Live!: Black Sabbath "Reunion"

5:e december 1997.

Birmingham, N.E.C (en stor jävla lokal som används för konserter och mässor).

Ozzy Osbourne står återigen på samma scen som de gamla vännerna Geezer Butler, Tony Iommi och Bill Ward.

Black Sabbaths klassiska originaluppsättning spelar ihop igen.

Det kan tyckas banalt med snart 15 år på nacken, men det var en enorm sak när det begav sig i slutet av 90-talet, och att bandet dessutom valde att fästa "Reunion" i hemstaden Birmingham (i en arena som jag faktiskt besökt) är förstås inget annat än ren och skär nostalgi för alla inblandade. Det var nog en fullständig omöjlighet under många många år, med allt bråk och alla hårda ord efter Ozzy's avhopp från det övriga gänget.

Naturligtvis är detta en skiva som du behöver i din skivhylla, och trots att Black Sabbath medverkat i Live!-serien innan (likväl som förstås Ozzy Osbourne) så liknar denna skiva ingen av de andra.

Här kan man nästan känna hur laddat ögonblicket är, och när Ozzy berättar om sina känslor över att få stå på scenen med kompisarna så känner man att han menar det.

Dessutom väljer bandet ett låtmaterial som visar att man menar allvar.

Här finns verkligen inga genvägar eller några kompromisser. Brutalt tunga versioner av låtar som "Behind The Wall Of Sleep", "N.I.B", "Into The Void", "Snowblind", "Lord Of This World" kompletterar klassiker som "Iron Man", "Children Of The Grave", "Black Sabbath" och "Sweet Leaf". Det roligaste är nog ändå att man ger sig på "Sabbath Bloody Sabbath" också, en låt det numera var länge sedan Ozzy klarade av att sjunga eftersom den ligger så högt i sångens tonart, samt att vi får mer udda nummer som "Electric Funeral" och "Spiral Architect".

Härligt!

Som bonus på skivan får man studiospåren "Psycho Man" och "Selling My Soul", men det är väl mest en parantes.

Det är ju själva återföreningen som är grejen här.

Black Sabbath "Reunion". Ett måste i din skivhylla!