Man” och ”It Falls Through Me” står ut som både bra och känslosamma. Produktionen är signerad Iommi själv, och det innebär att även om det är snabbare och tyngre spår som exemplvis inledande ”Gone” så är det ju bra ändå.

Det finns ju liksom lite tyngd att luta sig mot hos den riffmakaren – av Metalbloggens läsare faktiskt framröstad som Världens Bästa Hårdrocksgitarrist. Tung titel!

Efterföljaren ”Fused” bjuder på mer av ungefär samma vara, även om jag nog personligen tycker att den har ett låtmaterial som inte riktigt når samma höga höjder.
Kanske beror det mest på att jag verkligen gillar Hughes sätt att sjunga mellantempo, och här finns det visserligen sådana spår (exempelvis ”I Go Insane”), men det är ändå mindre av den varan på denna skiva från 2005.
Trummorna hanteras denna gång av Kenny Aronoff och keyboards av Bob Marlette, och här fläskar gänget hellre på med mer klassiska Black Sabbathspår. ”Dopamine” och ”Grace” är väl mina två favoriter förutom tidigare nämnda ”I Go Insane”, och egentligen är väl kanske tipset att ta båda dessa skivor – ”DEP Sessions” och ”Fused” – och göra en av dem i din iPod eller liknande.

Den skivan knäcker nämligen det mesta!