Veckans Tips: Dissection "Reinkaos"

Långfredag. Dagen D för mer Jesus.

Denna blogg har en tradition (kan man kalla det så efter enbart två tidigare år?) av att presentera ett Veckans Tips med koppling till just det, på just denna dag. Du har fått veta hur det går till att dö i "The Art Of Dying", samt hur det går till när Kristus Ruttnar i "Aelo".

Detta år tar vi en lite annan approach.

Vi ska nämligen ta ett tips som inte är direkt okänt för de flesta, men som är den ultimata skivan om man vill lura in folk i black metal-träsket.

Dissections farväl-epos "Reinkaos".

Ni kan historien antar jag, så vi kör en extremt kort version. Bandets starke man och frontfigur Jon Nödtveidt startade Dissection för länge sedan. De släppte 2 plattor av ypperlig klass och med stark traditionell black metal: "The Somberlain" och klassikern "Storm Of The Light's Bane". Jon gav sig dock in i dumheter och dömdes till fängelse för medhjälp till mord.

Inte så bra, förstås. Och när han kommer ut så startar bandet med en hypad spelning som säljer ut fullständigt, tror det var på Fryshuset. Hybris slår in, och man bokar sedan Hovet för en spelning som - enligt dem som var där - är en av de bästa man sett. Någonsin.

Rapporterna skvallrar om att det, i efterhand, är en uppenbar avskedskonsert, och så småningom tar Jon sitt eget liv. Går in i den natt han tror på.

Mitt i röran i slutet så producerar bandet "Reinchaos", en skiva som skiljer sig markant från tidigare alster, och som enligt undertecknad är just den perfekta skivan att sätta i öronen på folk som "inte gillar black metal".

Detta är nämligen black metal fast ändå inte.

Det är snarare Iron Maiden-slingor och melodier med black metal-sång som fokuserar på att orden ska höras. Det är musik som sällan eller aldrig går fort, utan som använder sväng och harmonier för att locka.

Mitt exemplar har vackert relieftryck på den extra papersleeve som omger skivan, men skivan i sig har bara den nakna 11-uddiga stjärnan som omges av en cirkel på sig.

Det återkommer mycket i texten.

Dessutom är ALLA låtar på skivan bra.

Det finns inga utfyllnadsspår (utom möjligen introt "Nexion 218"). Spår som "Beyond The Horizon", "Starless Aeon", "Maha Kali", "God Of Forbidden LIght" och framförallt duon "Black Dragon" och "Dark Mother Divine" håller helt enkelt världsklass.

Sätt just de två sistnämnda i lurar på någon som inte gillar black metal och iakta reaktionen.

De kommer att dras till den mörka sidan, helt enkelt.

Bandet består på denna skivan av herr Nödtveidt på gitarr och sång, Set Teitan på gitarr och Tomas Asklund på trummor. Att Set skulle går vidare och utöva sin tonkonst med Watain efter att Dissection uppgått i det eviga mörkret känns rätt naturligt, men på just "Reinchaos" är inte musiken speciellt lik arvtagarnas prestationer. Det är snarare hängivelsen som är den gemensamma nämnaren.

Okej, slutsvamlat nu.

Du hittar skivan här på Spotify, och det är väl ett lämpligt sätt att fira uppspikandet av snickaren?

Bra musik OCH ett verktyg för att dra fler med dig in i black metalvärlden?