Okej. Nu är det dags - den där kommentaren om Entombed och Entombed AD. Det blir kanske inte så långt, men det ska ändå friskas upp lite. Ni vet säkert historien, det där med att bandet helt plötsligt verkade bli ovänner och när Alex Hellid inte längre fanns med när gänget drog till Sydamerika (var det väl?) på turné, samt inte stod nämnd som gitarrist på kommande plattan "Back To The Front".
Undertecknad skrev en enkel kommentar om det i höstas, och ville att dessa legendarer skulle begrava stridsyxan och i alla fall berätta vad som händer. Det är ett av de mest kommenterade inläggen, och det verkar som om personer i bandet eller med mycket bra insyn i bandet har hållit ett öga på det inlägget, eftersom det hela tiden har ramlat in anonyma kommentarer som delat en del information. Det senaste är att Entombed AD släpper "Back To The Front" 20140804 (antagligen med i alla fall uppdaterad logga på jämfört med nedanstående bild), och det betyder väl i alla fall det ena bandet tar fart på riktigt och bygger vidare sin karriär. Någon form av överenskommelse lär man ju ha gjort, då det ursprungliga Entombed fortfarande finns, och förvirrande nog också kört spelningar - bland annat när man spelade med Gävle Symfoniorkester (se spelningen här), och då valde att spela hela "Clandestine"... skivan som LG Petrov inte sjunger på.
Nå. Det är som det är - egentligen är jag inte förvånad eller speciellt ilsken eller besviken över att bandet delar sig och att det i samband med det kan bli lite ont blod. Sånt händer. Fan, sånt händer mig i mitt liv, där det finns barndomsvänner som jag var tajt med i tjugo år (typ) men nu inte har hört av på ett decennium. Det är antagligen precis lika mycket bådas fel och kan vara en del av livet. Det jag egentligen vill konstatera är nästan samma sak som det Danko Jones skrev om i sin krönika i Close-Up Magazine här nyligen - det är ändå en halvskum sits när dte börjar bli flera band med samma namn som är aktiva. Han hade Queensryche som exempel (som ju förvirrande nog har EXAKT samma namn på båda sina konstellationer än), och i det ljuset är det kanske extra intressant att se vad som händer med Entombed. Alltså, det som inte har AD som eftermäle. Kommer det en ny skiva? Ska man turnera? Vilka blir de permamenta medlemmarna? Eller kommer man till och med att bli sams igen och fortsätta under samma flagg så att när vi kollar tillbaka i historien så är Entombed AD mest att likna ett sidoprojekt?
Framtiden kommer förstås att utvisa det, men fortfarande finns mycket som inte sett dagens ljus när det gäller anledningen till stökandet. I de intervjuer som gjordes för Sweden Rock Magazine och Close-Up Magazine så antydde man att det till stor del finns en tredje part som ställt till en hel del. En sån sak låter ju minst sagt märklig, men inget är ju omöjligt in the world of rock'n'roll.
En framtida Tvekamp mellan Entombed och Entombed AD? Rätt självskrivet va...?
EDIT: Nu ser jag att det är klart med rättigheter för Queensryche. Bandnamnet går till gänget som har Todd La Torre på sång, dvs det med grundarna Michael Wilton, Eddie Jackson och Scott Rockenfield - medan rätten att framföra "Operation: Mindcrime 1&2" i sin helhet har gått till Geoff Tate. Vad de nu ska kalla sig framöver (Kingsryche?).
Dessutom har Entombed AD släppt första teasern på nya skivan. Kolla här!
Mitt i månaden på Werock, och det innebär en hel del läsning. För egen del har jag satt pennan i två plattor, The Brimstone Days "On A Monday Too Early To Tell" samt Eclipse "Bleed And Scream". Den förstnämnda är solskensrock, medan den sistnämnda levererar melodiös hårdrock med ganska mjuka kanter. Recensionerna är gömda bakom dessa två bilder på skivomslagen!
Övriga recensioner som är nya innefattarDanko Jones(ett band jag aldrig egentligen fattat storheten med), Grave och Devil Sold His Soul som får höga betyg av gästskribenten Sara. Dessutom har Martin varit i USA. Han är tillbaka nu, sitens chefsredaktör, vilket känns bra. Och med sig har han en purfärsk recension av Decrepit Birth live på andra sidan pölen, på Gramercy Theater i New York. Länken finns i bilden nedan, och jag lovar att han var nöjd...!
Gillar man Martins texter så ska man förstås inte heller missa intervjun med bandet Chine. Den finns här, och funkar alldeles utmärkt till morgonkaffet en tisdag i september. Själv ska jag springa, hade jag tänkt. Måste putsa de där återstående kilometrarna, och med mig i spåret tar jag Plector, ett stycke välljudande dödsthrash!
Okej, skribenterna på Werock kanske är glada amatörer, men stundtals faller man verkligen in i en vansinnesperiod och publicerar å det grövsta. Just nu är en sån. Från min penna (säger man så, numera, när man inte skriver för hand?) får du en recension av Tony Iommis biografi "Iron Man", en bok som jag tvingades läsa på fyra dagar eftersom deadline ist krieg. Det är ingen lätt uppgift för en småbarnsförälder, och ändå är en av mina invändningar i recensionen att boken faktiskt är... för kort!
Fast - vill man ha ännu kortare så går det med. Och är man småbarnsförälder kanske det bara är att plocka upp nedanstående bok. Pek Heavy!
...vill du ha något till pappa också? Okej då. Janne sätter tänderna i en fläskig dubbel-DVD med Danko Jones, och verkar gilla det han ser och hör. Den här ska du hålla koll på dessutom, då du kommer att kunna vinna "Bring On The Moutain" (som den heter) på Werock vad det lider. Inte illa. Och medan du väntar på det så ska du förstås ta del av Karins redogörelse från årets Metal Town. Första bilden nedan är Vader, andra är Candlemass in action.
Överlag verkar det ha varit en bra festival, om man läser allas reakltioner. Gojira och Slayer har levererat, och det största problemet tycks nästan ha varit att Primordialgiget krockade med just Gojira. Det kallar jag lyxproblem...! (och ja, det är tydligen dags att lägga in en beställning på nya Gojiraplattan "L'Enfant Sauvage" (vad betyder förresten det...? Elefantkorven? Den enfaldiga Såsen? Ingen aning, jag kan inte franska....) som drar hem grymma betyg i alla recensioner)
Lite som för dig som läser denna blogg. Det publiceras just nu väldigt mycket läsning, känner jag. Lyxproblem, alltså...!
För ett par månader sedan fick Rebellängeln frågan om att börja blogga på siten Livestage.seGanska smickrande, men det funkade inte av en massa anledningar, och jag valde snabbt att avböja. Nu är i alla fall siten uppe, och som det verkar kan det ge oss som gillar livemusik en bra kalender och inblick i vilka koncerter som serveras runtom i vårt avlånga land.Idag spelar till exempel Danko Jones i Norrköping, verkar det som (nedan - "Baby Hates Me" med den spralliga kanadicken) Vad det verkar så har dock siten inte fått igång bloggarna än. Tanken var att ha en eller ett par bloggar om varje genre, om jag förstod det rätt, så är du sugen kan du alltid höra av dig till gänget bakom siten. De verkar sympatiska!Dessutom inser jag att det börjar vara skarpt läge. Beräknad födsel på vår kommande familjemedlem är bara ca två veckor bort, så det kan ju faktiskt vara dags när som helst.Dags att börja fundera på namn på allvar, alltså.Jag har ingen aning om det är en tjej eller en kille.Båda alternativen är alltså aktuella.Vad tror ni?Lucifer Damien Rebelangel?Abigail Freya Melinda Rebelangel?
Ikväll krockar det i stan! Volbeat och Danko Jones spelar samma dag men på olika ställen. (ja, Danko Jones ju t o m spela på Globen under dagen, några låtar i samband med NHL-premiären) Själv hade jag tänkt mig Volbeat, men det får bli familjefirande istället. Funkar fint det med!
Däremot kan jag bjuda på lite uppladdningsmusik. Danko Jones är en rocker som jag gillar lite sådär, men "Sticky Situation" faller mig väldigt väl på läppen..
Volbeat är mer spot on för min del, och där finns det en hel del att välja på. Ska vi säga... "Sad Man's Tongue"?
Och, förstås... ska du på något av gigen så får du mer än gärna dela med dig av dina tankar och reflektioner efteråt, liksom bilder!
..du hittar biljetterna på Ticnet eller Tickster, samt i vissa fall direkt på spelstället. Dessutom lär det väl tillkomma en massa roliga akter, samt alla förband. Och så kan man ju göra som WASP i oktober - besöka Sverige för 3 spelningar varav ingen är i Stockholm... Packad höst, minst sagt. Vad ska du se?
...och inte bara några. Tror faktiskt att det är rekord för siten i antal recensioner, dryga 20 stycken ligger uppe här! Ett flertal riktigt stora släpp behandlas, så som Burzum, Danko Jones, Hole, Keep Of Kalessin(som får en ruggigt lång och träffsäker recension), Misery Index och Nevermore.
För egen del har jag satt tänderna i Bullet For My Valentine, Coheed And Cambriaoch Candlemass. En fläskig trio, och jag kan avslöja att den innehåller både en positiv och en negativ överraskning...! Med andra ord - här finns mycket läsning för dig som undrar vad du ska använda kvällen till. Hugg in!
Inlägg
