Från Österjön - med medlemmar från Finland och Sverige - kommer Machinery, och man gör sitt första avtryck på hårdrocksscenen med pinfärska EP'n "War". Recensioner av EP's på den här siten mynnar inte ut i ett sifferbetyg, och de är ofta något mer korthuggna än i fallet med fullängdare, men Rebellängeln gissar att detta inte är det sista avtrycket bandet kommer att göra, och förutspår att den kommande och planerade fullängdaren som ska spelas in under 2014 kommer att ge lite brus och prat om sig.
Det här bandet - Johan Vidner på sång, Tommi Mäkele och Fredrik Wetter på gitarr och bas - har nämligen en inneboende skicklighet när det gäller att kombinera musikantskap och hantverkskunnande med låtsnickeri som gör Machinery till en spännande bekantskap.
4 låtar får man på EP'n, och det är väl lika bra tat vi börjar med att förmedla länken till bandets Bandcamp så att du som läsare har chansen att lyssna samtidigt.
Den finns här, och vill man sen stötta bandet ytterligare så finns möjlighet att stötta genom "betala vad du vill"-funktionen.
De fyra spåren är generellt thrash, med ett modernt snitt. Visst märks det att bandet - kanske främst huvudsakliga låtskrivaren och producenten Tommi Mäkele - lyssnat på dåtidens Metallica (lyssna t ex på inledningen till "The Devil" och säg sen att det inte är såna vibbar du får...), men överlag är musiken just modernt levererad thrash.
Den bygger som sådan på driv, riff (rätt bra sådana) och refränger som ska sätta sig ganska lätt och kunna vrålas med i även om man är lite halvpackad på ett golv framför scenen.
Det lyckas rätt bra, vill jag påstå.
Jag gillar refrängen på "The Devil", jag gillar svänget och gitarrdrivet som trycker på versen i "The Serpent och över totalt sett gillar jag känslan i hela alstret.
Produktionen är bra, och Johan Vidners sång kommer fram på ett bra och rivigt sätt.
Summeringen är alltså "bra", och ska man istället byta glasögon och försöka se på vad som skulle krävas för att summeringen skulle hamna på steget "utmärkt" så är det rätt små detaljer.
Machinery är, t ex, inte speciellt unika. Det är inget nytt under solen egentligen, ännu ett band som gillar att spela thrash. Det är det verkligen inget fel i, men ibland kan jag känna att det blir lite identitetslöst över tiden. Vill man verkligen göra intryck på scenen så vore det fantastiskt om man lyckades lyfta sig ännu lite till kommande skiva och därmed hitta sin identitet mer. Just nu har man ett bra fundament, men det känns inte... ja, "färdigt" än.
En annan detalj är förmågan att spela live och komma ut på festivaler och på scener.
Det noteras inget om vem som hanterar trumspelet, och det är en given svag punkt om bandet vill ta nästa kliv.
Att härda såväl band som låtmaterial i livesammanhang.
Nåväl, det är ändå en riktigt trevlig och bra bekantskap, och det ska bli spännande att se var man tar vägen över tid.
Känslan är att det finns all anledning att återkomma till Machinery vad det lider...
Till dess: Bandcamp, nyare spår på Soundcloud och till sist bandet på Facebook!
Fredagslistan 2024, vecka 51: Susannes årsbästa
3 dagar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar