Metalbloggens samarbetspartner:

söndag 12 september 2010

Gästrecension: Marduk, Vakyria och Ragnarok på Klubben, 2010

Jodå, den gode Per levererade även den här gången.
När Rebellängeln var förhindrad att närvara så tog han sällskap med sin kamera och sitt intellekt, och bjuder oss på följande gästrecension från gårdagens spelning.

TACK!

Marduk/Ragnarok/Valkyria Klubben 2010-09-11




Valkyria

Ynglingarna i Valkyria som jag aldrig hört talas om innan imponerar ordentligt på mig med smiskande BM och de ser dessutom jävligt coola ut. De har definitivt en framtid inom detta, tämligen säker på att mor och far till nån i bandet står bredvid mig och farsan uppmanar alla sina krafter för att se ut som han diggar med bilsompluggarna djupt planterade i öronen. Morsan ser ut som hon vill ha 2V på Kreta. Mindre roligt och tankeväckande är att de ser ut att vara i min ålder!



Ragnarok
Under sista låten som Valkyria kör känner jag som numer slutat röka att detta går inte längre och kilar mot rökrutan för att tigga en cigg. Rutan är tom förutom på 2 killar som snackar norska.
Efter att jag fått min bomcigg visar det sig att det är sångaren och trummisen i Ragnarok som är löjligt trevliga och vi snackar en stund om Inferno o dyl.
När de sen står på scen 30min senare är det nästan läskigt vilken förvandling dessa killar gått igenom.
Sångaren ser effektfullt galen ut med blod över hela överkroppen.
Åter ett band som jag hört talas om i en herrans massa år men aldrig lyssnat på av nån anledning.
Kommer att bli ändring på det kan jag säga för de har precis allt jag vill ha av ett bra BM band.

Marduk
Sist jag såg Marduk vilket väl lär vara ca.2år sedan så gick jag innan de lirat färdigt.
Tyckte det var nåt så in i helvete tråkigt av nån anledning.
Ikväll tar de dock gruvlig revansch, vet inte om det beror på att Mortuus blivit varm i kläderna men han fullkomligt dominerar scenen denna kväll, liksom hela bandet som verkligen ser ut som att "nu ska ni få era jävlar"
Även om jag gillar när Marduk låter som ett bombanfall under andra världskriget så är det när de drar ner på tempot som jag tycker de är allra bäst så Bleached bones är kvällens höjdpunkt för min del.
Saknade Accuser/Opposer dock, hur fan kan man skippa den???
Trots allt en grym konsert 4/5
/Per

1 kommentar: