Bildspecial: Hårdrockskväll 2012

I torsdags var det som vanligt dags för Hårdrockssamfundet att ha sin årliga batalj. Hårdrockskväll 2012 gick av stapeln, och här kommer lite bilder och mer info. Först ut - de närvarande. Saknas gör Maguns Ö som var tvungen att ta hand om familjen pga sjukdom (vilket egentligen är ett under att det inte inträffat tidigare då gänget innehåller ett helt knippe småbarnsföräldrar...).
Nåväl, lagbilden ovan är rätt talande, tycker jag.
Kvällen var också mycket lyckad, och lite oväntat bjöds det bara en krock (Carcass "Reek Of Putrefaction" i kategorin Bästa Låttitel.... Carcass blev dessutom mest förkommande band med 4 spelade låtar, också det lite oväntat tycker jag.)
Annars tillhörde WASP de stora segrarna med tre av 11 låtar i kategorin Bästa Ballad.
Tydligen är det Blackie Lawless som skriver bäst episka ballader...

Roligaste var förstås att hitta ny musik. För egen del innehåller årets "måste kolla upp" bland annat franska Alcest (som lät fruktansvärt bra!), Wooden Wand (som väl knappast är hårdrock, men ändå...), Painting Ablaze, Heaven Shall Burn och Uncle Acid And The Deadbeats!

Nå. Bilder var det. Först ut... dryck, lämpligt placerad på balkongen!

...och till dryck vill man förstås ha tilltugg.

Detta är - by far - de roligaste chipsen i världen.

Overkligt starka.

Och rätt goda, faktiskt.

De är också ett stående inslag på Hårdrockskvällen!

Så är förstås också upplägget av skivor.

min är på plats fem.

Rätt okej lottning för mig i år. Det passar mig att inte vara först eller sist ut...

En lång kväll kräver förstås kaffe.

Här värdens mugg med AC/DC på.

För övrigt var det ett mycket bra värdskap i år, som även innefattade paniklösning av felande CD-skivor. Bra det!

Alla var dock inte helt klädda i nitar. Nedan T-shirt på en viss Stones... :)

Infinity Beta.

De fick jobba... för som vanligt hade volymen en tendens att stiga ju mer kvällen led.

Led gjorde nog också grannarna, vilket är en av anledningarna till Hårdrockskvällen flyttar runt.

Vi sabbar ett grannskap per år, kan det kännas som, så med en preskriberingstid på fem-sex år blir det väl undertecknads tid att stå värd igen om en 3-5 år!

Nå.... här lider det hela mot sitt slut.

Många öl senare. Roligaste kommentaren dagen efter stod Per för. Tack för igår, men idag mår jag som en påse skridskor. Det säger egentligen allt...

...sista bilden - nattamat. Standard. Ett måste.

För nu är det slut på detta år. Vemodet faller, och man får vänta ett år till!