Pretty in pink

Nej.
Jag har inte köpt en mankini som på bilden ovan. Jag tyckte bara att den var uppseendeväckande och kanske får er att haja till (erkänn att det funkade!?).
Dessutom tänkte jag ta en kort uppföljning på förra inlägget om Deafheaven och det bedrägliga rosa och glättiga omslaget till deras "Sunbather".
(detta, alltså)

Rosa, är alltså temat för inlägget.
Eller, till och med rosa som omslagsfärg men där innehållet (musikaliskt) är hårdare än flinta.
Det finns nog inte så vansinnigt många såna alster.
Accept "Metal Heart" har ju lite rosa i kanten på bilden, men jag vet inte jag. Tycker inte riktigt den kvalar in för en sån "pretty in pink"-sammanställning.
Dessutom ska det ju erkännas att jag är en smula färgblind, så det ger ju en extra dimension av felmöjligheter i en sådan sammanställning.
Det jag tycker är rosa kanske egentligen är... ja.. en annan färg?
hur som helst.
Spontant kommer jag på tre stycken skivor som borde kvala in ganska enkelt.

Lord Dying "Summon The Faithless", Morbus Chron "Sleepers Of The Rift" och Death "Leprosy" innebär två av tre ganska nya dessutom. Är det en nyare företeelse, det här med rosa omslag på stenhårda plattor? Rosa är det nya svarta?

Och - har du fler exempel? 

Missvisande namn. Deafheaven "Sunbather"

Den här skivan luras.
Omslaget skimrar i rosa, med bokstäverna markerade som skuggor mot ljus snarare än tydligt utskrivna.
Titeln antyder att detta är en skiva som badar i sol, som bejakar ett nästan glättigt lyssnande i sällskap av blå himmel.
Det är fel.
Deafheaven "Sunbather" är en riktigt riktigt bra platta, och det som serveras är svidande vacker black metal som kräver din uppmärksamhet och din mentala närvaro.
Det är en skiva som i all sin prakt hamrar fast poängen över 7 långa spår: detta är bra om du klarar av att ge det uppmärksamheten den kräver.
Och det gör jag.

Skivan kom hem ganska tidigt på året, i februari. Jag köpte den efter Metal Bastards Topp 30 för 2013, och där jag provsmakat inledande "Dream House", en låt som passade mig som hand i handsken under vintern. Med tiden har den där förälskelsen hållit i sig, och jag kan inte annat än att instämma i omdömet som just Metalbastarden gav i sin sammanfattning - det finns något delikat och ömtåligt över bandets uttryck.
Sannolikt är det vad som gör att skivan har hållit greppet om mig.
Att det inte "bara" är piskrens eller hyllandet till Hin Håle som gäller, utan istället black metal som uttryck för något skirt. Ömtåligt. Vackert.
Fan.
Skivan kanske inte har så missvisande namn trots allt?

Black metal för soldyrkare? 
Vete fanken egentligen, men en sak jag vet är att jag rätt ofta den sista veckan (dryft) spelat den här i kombination med Alcest "Shelter", och att de tillsammans utgör en ganska fin kombination att möta sommaren med...

Årets första skivköp!

...som en tidvåg efter Hårdrockskväll har de alldeles nödvändiga skivköpen sköljt in över mig.
De där skivorna som är helt essentiella för samlingen och livet, många gånger köp som går bakåt i tiden och täpper igen hål i skivhyllan. 
De ska vi inte kolla så noggrant på i det här inlägget, är de tillräckligt bra kommer de förstås istället att få sin plats i solen vid ett eller annat tillfälle.
Vi ska titta på de lite nyare inköpen.
De som är genomförda av skivor som släpps 2014.
Trots allt är det ju ett par såna riktigt intressanta släpp på gång, och enligt min erfarenhet så brukar de skivor som håller hög kvalitet och släpps tidigt under året hinna etablera sig ordentligt och därmed knipa en plats på årets topplista.
Det känns inte alls omöjligt att du får återse en eller ett par av dessa där när det väl är dags att summera 2014.

Först ut, först beställd och en av de jag sett fram mot längst: Alcest "Shelter".
Jag har inte smyglyssnat på den alls, men förstår av det lilla jag har läst att det är ännu ett steg mot pop och bort från metal. 
Hur det kommer att stå sig återstår att se, men helt klart kommer det att bli mycket mycket intressant. Förra given "Les Voyages De L’Âme" är trots allt både en aning mer lättillgänglig men ändå bättre än "Ècailles de Lune", och kan trenden fortsätta i den riktningen så är "Shelter" fantastisk.
Oron som finns är att det blir för slätstruket, men det återstår att se. 
Bandet kommer ju för övrigt hit för ett gig i slutet av januari (jag har plåt!), och det vore ju mumma om man hann lyssna in sig på den nya skivan innan dess, även om det kanske blir lite tajt. Skivan släpps väl den 17/1  (fast jag såg på Facebook att Sound Pollution redan fått in sina ex igår...), och bandet spelar den 29/1, så om leverans sker i tid så borde det ju kunna funka...!

Ett annat stort släpp är ju det här.
Behemoth "The Satanist"!

Förväntningarna är väl generellt skyhöga på den här plattan om man kollar runt med folk som gillar extrem musik, och i början av februari är det dags.
Jag har valt att förboka mitt ex med digipack och extra dvd, en paketering som jag allt mer sällan köper (ärligt, hur ofta - om nånsin - kollar man på den där medföljande dvd'n?) just för att rubbet som det häör bandet släpper är så genomarbetat även visuellt.
Den här skivan kommer - kan jag säga redan nu, olyssnad - att dyka upp runt om när media ska sammanfatta året. 
Personligen har jag hört låten som också är första svinsnygga videon, "Blow Your Trumpets Gabriel", och ska återkomma till vad jag tycker om det hela i samband med att det så småningom vankas recension.
Förresten kommer ju också Behemoth hit ungefär i samband med sitt släpp, båda sker i februari. Märkligt sammanträffande på både A (som i Alcest) och B (som i Behemoth)...

I tillägg till detta så har jag tagit mina första steg för att "lyssna ikapp" på en del av de skivor jag uppenbarligen missat under förra året, och har därför inhandlat:

• Deafheaven "Sunbather"zx
• Clutch "Earth Rocker"
• The Ocean "Pelagial"
• Jex Thoth "Blood Moon Rise"
• Moth Gatherer "A Bright Celestial Light"
• Kill Devil Hill "Revolution Rise"

Dessutom väntar jag med spänning på att man ska köpa de två andra tidiga släppen som jag verkligen ser som givna köp här i början av 2014.
Grand Magus "Triumph And Power" som släpps den sista januari, samt Gorgoroth "Instinctus Bestialis" som färdigställdes i december och som fortfarande inte fått något officiellt släppdatum. Med tanke på att såväl Opeth, Ne Obliviscaris som In Mourning verkar i tagen med nya album så ser ju 2014 minst sagt lovande ut...!

Årsbästalistan. Skivor jag missat - del 1!

Snart julafton, och med det även deadline för årsbästalistan för samtliga Werock-skribenter.
Den som är Topp 10.
Som vanligt är det för min del behäftat med lika delar ångest och glädje när året ska summeras, och som vanligt innebär läsning i andra listor och förslag att jag inser hur jäkla många skivor som faktiskt gått mig förbi, trots att jag ju gått fullständigt överstyr med skivhandlandet i år.
Det beror, om jag tittar på titlarna, till lika delar för att jag ibland helt enkelt inte haft koll på gruppen eller skivan i fråga alls och att jag faktiskt inte kommit mig för att verkligen lyssna in mig. Och i vissa undantagsfall har jag rent av medvetet avhållit mig från att kolla in utgåvan med flit i avvaktan och förhoppning om att Tomten ska vara snäll.
Så, vilka är egentligen skivorna som gått mig förbi, och varför?
Låt oss kolla in dem som jag kommer på (ja, du fattar, här kan det ju finnas ett rätt stort mörkertal med skivor som jag liksom inte vet att jag missat..)!

De som jag har men inte spelat. Av någon anledning. 

 

Egentligen är detta det märkligaste av allt. 
Jag har alltså elektroniska kopior av dessa skivor i min iPod. Promomaterial på Cult Of Luna och filer som jag fått av en vän på Stone Sour.
Men har jag spelat dem?
Nä.
Och det är fasen riktigt märkligt, speciellt kanske med Cult Of Luna som jag ju gillar?!?
Jag kan faktiskt inte riktigt förklara det själv, men så är det.
De har rullat ett eller ett halvt varv, typ, och det är ju förstås alldeles för lite för att kunna placeras på någon form av årsbästalista eller ens att man ska kunna få en uppfattning om dem.
Som sagt.
Väldigt konstigt...

De som jag inte har orkat bry mig om
Det finns det här året ett helt knippe skivor med artister som jag har "följt" ett tag, och där jag har köpt deras skivor de senaste givarna - men detta år bara struntat i dem.
Orkar liksom inte, och har fått för mig att det låter lite som det låtit de senaste skivorna fast kanske lite sämre. 
Jag har ingen aning om det är så eller inte, men dessa skivor borde jag kanske ha kollat: 

 

 

Hela Queensryche-soppan är nästan för mycket att kommentera.
Geoff Tate, inte Geoff Tate.
Vad jag förstår är skivan med resten av bandet och Todd La Torre på sång riktigt bra, men det är som om jag inte riktigt vill veta.
Som om mitt hjärta och min kärlek till det som en gång var Queensryche inte tillåter mig att faktiskt kolla in hur illa (eller bra) det är ställt nu.
Sen kommer Queens Of The Stone Age som jag inte klarat att fastna för, Hardcore Superstar som jag ändå bara spelar den numera rätt gamla självbetitlade skivan med och Motorhead som jag ju gillade förra given med men ändå liksom inte orkar hetsa upp mig för. I alla inte tillräckligt för att kolla in "Aftershock".
Knippet skivor kompletteras väl av Nicke Anderssons Imperial State Electric samt aussie-grabbarna i Airbourne. Rawk-n-raul, och egentligen tror jag att jag skulle gilla bägge plattorna. Jag har bara inte orkat med att försöka ge mig på dem, så de har fått flyta förbi i skivfloden detta år..

Skivor jag sett på slutet men sparar
Såhär på slutet har ju ett helt knippe årsbästalistor kommit, och om jag ska summera de plattor som jag verkligen är nyfiken på och vill kolla in så är det några. 
Det kommer dock inte att ske ögonaböj, utan antagligen på lite sikt (läs: i början av året....).

 

 

 

 

Det är alltså Jex Thoth, Subrosa, Ulcerate, Clutch och Deafheaven vi snackar här.
5 plattor som med de omdömen och provsmakningar jag tagit del av alla låter väldigt bra, och som jag kommer att undersöka närmare.
Nästa år.
Och de kommer - oavsett hur fina de är - att exkluderas från undertecknads lista detta år.

Okej?
Imorgon kollar vi lite andra "hittepå-kategorier", så som de jag inte hört, inte har någon relation till och inte heller känner att jag behöver lägga tid på. Bland annat. 
Hepp!