Vinn torsdagstraven!

En ganska fin hög, på bilden ovan.
Du kan kamma hem

Vapenlicens "Hat 101"
Castillion "Pieces Of A Shattered Me"
The Wiped Out Generation "Demo"

Conspiracy Theory "All Night Long"
Shrine "Aether"
Stonegriff "III"
V For Vendetta, seriebok 

En ganska brokig samling demos, samt lite läsning till.
Som vanligt - först att svara rätt på frågan i form av en kommentar på detta inlägg, här på denna blogg och inte på Fejsbook, vinner.
Skulle du vara först så skickar du helt enkelt namn & adress till chief-rebel-angel@hotmail.com så dyker grejorna upp automagiskt sen.

Nå, frågan då!

Tidigare under dagen postade jag ett inlägg om Enslaved, där jag är fascinerad av deras 12:e fullängdsgiv "Riitiir". Debuten hette "Vikingligr Veldi" - men vilket år kom den?

Till sist. Det kan hända att du inte får svar nu ikväll på om du vunnit eller inte. Jag är trött, dte frestar på att byta arbete, och jag måste zzzzzova!

Vinn Torsdagstraven - Demofest!

Tjohoo!

Torsdag, och världens chans att vinna värsta grejen. En redig trave skivor, och inte vilka som helst. Nej, denna gång snackar vi demofest, med möjligheten att verkligen få koll på vad som händer i undergroundscenen. Spöa dina rockerpoolare genom att få blykoll - här och nu.

Hela klabbet går till en enda lycklig tjej eller kille, och det du får är...

Myrkvedr

A Hero Divine

Cain

Guile

Headsic

Watchworks

Stonegriff

Conspiracy Theory

Inte illa, eller hur? Namnen ovan är dessutom länkar till respektive demorecension, så du kan läsa in dig lite om du nu undrar. Läs inte för länge bara, för du måste som vanligt vara blixtsnabb för att vinna Torsdagstraven.

Denna gång är det inte ens en fråga du behöver svara på.

Du behöver bara göra följande:

1) Bli först med att kommentera detta inlägg, och säg att du vill ha packet

2) Skicka din postadress till chief-rebel-angel@hotmail.com

Lätt som en plätt, eller hur? Så vad väntar du på? Kör!

Demorecension: Conspiracy Theory "All Night Long"

Stockholms Conspiracy Theory är ett gäng rockers med diesel i blodet, och som verkar vara uppfödda på smutsig rock från akter som Backyard Babies och Hellacopters. I bakgrunden av demogiven "All Night Long" hörs dessutom en ådra av punk och enklare rock, och Rebellängeln hör nickar åt Ramones likväl som tidiga AC/DC i en del av materialet.

6 spår långa "All Night Long" innehåller - som väntat - både starka och svagare kort. Bäst funkar det i raka låtar med smittsam refräng som "Hellbound", "Channel 9" (med ett trixigt intro som är en kul detalj) och inledande "The End". Mindre roligt är det i "What If?" som lider av att vara mest stökig, och tyvärr också titelspåret - som, märkligt nog, känns lite ofärdigt när det kommer till refrängen!?

Nåväl, bandet som sådant har lyckats skruva till ett bra ljud på demon, och musikaliskt funkar det väl. Gitarristerna Jocke och Erik gör ett habilt jobb, rytmsektionen med Jurgis på bas och Max på trummor gör sitt jobb och sången av Johan är stundtals ganska bra - även om det engelska uttalet ibland kan lämna en del att önska.

På det hela taget är "All Night Long" ett bra första steg, och nästa nivå torde vara ett än mer genomarbetat låtmaterial!

Bandet satsar också stenhårt, och har en ganska snygg MySpacesida (med en extra låt uppe för lyssning), samt hela "All Night Long" på Spotify.

Dock är jag ganska tveksam till att bandet kommer att lyckas med sin satsning - och anledningen är ganska enkel. Jag tror inte de är hungriga nog. Musiken är en del av denna typ av akter, den andra är "bad-boy"-livet, och utan att veta så känns det som om det är där det brister. För lite desperation, kanske?

Dock, nu gissar jag. Det ska vi ta reda på!

Så småningom kan bloggen lova en intervju och tävling med Conspiracy Theory, så gillar du den här typen av musik är det bara att hålla ögonen öppna!

In Flames till Stockholm!

"We are ghosts of a concrete world..."
Kanske inte. Däremot så är det nu klart vem som vunnit tävlingen om In Flames nya platta "Sounds Of A Playground Fading".
In Flames går denna gång till JonteRoyal, bosatt i Stockholm.
Anledningen är helt enkelt denna motivering:

Bästa skivan med Göteborgs stoltheter är självklart Clayman - utan någon form av konkurrens överhuvudtaget. Skälet är i sig enkelt, Clayman är ett mästerverk som lyckas kombinera minnesvärda melodier, harmonier värda att dö för med ett fantastiskt röj och en tyngd större än någonting.

När jag, ung som jag var, introducerades till skivan - vilket var mitt första möte med In Flames - öppnades en ny värld. Jag skulle vilja gå så långt som att säga att utan Clayman så kanske mitt musiklyssnande hade tagit en annan riktning. Vid tidpunkten var jag relativt fast i power metalträsket och höll band som hammerfall, Blind Guradian och Helloween högre än det mesta. Allt det ändrades så for jag hörde Square Nothing - brutaliteten som slår till samtidigt som stämgitarrerna jobbar på högvarv i mitten av låten ger mig fortfarande gåshud och får mig att fälla en tår. Titelspåret knockade mig med sådan kraft att jag inte vet om jag än rest mig och allsågsfavoriten Only For The Weak kan jag sjunga i sömnen när som helst. När jag såg In Flames första gången stod jag paralyserad under nämnda låt och insåg precis hur lycklig jag var över att den här skivan nådde mig vid precis rätt tillfälle.

Introriffet till Bullet Ride är så genialt att jag inte tror någon kan klå det. Pinball Map var den första hela låt jag lärde mig på elgitarr - långt innan jag var spelskicklig nog att kunna spela den. Men tjurighet har alltid legat mig nära så jag gav mig fan på det och den sitter där än.

Även om jag idag inte räknar In Flames bland mina topp 5-band så är det just de, tillsammans med Iron Maiden och Metallica, som lirkat in mig till den här musikstilen. Och In Flames gjorde det med sitt monumentala mästerverk Clayman. De har spottat ur sig fler gedigna alster men Clayman är och förblir deras Reign In Blood.

Dessutom - det har inkommit många fantastiska svar. Detta tarvar helt enkelt tröstpriser!
Andreas i Forshaga och Mattias i Norrköping får varsitt ex av Conspiracy Theorys demoplatta efter sådana här kommentarer:

Andreas:
Är den bra?
In Flames - Sound of a fading playground är helt fantastisk.
Gillar hela konceptet med skivan, framför allt att dom vågar ändra och modernisera så mycket som de gör.
Så är den bra då?, JA helt jävla underbar.

Är den dålig?
Ehm, Nej

Var det bättre förr?
Både ja och nej, tycker ju att gamla In Flames är riktigt bra, The Jester Race var skivan jag började lyssna på.
Man känner ju igen gamla i det nya, och de vågar ju som sagt följa lite "trender" som finns och modernisera sin musik så de fortfarande håller.
Ja tycker de gamla är bra, men de nya dom gör är minst lika bra.

Såg nu att ja svarat lite fel men de bjuder ja på.

1) Vilket är In Flames bästa album - och varför?
The Jester Race, men tror att Sound of a fading playground kommer bli en ny favorit.

Mattias:
1) Vilket är In Flames bästa album - och varför?
A Sense of Purpose, enkom p.g.a. att jag är något av förpackningsfetischist… Det här omslaget är så förbannat snyggt och hela digipacken är riktigt jävla läcker. Även Musikaliskt tycker jag att det är en av In Flames bättre plattor (är knappast något jättefan, men jag gillar det senare bättre än det tidigare då de tidiga skivorna, i min smak, är alldeles för glättiga, något jag aldrig tyckt gått ihop med ”growl”) även om skivan kanske inte håller riktigt hela vägen.

Rubbet är postat, så nu hänger det på Kungliga Postverket. Ni får alltså grejerna någon gång mellan nu och evigheten.
Nu har jag grejer att göra.
Det blir inget mer inlägg idag. Vill du ha anna att göra så kollar du in Foo Fightersbilderna i Aftonbladet istället, eller kanske recensionen.
Nytt inlägg imorgon igen. Hasta la vista!