Veckans Tips: Cult Of Luna "Somewhere Along The Highway"

Varje år runt Valborgsmässoafton inträffar något konstigt för mig.

Jag blir besatt av samma skiva.

En skiva som jag nästan aldrig spelar under resterande del av året, men som obönhörligen åker frma så fort det börjar närma sig Valborgseldar och Första maj.

Cult of Lunas "Somewhere Along The Highway".

Umeåbandets vårskrik har blivit mitt.

jag bor inte längre så långt norrut att jag egentligen behöver vänta så länge som till maj på våren (ja, oftast i alla fall), men det spelar ingen roll. Denna skiva är våren för mig.

Visst har jag läst i en intervju att bandet spelade in plattan mitt ute i ingenstans, i en timmerkoja (som faktiskt syns på bild inne i konvolutet också), och att det då töade från taken och att de själva kan höra hur snön droppar - men det tror jag bara var extra lök på laxen för min del.

Jag hade satt skivan i den årstiden ändå.

Inledande "Marching To The Heartbeats" är väl egentligen bara en smygande epilog innan lite bullrigare "Finland" marscherar in, för att följas av eminenta "Back To Chapeltown".

Dock är det bandets förmåga att gå från stämningsfullt vackert till extrovärt explosiva ögonblick som är det fascinerande, och varenda gång jag avslutar skivan med 15 minuter magi i "Dark City,

Dead Man" så är jag i stort sett hypnotiserad.

Jag har själv marscherat många mil med den här plattan i lurarna, och mött våren.

7 låtar tonsatta vårtecken.

Tack - det behövs i år också!

Numera har tekniken tillåtit oss att ha saker som Spotify i mobilen dessutom.

Bra det. Då kan du lyssna på skivan medan du är ute och smäller smällare eller protesterar i år du med. Eller bara möter vårsolen!