Recension: Avarice "As One"

Capricciosa.
En av de klassiska pizzorna som i all sin enkelhet funkar i stort sett jämnt, och som serveras överallt i detta avlånga land. 
Det är ingen kulinarisk upplevelse, men funkar som bukfylla - ungefär som modern metal med inslag av thrash och metal core av den typ som jämtländska Avarice serverar på debuten "As One".
Det är inte originellt, men funkar som bukfylla.
Problemet med att leverera denna typ av måltid är att om man nu vill sticka ut, bli ett resmål för törstande publik och matgäster, så bör man hitta en av två egenskaper:
1) blanda in något unikt som ger dig en unik smak. Extra het tomatsås, ost av annan sort, riff som hämtas från andra inspirationskällor eller en frontmann med unik röst.
2) Fantastiska råvaror som gör den ordinära pizzan till en riktigt bra sådan, eller, för att använda samma bildspråk, ett knippe låtar med sådan försklassig kvalitet att skivan är värd att återvända till trots den hårda konkurrensen.

Avarice besitter i dagsläget tyvärr ingen av dessa två egenskaper, inte på samma sätt som exempelvis Los Sin Nombre (som också fick en släng av pizzasleven i sin recension!).
Betyder det att det liksom är kört för bandet?
Absolut inte.
Killarna är unga, inte ens 20 de flesta av dem, och förutom EP'n "No Mercy Will Be Shown" så är detta som sagt en debut. Bandet har rönt framgångar på scen i sina hemtrakter (och i tävlingar som Musik Direkt), och det är nog där man briljerar. Sån här musik lyfter live, med den energikick som finns i en direkt responderande publik. Gissningsvis är Avarice ett band som uppmuntrar en god moshpit också, och det är förstås svårt att förmedla på skiva.
Det finns, med andra ord, goda möjligheter bandet kan staka ut en karriär framför sig trots min något avoga inställning till dessa första steg. Tekniskt sett tycker jag också att man levererar, helt klart har killarna spenderat sina timmar i replokalen och med sina instrument.

Låtmaterialet då?
Mja. Bäst är avslutningen "Templars Verdict" som har ett episkt anslag jag gillar, och även spår som "While I'm Around" samt "The Game" och "I Am The Truth" funkar rätt bra, men det finns en del plumpar. Den kvinnliga gästsången (som jag tyvärr inte vet vem det är som levererar, har inte lyckats finna det via nätet) på "Aeturnus Amen" är mest tröttsam, och mellansticket "Lost Composure" agerar bojsänke för tempot och farten i skivan.
Betyget blir då relativt enkelt att sätta.
Det hamnar på en tvåa, och det bästa du kan göra är väl att lyssna på plattan själv på Spotify och ge feedback på om jag är ute och cyklar eller ej.
Trots allt.... capricciosa är ju gott?!

Bästa Spår: "Templars Verdict"

Avarice "As One" - 2

Veckans Tips: Los Sin Nombre "Blind Leading Blind"

Sugen på melodisk döds med inslag av hardcore?

Less på att bli hänvisad till Göteborg hela tiden?

Goda nyheter - den här Veckans Tips är precis vad du söker! Los Sin Nombre är bördiga från Linköping, och debutplattan "Blind Leading Blind" är en riktig pärla i all sin enkelhet!

Här finns enorma melodier, bra med sväng och en attityd som säger "what you see is what you get" som verkligen tilltalar.

Det som verkligen är tydligt med den här skivan är jämnheten. Alla elva låtarna är bra, och det finns inget svagt spår. "Bleed", "Breaking Silence", titelspåret, "Ashes To Ashes"... man kan nästan rabbla upp alla låtar när man vill leta efter höjdpunkter!

Använder du Spotify så är det denna länk som gäller, och bandets hemsida finns här. Dessutom finns ganska mycket mer läsning om du är sugen, då jag för Werock's räkning både recenserat den här skivan, samt intervjuat bandet. Kolla in De Namnlösa, det är musik för dig som gillar akter som Lamb Of God, In Flames och Soilwork. Till exempel.

Ouch! Vardagen är här...

Idag är det Måndag. Med stort M för undertecknad.
Ja, alltså, idag är det slut på pappaledigheten som varat sen Midsommar, och tillbaka i verkligheten.
Kostym på.
Telefon vid örat.
Möten.
Kaffe som egentligen borde användas som färgborttagningsmedel.

Fram till nu har bloggen uppdaterats i en vansinnig takt. Minst ett inlägg om dagen har det blivit. Hur det blir med den saken framöver återstår dock att se. Smygblogga på något trist möte kanske funkar, men man vet ju aldrig hur länge det dröjer innan IT-avdelningen knackar en på axeln och undrar vad man håller på med.
Fast i o f s. Jag vet ju vilka som jobbar på IT-avdelningen, och jag är inte speciellt orolig... :)

Ikväll spelar dessutom Los Sin Nombre på Stampen här i stan, men det får gå bort. Med tanke på hur jävla mycket samtal jag fått från jobbet den senaste veckan så är jag nog färdig som artist efter dagen. Det ser ut att bli en rivstart, modell grande... Ska någon av bloggens läsare dit så mottages dock tacksamt feedback om hur det var!

Jag är dessutom ganska säker på att mina kollegor har längtat. Jag tillhör nämligen de där som spelar musik i kontorslandskapet trots att det är en av de mest störande grejerna enligt alla undersökningar. I mitt fall tycker jag dock att det borde räknas som utbildning, så det borde inte störa så mycket. Hur skulle de annars få kontakt med sin mörka sida?
Lämplig återkomstmusik: Första låten på "In Sorte Diaboli" av Dimmu Borgir. Lyssna på introt och erkänn... det är lite "Return of the Försäljningschef" över det, eller hur!?!

Besöksstatisik & Bloggfakta

Den här bloggen är rätt oansenlig, i det hela.
Privatdriven, för att det är kul.
Men det hindrar ju inte att det kan vara kul att kolla lite på hur oansenlig.
Dags för lite besöksstatistik igen!

• Varje vecka är det ca 200-250 unika besökare som kikar in. Totalt har siten drygt 15 500 sidvisningar sen starten
• Toppnotering är ca 70 st unika besökare på en dag. Fast några av er kollar mer än en gång, så bloggen har haft över 100 besök på en dag.
• Detta är inlägg nummer 445, sen augusti.
• Varje dag ramlar ca 20-40 besök in via sökning på Google. Vanligaste sökorden just nu är "metalyze", "Opeth cirkus", "Behemoth klubben", "Septekh" samt "årets bästa metalskivor". Sedan starten skall "Igneous Human", "fulaste omslag" samt "Los Sin Nombre" läggas till som populära.
• Mest lästa sida är recensionen av W.A.S.P's nya skiva "Babylon". Den har visats ca 150 ggr.
• Denna site är konstant listad på några bloggportaler. Den håller ca plats 10-20 avseende musik på Toppblogg, ca plats 40-48 på Blogtoplist, runt plats 60-90 på Blogtoppens musiklista. Det betyder egentligen inget annat än att de olika portalerna är olika stora, förstås... Du hittar den info'n i högerkanten, förresten, via de färgglada "plupparna". Om du nu bryr dig..

För övrigt kan det vara värt att notera att idag har länklistan med andra bloggar utökats till typ det dubbla. Demonias blogg är väl en av de största bloggarna om hårdrock, Vår Vrede skall... är en av de roligare. Övriga är läsvärda bloggar på sitt eget sätt, allihop.

Dessutom: det har snöat i Stockholm i natt. Det är för jävla kul att se stans innevånare försöka handskas med det vita. Det är nog fan bara i den här stan man sopar hela bilen utom taket. Sen klagar garanterat samme snubbe på snöröken som kommer från taket på bilen framför. Ja.. jisses...

Sist, men inte minst. Thomas, som har vunnit boken i bloggens tävling - du har till månadsskiftet på dig att lämna din e-postadress. Annars går den vidare till andra deltagande... :)

Årets Svenska Debutant 2009

Du har väl inte missat den omröstningen på Werock?
Det intressanta tycker jag att det faktsikt har släppts en hel del bra svensk nybörjarmusik i år.

Har du följt den här bloggen så vet du att Tribulation verkligen gått hem hos mig med sin "old school döds". Du vet säkert också att Los Sin Nombre föll mig i smaken, så pass att det mynnade i en intervju. Igneous Human har bloggen också kört en ganska framgångsrik tävling med, och för den som undrar hur plattan låter kan jag säga att det är ett ganska eget sound - men ändå growlsång med sväng a la' göteborgsdöds som ligger i botten. Typ.

Du kan också rösta på The Generals och Dead By April, och vad kan man säga om dem då? The Generals spelar musik som väl snarast kan beskrivas som "Death'n'roll", med ett sound som minner riktigt mycket om forna Entombed. Plattan är faktiskt riktigt bra dessutom, även om jag personligen tycker att den kanske är lite för ojämn. Riktigt spännande att se vad ett andra alster kan bjuda på dock!
Dead By April-plattan har jag inte hört. Tror att de spelas på radio mest av ovanstående, och rent spontant känns det väl som om de fått ett ganska sort genombrott i år. Nu betyder ju det inte samma sak som att de är bra - om det kan jag inte uttala mig!

Det intressantaste av allt kanske ändå är den spännande trenden.
Alltså - att återväxten inom svensk hård musik är så imponerande, och att så många bra akter kommer fram.
Tittar man här så ser man dessutom att det finns goda möjligheter att det fortsätter även kommande år!
Walking With Strangers. Är det Årets Svenska Debutant 2010. Redan nu?

Los Sin Nombre live i Stockholm...

...det blir verklighet den 1/2 - på Stampen!

Möjlighet finns också att vinna fribiljetter på Facebook - 15 st står på spel, och du skickar mejl till info@lossinnombre.se för att få veta mer.
Inga ursäkter kvar alltså.

Ska du dit?

Januarirecensionerna - snabbversionen

Sen en tid tillbaka ligger som ni säkert vet januarirecensionerna ute på Werock.se
Orkar du inte läsa dem så får du istället snabbversionerna här:

Los Sin Nombre "Blind Leading Blind"
Bra debut, riktigt bra debut! Musikstilen i stig är inte unik, men har du ett gott öga till akter som At The Gates, In Flames och liknande så är detta något som kommer falla dig i smaken. Jag gav skivan 8/10, men enligt de röster som lagts så räcker inte det, vilket borde säga en hel del!

Freak Kitchen "Land Of The Freaks"
Nä, det där var inte alls min kopp the. Progressiv metall som försöker för mycket hela tiden. Det finns ett fåtal bra spår på plattan, men för det mesta orkar jag inte med det. Texterna är hela tiden på gränsen mellan geniala och lökiga, och tyvärr kan det ske i samma låt!

W.E.T "S/t"
Det här föll mig på läppen rejält - men det beror nog också på att jag gillar typen av musik. Jag inser att det kanske är i mjukaste laget för många av bloggens läsare, men låt oss konstatera att OM du gillar den här typen av musik så är detta ett helt självskrivet köp. Det är guldkornet du silar genom all skit för att hitta!

Alla bilder och betydligt fylligare texter finns förstås via de länkar som du hiitar i texten ovan!

Intervju med Los Sin Nombre

Det här med att genomföra intervjuer är ju inget man är van vid direkt.

Den intervju som nu ligger uppe på Werock.se var min första, och jag får vara glad över att Jack Karlsson, bassist i Linköpings nya stolthet Los Sin Nombre var ett "snällt" intervjuoffer... :)

Dock, eftersom detta är första försöket så mottager jag tacksamt feedback från er läsare. Hit me!

För övrigt har jag även recenserat plattan "Blind Leading Blind", ett mycket imponerande debutalster.

Gillar du akter som Soilwork, In Flames eller At The Gates så tycker jag att du ska kolla in bandet så fort du har chansen!

Äventyr!

Undertecknad har varit på äventyr.

Hotellvistelse med min nyblivna fästmö, utan barn. Skum känsla, men lyxigt!

Bland annat hann vi med en snabb titt på en pub, där denna lilla goding konsumerades. Boontown IPA, ett öl med rejält bett i sig. Har ingen aning ifall den finns på Systemet eller ej, men har du chansen att prova och gillar öl - ta den!

Under tiden har Werock kommit tillbaka på nätet med stormsteg. Du hittar numera hela listan med de svenska toppalbumen där, både indivduellt och hela den sammanlagda listan. Kul läsning.

Dessutom har jag skickat upp 3 stycken recensioner för Werocks räkning nu i månadsskiftet. Los Sin Nombre, W.E.T och Freak Kitchen!

Dessutom har jag i helgen upptäckt att en rätt stor publikation har tryckt kommentarer om denna lilla oansenliga blogg i sitt senaste nummer. Det rör sig om tidningen Hifi & Musik, och imorgon kommer mer info om det - på den här platsen!

Årets Svensktopp

Som vanligt har jag lyssnat på ganska mycket svensk musik i år.
Så pass mycket att det går att göra en egen topplista, en Svensktoppen!
I år fanns det för min del en ganska självskriven 1:a, sen anser jag att det är nästan hugget som stucket från plats 2 till 7. De grupperna kunde lika gärna ha placerats med lott, nästan...

Håll till godo...

1 - Tribulation "The Horror"
2 - Katatonia "Night is the New Day"
3 - Necrophobic "Death to All"
4 - W.E.T "S/t"
5 - Candlemass "Death Magic Doom"
6 - Kongh "Shadow of the Shapeless"
7 - Los Sin Nombre "Blind Leading Blind"
8 - Hardcore Superstar "Beg For It"
9 - Lions Share "Dark Hours"
10 - Crucified Barbara "Til death Do Us Party"

Årets namn

Går i min bok till Chickenfoot. Kul namn, bra rock'n'roll-känsla, snygg passande logga!

Synd bara att skivan inte levde upp till namnet...

Hedersomnämnande till Linköpings nya stolthet Los Sin Nombre, De Namnlösa. Bra namn, bra skiva.

Sämst namn går förstås till W.E.T. Vad faaaan är det? Allvarligt, hur ska det uttalas? Som ett pojkgruppsnamn a la EMD? Eller som ett ord, alltså "blöt"? Riktigt uselt, och namnet höll faktiskt på egen hand se till att jag missade detta gäng. Marknadsavdelningen - tänk om, tänk rätt...

Vinnare av boken!

Tävlingen är avgjord - nu ska boken delas ut!

Det var kanske få förslag (4 st) som lämnades in, men samtliga var av bra kvalitet, och jag är imponerad av de motiveringar som lämnats. Tack!

Vinnare blir ingen annan än bidrag nummer 1 - Thomas, med förslaget Los Sin Nombre!

Motiveringen till att han vill uppmärksamma Linköpingsgängets debutalster "Blind Leading Blind" är som följer: Jag tycker fanimej att en svensk debutplatta kniper platsen som årets bästa. Los Sin Nombre - Blind leading blind. Den kanske inte är den mest unika plattan med när man lyssat på den ett antal gånger så växer den oerhört och man hör en massa grejer som man inte reagerat på först. Sjukt bra låtar med driv och ändå en episk underton nånstans. Sången är ju kronan på verket.

Har du missat plattan (som du hittar bild på längst ner i detta inlägg!) så tycker jag att du ska plocka upp den bums. Riktigt bra, och en urstark debut. Bra förslag Thomas, skicka ett mejl till chief-rebel-angel@hotmail.com med din postadress så kommer boken på stört!

Dessutom är det ju jul. Det betyder tröstpris, tycker bloggen - och slänger in ett fullstämplat bonuskort från Sound Pollution. Det berättigar alltså till en skiva att hämtas på plats, och det priset går till ingen annan än The Woan. Varför? Jo, han kan ju behöva nåt nytt att lyssna på, efter att ha valt Slayer som "Största besvikelse" med följande motivering.... Motivering: då diablos in musica bokstavligen rev sönder högtalarna med grymt ljud, tunga riff och ett omslag man får mardrömmar av, kommer 2009 års Slayer-platta att låta platt, tråkig och oinspirerat.
Arvingarna har med klös i ljudet! Mixa och mastra om!

Samma sak gäller The Woan - mejl till chief-rebel-angel@hotmail.com så landar kortet i brevlådan på stubinen.

För övrigt - tack till Lenny som föreslog Baroness, och Crimson Anna som föreslog Europe, båda med bra motiveringar. Better luck next time!

Mitt i veckan!

Javisst, nu är vi där igen. Dags att uppdatera vad som spelats i det Rebellängelska hemmet - och den här gången var det ganska enkelt. I arbetet med att hitta rätt i Årsbästalista har jag försökt spola igenom de kandidater som finns, men "bara" en gång. Det innebär att de skivor som spelats mer än en gång hamnar på listan, typ...
Alice In Chains, Los Sin Nombre, Freak Kitchen & W.E.T är antingen helt nya eller ska recenseras - och till det lägger jag "covers", då jag förtvivlat försöker hitta svaret på kategorin "Bästa Cover" för Hårdrockskväll 2010...

För övrigt ramlar nedräkningen på hos Werock.se, avseende bästa svenska album genom tiderna - nu är halva listan avverkad, och mina placeringar so far är...
10) Talisman "Talisman"
9) Meshuggah "Destoy Erase Improve"
8) Tiamat "Amanethes"
7) Entombed "Wolverine Blues"
6) Watain "Sworn To The Dark"

..nu börjar det bli intressant! :)

Veckans spelare!

Ny onsdag, ny sammanfattning av veckan som gått - och det har absolut varit en vecka där bloggen försökt få lite kläm på det här med årsbästalistan.
intensiv lyssning på Behemoth, Candlemass och Megadeth för att försöka hitta deras placeringar, och där kan man väl säga att jag tycker Mustaines "Endgame" har vuxit rejält. Ojämn, tyvärr, men de bästa spåren är just nu utmanare till "Bäst Just Nu" för min del!

Dessutom har Dark Tranquillitys livealbum fortsatt gå varmt, både DVD och CD. Ska du önska dig ett hårt paket av tomten i år så rekommenderas denna varmt - och du har väl inte missat recensionen?

Los Sin Nombre från Linköping har debutalstret "Blind Leading Blind" ute, en skön riffmacka som är en riktigt adrenalininjektion, och eftersom det skrivs en del för Werock.se's räkning så går också plattan varm hemma. Ja, att den dessutom är bra bidrar ju det med... :)

Los Sin Nombre

Hårdrocken förbrödrar och inbjuder till mycket rolig dialog, det är helt klart.
Som pappaledig hänger jag en hel del på ÖF (ja, Öppna Förskolan för er som inte pratar flytande föräldriska), och väl där har jag kommit lite i samspråk med en av de andra papporna, Pontus.
Det tog inte lång stund innan vi kommit in på musik och metal.
Jag surrade lite om bloggen, och han berättade häromdagen att han skulle på en releasefest ikväll.
Bandet som släpper plattan innehöll lite gamla kompisar och var Linköping, "kanske har du hört talas om dem"?
Los Sin Nombre.
Jodå, visst har jag det. De intervjuas i senaste Close Up, och har med ett spår på gratisplattan vi prenumeranter får. Dessutom är debutplattan "Blind Leading Blind" med i Soundcheck i samma blaska, samt recenseras separat med betyget 7 av 10.
Genomgående verkar det vara melodiös döds & thrash som ges, med At the Gates och The Haunted som husgudar i bandets replokal - och sämre influenser kan man ju ha!

Vill du själv tjuvlyssna så hittar du bandets MySpace här: http://www.myspace.com/officiallsn

Ha en bra fest!