GOD JUL - Här är Årets Bästa!

GOD JUL alla vänner, digitala och på riktigt.
Det här året firar vi genom att publicera "Årets"-listan, och det är en skaplig mängd text vi pratar om. Ett riktigt mastodontinlägg, rent av.
Årets...

• läsning
• Liveplatta
• Black Metal
• Rock
• Gubb-heavymetal
• Blogg
• Öl
• Film
• TV-serie
• Spel
• Snyggaste omslag
• Livespelning
• ...och rätt mycket mer. 

Allt finns här. GOD JUL!

Gott Nytt År - ÅRSBÄSTALISTAN Rebellängelns Topp 50!

GOTT NYTT ÅR alla vänner i den virtuella och riktiga världen.

Tack för ännu ett år av glädje (vilka skivor, vilka spelningar!), sorg (adjö Lemmy) och vardag så är det dags att summera i form av Årsbästalistan.

50 plattor - en vansinnig mängd - presenteras i nedräkning så att vi avslutar med den bästa.

Varför 50 stycken?

För att du ska kunna ta en i veckan (minus sammanfattningsveckorna i slutet av året då) och bara lyssna på skitbra musik till nästa lista. Och för att du ska kunna hitta guldkorn som du kanske inte hade koll på, inom just din favoritstil av hårdrock. För det spretar i år tycker jag. Starkt black metal-år, men annars är det överlag en salig röra.

Hela listan publiceras på Heavy Metale, så det är där du ska kolla in allt.

Rebellängelns Topp 50 för 2015 finns här i sin helhet. 

Mycket nöje!

Werock finns inte mer - länge leve Werock!

Jo, det är sant - Werock.se går i graven.
Situationen med den plattformen hade nått vägs ände, och som svar på det så flyttar Werock till ny domän: Werock.nu.
I samband med detta blir det nytt utseende men samma göttiga innehåll.
Såhär skrivs det på nya siten som öppnade igår:

Likt en Fågel Fenix reser sig WeRock ur askan, pånyttfödd i ny skepnad! Eller ja, åtminstone om sagda fågel vore gjord av solid metall, gravt begiven på all things metal, gick igång på blastbeats och nedstämda gitarrer, på bluesigt groove och skitiga jeansvästar… Det vi på ett något omständligt sätt försöker säga är detta:
WeRock är dött – länge leve WeRock! Välkomna till vår nya boning.
WeRock.se har alltså gått i graven, vilket vi som står bakom sidan hoppas att skall bli en till förbannelse förklädd välsignelse. Det framtvingade plattformsbytet ger oss nya möjligheter att förvalta er läsares intressen, och vi ämnar ta vara på dessa möjligheter efter bästa förmåga. I och med att vi flyttar in här på WeRock.nu kommer vi att kunna presentera ett jämnare uppdateringsflöde med kortare intervaller mellan publiceringarna av nya skivrecensioner, enklare åtkomst till våra historiska arkiv, och – inte minst – en snyggare och mer lättnavigerad sida!
Vi hoppas att ni kommer att vilja fortsätta göra oss sällskap när vi hänger oss åt den passion vi uppenbarligen delar med er: hård musik. Tips, recensioner, livebevakningar, intervjuer, topplistor, krönikor och annat godis på temat är precis som innan det som står på menyn, och vi ser fram emot era synpunkter på det vi skriver.
Det är ju trots allt så att musik förbrödrar (och försystrar, så ingen känner sig glömd). Det finns få platser som känns lika genuint varma och hjärtliga som publikhavet på en metal-festival, och få diskussioner som skapar lika stort engagemang som den om årets bästa platta, vassaste gitarristen eller maffigaste (eller är det kanske snarare ”mest överflödiga?”) trumsolot.
Musik är roligt – än mer så om den levereras med gott om sväng och energi, svulstig dist och smattrande baskaggar. Så, nu när vi skakat av oss askan: Ta vår hand, och gör oss sällskap på vår stigning mot nya mål – vi vill ha ert sällskap på resan!
All hail the Riff!
Fredrik, Martin, Robert & Amelie

Missa inte det.
Givetvis innebär premiären ett knippe nya recensioner, bland annat TRIBULATION, AGES och CHAOS DIVINE.
Werock.nu alltså.

Worship the Riff!

In lockdown mode

Internet-elakingarna har hittat den här sidan.
Det regnar in skräpkommentarer - vilket iofs inte syns på bloggen, för det verkar fångas av filter - som i sin tur fyller min epostlåda med dynga.

Det går inte.
Så nu har jag försökt mig på att slå på verifiering vid kommentarer, dvs att du får ange vilka bokstäver som syns. 
Hoppas det funkar.

I övrigt kan jag be om att ni som har länkar hit flyttar dem till heavymetale.com om du kan, då det är där det händer. Recensioner av bland annat Opeth, Entombed A.D och Allen/Lande för att ta några saker som skett den senaste tiden!

Metalbloggen 5 år!!!

TJOOHOO!
Nu är vi här!
5 år. Närapå 2 500 inlägg, massor med tips och kommentarer. Glädje, arbete, uppoffringar, nya upptäckter och nya vänner i en enda röra, så visst känns det fantastiskt. Att det skulle bli fem hela år var egentligen aldrig tänkt, men det har rullat på.
Bloggen har blivit en ventil som hållit undertecknad vid sunda (ehh...ja.. nåja..) vätskor, och hjälpt mig med balansen i livet.
Det känns fantastiskt att få fira det med er.

Ett par av er har skickat in speciella hälsningar i förväg - ni andra är mer än välkomna att bidra i kommentarsfältet.
5 år. Vow!

Spader Ess:

Först, ett stort grattis till 5år från Spader Ess.
Jag har själv inte följt bloggen så länge, men sedan jag stötte på den för ett par år sedan har jag följt den slaviskt. Och då menar jag verkligen det, för även när det inte rör sig om musik som direkt tilltalar mig så har Rebellängelns texter alltid hållit en sådan kvalitet att det är riktigt läsvärt ändå.

Det är mycket på Metalyze som jag gillat, framför allt samarbetet med Stones på Tune Of The Day i Record Madness serien. Utöver det så uppskattar jag alla små odds and bits som kommer emellanåt, med allt från mer eller mindre långsökta kopplingar mellan öl och musik och annat smått och gott. Vilket ger ett skönt personligt anslag som går utanför själva recensent delen.

Mig veterligen har vi aldrig träffats, men det är väl inga omöjligheter att våra stigar korsas någon gång i framtiden, trots allt så bor vi ju på var sin sida av samma stad och eftersom Stones numer hittar hem till mig, så är ni alltid välkomna på en fika eller något... :-)

Så, ett stort grattis och en massa hårda hipp hipp hurrahhh och stor tillförsikt inför den nya spännande framtiden!!!
Spader Ess

Rebban Ali: 

Där ser man Metalbloggen fyller 5 år alltså. Stort grattis.
 
Den som skriver dessa rader heter Reber ”Rebban” Ali. En kille på 25
år och bor i Linköping.
Jobbar på Secondhand i Linköping. En Aspergare med ett STORT
Musikintresse. Är dock allätare utom dansband. Upptäckte ”DIO / Black
Sabbath s storhet genom en platta & det är ”Heaven & Hell”. Tack vare
en bekant och dig faktiskt. Det som ledde mig in hit det var din
artikel ”I Slutet Av Regnbågen – Himmel & Helvete.” direkt efter det
så blev det din recension av Heaven & Hell under ”Remasters” (Kommer
även ihåg att jag senare blev besviken när Remasters skulle ta en
Paus).  Även din krönika om musikalisk uppfostran tyckte jag väldigt
mycket om.
 
Jag kände igen mig en del. Fast då var det mina vänner och
nyfikenheten som uppfostrade mig att lyssna på både Iron Maiden &
”Prog/ Progg”.
 
Just mitt musikintresse kom fram direkt när det gäller viss ”Musik”
(eller vad man skall kalla det). Eftersom jag redan var ett stort fan
av Iron Maiden innan så visste jag att jag var något på spåren när det
gäller även vissa band & plattor. Vilket blev att jag började köpa
vissa skivor som fanns på bloggen. Deep Purple slog mig direkt.
Även Life – Life , Även Ghost recensionen har jag läst väldigt mycket
om . Även Nocturnal är jag väldigt svag för med. Men jag har en hel
del att gå igenom. Med tiden.
 
 
Samtidigt så visste jag med tiden att bloggen var en stor skattkista
med info om vissa plattor och band som jag visste skulle följa med
mig. Här fanns verkligen allt som jag behövde. Recensioner , Veckans
Tips och samtidigt en stor dos ärlighet och bra texter. Vilket gjorde
att började besöka bloggen flitigt. Ibland runt till 3 gånger per dag.
(När jag skaffade smartphone så  var Metal just en av dom första
bokmärkena  i mobilens Webbläsare). Antigen för att kolla hur det var
med allting. Lite ny musik och tips. Eller en skiva som kanske kommer
att hamna i min skivspelare.
 
Eftersom jag även vill upptäcka lite ny musik så har du / Bloggen gett
mig väldigt mycket glädje och samtidigt väldigt mycket ny musik som
jag inte visste fanns. Vi har ju inte träffats men den dagen vi gör
det så skall du få en stor björnkram ifrån mig och ett jätte tack för
all musik du har visat upp för mig.
 
Just serien Remasters och Besatt vill jag slå ett extra slag för.
Älskar både listor och hoppas på att få upptäcka mera musik Veckans
tips är inte dum den med. Dock så gillar jag allt som finns på denna
blogg. Tack för allt och jag hoppas att du kommer att fortsätta ett
bra tag till.
 
 
Nu kommer vi till den sista punkten och att ge dig ett par skivtips.
Vad skall man ta tro. Jag tänkte ta och välja fritt.
Så det blir ca 6-7 skivor. (Hoppas att det är ok).
 
1. Pink Floyd – The Darkside Of The Moon. En fantastisk platta
2. Skraeckoedlan – Äppelträdet.(2011) Härlig tung och skön Stonerrock.
3.  Trettioåriga Kriget – Hej På Er. (2005)  Härlig Progrock.
4. Mårran ¾. (2014)  Blues Rock Ala November & Trettioåriga Kriget.
5. Mount Salem – Endless Female Psychadelic Doomrock (2014)
6. King Crimson - In The Court Of The Crimson King. Fantastisk platta.
7, Kebnekajse – Kebnekajse 2009. Deras starkaste comeback å starkaste
skiva på länge.
 
Ja det var väl allt jag hade. Tack för mig och jag hoppas som sagt att
du kommer att fortsätta med bloggandet. Jag ser fram emot att få följa
med på den resan.
 
Tack för mig och  We're lost children of the sea.
Ha en bra vecka och kväll.
 
Hälsningar Reber ”Rebban” Ali.

Joakim:
Hej.
"Joakim på Gymmet" här.
Tack för en massa goa musik tips, både via bloggen och Live.
Ser fram emot Close-up båten och Gym med trevligt musik snack.
Hoppas Getaway blir bra, förra året regnade festivalen mer eller mindre bort, Behemoth var grymma dock.
Årets uppställning är ännu mer spännande än förra årets.
Fortsätt med Metalbloggen, den är guld.
Rock n Roll...

Christofer

Stort grattis på 5-års dagen! Må bloggen leva i någon form i minst 5 år till.

Jag kommer inte ihåg hur jag först hittade till detta eminenta ställe i cyberspace men minst ett besök om dagen är ett måste. För ofta så möts man av ett inlägg om någon intressant ny skiva eller kanske en tänkvärd text om diverse hård musik. Det är alltid lika spännande att skriva in "metalyze.blogspot.se" i browsern och se vad man möts av.

Favoritinlägg kan jag faktiskt inte komma på. Måste bero på den höga nivå som bloggen håller. :)

Nope, ingen träff i verkliga livet hittills. Tyvärr.

Om jag bara skall tipsa om en skiva under dom här 5 åren så får det bli en som jag vet att vi är oense om: Tribulation - The Formulas of Death. Håller fortfarande fast vid att det är förra årets klart bästa skiva och att du som inte uppskattar den går miste om en helt fantastisk musikupplevelse. 

Klart slut.

/Christofer

 

Seance:

 

Gratulerar på Bemärkelsedagen!

Försöker besöka Metal bloggen minst en gång varannan vecka då andra åtaganden tar mycket tid.

  

Favoritinlägg under dessa 5 åren: Blogg i Fokus (probably the best blogg serie in the world) 

http://metalyze.blogspot.se/2011/12/blogg-i-fokus-seance.html 

 

Intressant att se att visa saker av de jag såg när jag tittade djupt i spåkulan har besannas andra inte. QR spelar fortfarande inte klassisk QR metal trots Geoff Tate´s frånfälle och Sanctuary - The Year the sun died har fortfarande inte släppts. 

 

Har vi träffats i riktiga livet, och hur gick det till? 

Möjligtvis i onyktert tillstånd  på lokal, men inget jag kommer ihåg och kommer jag inte ihåg,  har det aldrig hänt. 

 

Skivtips just nu, eller under de senaste fem åren? Vilken platta har varit bäst under just denna tid? 

Senaste 5 åren: KISS - "Monster" är en stabilt album där bonus track: Right Here, Right Now är bäst! 

https://www.youtube.com/watch?v=aCuWWnDOeKU

Skivtips just nu: Butcher Babies - Goliath 79kr Ginza

Sångerskorna Growl/Clean ställer skåpet!

https://www.youtube.com/watch?v=NdJAkizFLwo

Kriminellt underskattade: Skineater - Dermal Harvest (stöd bandet och köp cd:n direkt från de 15$/107kr ink frakt http://skineatermerch.bigcartel.com/product/skineater-dermal-harvest-cd-2013 )

https://www.youtube.com/watch?v=sEjd4MDOyGA

Grimgoth::

United

United, precis så heter en låt med Judas Priest och några av textraderna går så här: ”United we stand
United we never shall fall.”

Och är det något som kan få oss människor förenade under en och samma fana så är det väl musiken?
Att stå där i publikhavet med flera tusen till och bara njuta av samma sak,  just då är vi förenade.
Musik är också ett språk som alla förstår utan att ha massa tolkar för det är ju det universella språket som alla talar och förstår.
Inom hårdrocken är det också mer än så,  det är en livsstil som vi alla känner starkt för och alla saker man kan diskutera och nörda kring är oändliga.
Hur många och vilka grupper man sett, vilka skivor man tycker är bäst och vilka grupper som är bra, ja det finns igen ände!
Till slut kommer låtarna på och så sitter där helt plötsligt med vänner eller helt främmande människor omkring dig och sjunger med.
Visst är det fantastiskt?!

Att vi hårdrockare är som en enda stor familj ser man runt om i världen hela tiden, det är aldrig om sällan bråk på konserter eller festivaler.
Ser vi någon falla så hjälper vi upp människan i fråga, allsången kan vi alla med händerna upp till skyn för att visa vår tillhörighet.

Hårdrockare är förstående och lojala människor som förenas under metal flaggan.
Jag brukar säga att hårdrockare är inget man blir, utan det föds man till.
Hur mycket sanning det är i det vet jag inte men jag tror ändå att lite så är det nog,  man vaknar liksom inte upp en morgon och säger:  ”Nä, nu ska jag bli hårdrockare”,  för innerst inne har du varit det hela tiden.

 Alla har vi vår resa i denna musikens värld och det är alltid lika spännande att höra hur folk hittat hem till denna stora familj, och att få dela med sig av sin egen är minst lika kul.

Och att nu får man vara med i Metallbloggens  5 års jubelium är en ära så klart.
Efter som jag vet att citat uppskattas av Metalbloggen minst lika mycket som hos mig så låter jag dessa textrader från Saxon låten ” Denim And Leather” avsluta:

”Where were you in '79 when the dam began to burst.
Did you check us out down at the local show.
Were you wearing denim, wearing leather.
Did you run down to the front.
Did you queue for your ticket through the ice and snow.”

Tack för att jag fick vara med och länge leve Hårdrocken!

STORT TACK TILL ER ALLA LÄSARE,  DET HÄR HAR VARIT FEM FANTASTISKT ROLIGA ÅR!

 

Metalbloggen + Heavy Metale = sant!

Vänner - det är dags att låta ridån falla.
Som du säkert har lagt märke till har det jäst lite (tihi, phun intended!) de senaste veckorna, och nu är det dags att avslöja vad som händer.
Metalbloggen försvinner, och kommer att återuppstå som på Heavy Metale.
Bloggen är död, länge leve bloggen!

Ja.
Du läste rätt.
Den 18/8 firar Metalbloggen fem år (skicka nu in din hälsning på chief-rebel-angel@hotmail.com bums!), och det ser även ut att bli ett av de sista inläggen på den här adressen - fortsättning kommer istället att följa på www.heavymetale.com. 
Anledningen till detta äro legio.

För det första - det blir en kul nytändning för undertecknad. Heavy Metal har resurser som Metalbloggen inte kan drömma om, vilket kommer att ge enorma möjligheter till tävlingar, samarbeten och annat kul.

För det andra - Rebellängeln gillar öl. Kombinationen av ett gott hantverksöl och möjligheten att inte bara bidra till utan faktiskt bli essentiell för den digitala satsningen för benet "hårdrock" är fantastisk. 

För det tredje - eder Rebellängel får fortsätta härja.
Det är viktigt. Det betyder till exempel att serier som "Veckans Tips" kanske kommer att byta namn men ändå fortsätta rulla, samt att de fina delarna av den här bloggen (let's face it, inte alla av bloggens ca 2 500 inlägg sen starten är fantastiska...) kommer vad det lider att porteras över till den nya siten, och på så sätt kommer nytt liv kanske samtidigt blåsas i sviter som Remasters, LIve! eller Lördagslyx. Och - det kommer innebära mer att läsa, eftersom det finns fler hugade skribenter.
Kort sagt - det blir kul!

Heavymetale.com är ännu inte "färdig", men finns ändå för åskådan om du vill kika.
Så småningom kommer väl ett FAQ (exempelvis påverkas inte skriverier för Werock), men just nu är egentligen det bästa tips jag kan ge följande:
Gå in på Facebook, leta upp Heavy Metale Brewery AB och tryck "gilla" på den sidan.
Jag vet en del av vad som komma skall, och tro mig - du vill inte missa den här resan...!

Metallbloggen fyller snart 5 år - och du får bidra!

Den här månaden fyller Metalbloggen 5 år.
Det sker den 18/8 om man ska vara exakt (symboliskt, då Rebellängelns äldsta grabb börjar skolan den dagen, och bloggen startades lite av en slump i samband med föräldraledighet med samma grabb, för att ha något att koppla av med när han sov middag..!), men ännu är inget bestämt om hur detta ska firas.
Utom en sak.

Du får vara med.
Din röst betyder något.

Därför startas nu insamlandet av material, och vill du medverka så plitar du ner lite rader och skickar till chief-rebel-angel@hotmail.com. Märk ditt mail med "Metalbloggen 5 år", och sen står det dig ganska fritt att skriva vad du vill.
Några tips kan vara...

• Ditt namn/alias, och adressen till ev site/blogg/bild du vill länka till
• En hälsning
• Hur du hittade hit, hur ofta du läser och eventuella andra åsikter om innehållet
• Favoritinlägg under dessa 5 åren (gärna med länk, för inte fanken kommer jag ihåg allt som skrivits..!), eller om det är en speciell serie som varit extra uppskattad
• Har vi träffats i riktiga livet, och hur gick det till?
• Skivtips just nu, eller under de senaste fem åren? Vilken platta har varit bäst under just denna tid?

...men det är verkligen fritt fram att skriva i stort sett vad som helst. Du behöver ju kanske inte racka ner på mig alltför hårt, men tips om förbättringar och förslag på nya inslag funkar alldeles utmärkt de med, och så får vi se hur det hela kommer att publiceras.
Kan hända att det blir en enda världslång grej i samband med den 18:e, eller utspritt över en vecka eller så. Beror ju liksom lite på hur många (om någon?) av er som skickar in några rader.
Så.
Häll upp en kopp, öppna ett fönster i din telefon eller dator (eller var du nu läser detta) och plita ner några ord som du skickar iväg.
Så firar vi 5 år tillsammans sen!

Ett klart blandat inlägg

Snart har januari smitit ut genom dörren, och en tolftedel av 2014 är avverkad.
Jag har till största delen haft öronen fulla med musik från fordom, allt från att försöka sätta mig in i en del släpp som missades 2013 (hetast just nu: Clutch "Eart Rocker" som får en hel del speltid tillsammans med Jex Thoth "Blood Moon Rise") till äldre alster som inköpts till vrakpris (Amorphis "Elegy") eller pärlor som letats fram med större möda (Nine "Lights Out").
Ny musik kommer vad det lider att hamna under luppen, för tillfället rullar enbart en enda skiva från det nya året. Recension kommer, och nästa vecka kommer bandet också...

Alcest har verkligen städat ut det mörka och släppt in ljuset på "Shelter", och det är en skiva som låter på pricken som omslaget ser ut. 
Den är också mycket balanserad och lugn, vilket faktiskt stundtals är lite av ett problem när jag ska lyssna på den.
Ett av de bästa tillfällena är nämligen på morgonen.
På väg till vardagen och sen när dagen startar med ett pass i gymmet.
Då passar sig inte den här musiken helt perfekt - jag vill ha action på ett helt annat sätt då.
Väcka kroppen, peppa skallen.
Det kommer förstås Behemoth att fixa rätt enkelt vad det lider, men det är ju en stund kvar innan "The Satanist" släpps...även om man kan tro motsatsen om man följer bandet på Facebook.
Det laddas upp rent vansinniga mängder information i form av länkar till recensioner, förhandsbokningar och kommande turnépaket.
Totalt sett har det blivit lite av en ny favorit för min del, att följa akter via Facebook.
Det dyker upp mycket intressant där, och kombinerar man det med allt som regnar in via mejlen i form av små intressanta nyheter och tips så utgör den floden av information en intressant källa till information.

Jag ska prova att använda den lite framöver.
Som du kanske märkt så har antalet inlägg på bloggen sjunkit lite. Det blir fortfarande ett par i veckan, men istället för att skjuta kulspruta med allt intressant som dyker upp så kommer ett bildspel med intressanta små guldkorn att rulla längst uppe till höger (på den vanliga siten, inte mobilsiten). Just nu ligger vad som väl får ses som ett test uppe, med 3 mindre nyheter:

• Testament byter basist och tar in Steve Di Giorgio igen
• Candlemass har nått 100 000 likes på Facebook
• Ne Obliviscaris är i stort sett färdiga med uppföljaren till "Portal Of I" och smider turnéplaner

Innan jag nu jobbar med annat eller lägger ut fler saker i ett sånt bildspel så vill jag gärna ha lite feedback om det där. Funkar det? Går det att läsa eller blir det för små bilder? Laddar sidan långsamt eller funkar det?

För övrigt har jag lite av januarikoma.
Det är oväntat mycket jobb (det riktiga jobbet då, det som betalar lönen), men ändå lite sådär... dvala. Det händer liksom inte mycket. Dagarna går ihop.
Sammanfattar man det som kan vara värt att notera blir det inte vrålmycket...

• Jag fastnade i hissen på jobbet häromdan. 20 minuter på morgonen. Det var... trist.
• Just nu är det en vit period för min del. Fan, kan knappt komma ihåg om jag haft det sådär medvetet förr, i alla fall inte på länge, men nu är det så. Sen Hårdrockskvällen (inte för att det blev så blodigt då, men det var ett lämpligt tillfälle att påbörja övningen) och sen får vi se hur länge. Minst till mitten av februari.
• Träning pågår. Jag har insett att den form jag byggt upp (med babyhull och allt) inte är som jag vill att det ska vara. Påbörjade det i september, men har fått lite fart och rutin på det först nu i januari.
• Läser julklappen Tom Clancy "Rött Hot". Man kan säga vad man vill om de tegelstenarna, men de är fantastisk läsning. Borde egentligen köpa på mig alla böcker i sviten om Ryan och läsa dem från scratch. Sommarprojekt, månne?
• Mina hörlurar för träning är kaputt. Som vanligt efter ett tag, har förtvivlat svårt att hitta ett par som håller för allt slit det innebär att ha dem packade i väska, springa i regn, svett mm. Det slutar nästan alltid med att den ena sidan "dör", liksom som en fas har gått. Trodde ett tag att det var själva hörlursutgången, men det funkar med alla andra lurar så det är väl bara att bita i det sura äpplet. Förslag på bra köp? Med bygel, inte bakom huvudet utan på varje fristående in-ear lur?
• Försöker skriva ett par långa inlägg i serien Lördagslyx. Jag har bra uppslag, men det går inget vidare. Verkligen kommer i vägen hela tiden, så det kan bli så illa att du får vänta på dem till sommaren. Eller så...

Till sist - man kan säga vad man vill, men det är väl dags att ge kredd till den här skivan:

Jag hade den ju inte direkt högst på min egen lista, men nu är det ett faktum att den tagit hem förstaplatsen i Close-Up Magazines årsbästalista, Sweden Rock Magazines årsbästalista för skribenter, och nu även årsbästalistan för Sweden Rock Magazines läsare.
Då får man ge en platta beröm, för uppenbarligen har Ghost lyckats charma stora delar av såväl kritiker som läsare. Hela listan nedan (ja, i miniformat men du får förstora...)

 

 ...och med..tar det här inlägget slut.
Nu ska jag iväg och gadda mig. Sista sittningen på min sleeve, den japanska, som täcker hela vänster arm. Är ni snälla får ni bilder. Eller inte. Det får vi se...

Slutsvamlat!

Idag går sista inlägget av fem i en svit gästspel på Tune Of The Day från undertecknad.
Det har var Rebel Angel Ramblings om musik som lämpar sig till Novembermörkret, och passande nog så kommer också morgondagen att betyda denna månads sista Veckans Tips med samma tema på den här bloggen.
Det är dessutom en riktig pärla kan jag utlova, en sån där skiva som borde vara med på listan över "kanske på Topplistan i år". Du får hänga på låset imorgon, Veckans Tips publiceras som vanligt 09:00 på Metalbloggen.
När det gäller musik som varit under lupp på Tune Of The Day så har jag, som vanligt, totalt struntat i att kolla om Stones haft låten tidigare, och ändå tvingats anpassa mig efter vad som faktiskt finns på YouTube.
Kan ju inte fasen tipsa om en låt som sen inte går att spela, liksom.
Nåväl, de som fått en plats i ljuset (om än tillfälligt) har varit..

• Novembers Doom "The Pale Haunt Departure"
• Wolves Like Us "Secret Handshakes"
• Moloken "The Titan Above Us"
• Dimmu Borgir "Dimmu Borgir"
• Moonspell "Night Eternal"

...och det har, som vanligt, varit riktigt roligt. Det är kul att skriva på engelska som omväxling, även om det denna gång inte blivit lika långa texter som förra gången det begav sig. Nästa gång - om det blir en nästa gång - ska jag försöka ändra på det. Vi får se om det vill sig.

Hur som helst så tycker jag generellt att det är ganska skönt att komma förbi den här månaden. December innebär också att det, personligen, är dags att försöka summera året musikaliskt. Julafton är som vanligt deadline för årsbästalistan till Werock, och jag har gjort min första genomgång av skivhyllans nykomlingar.
Rålistan är på styva 70 skivor.
Det är... rätt många.
Givetvis konkurrerar inte alla på allvar om en plats bland Topp 20, men det är ändå en rätt kul och utmanande uppgift som ligger framför undertecknad när det ska smalnas av.
Dessutom är det inte färdigt än.
Nästa vecka kommer du att få recensioner av Red Fang, In Solitude och Necrophobic.
Skulle jag tro.
Vilket musikår 2013 visar sig vara!

Svarta Tankar - U.S.B.M.

...jag är väl som vanligt sent ute, men jag tänker nu att det är bättre att jag är sen än att missa det.
Svarta Tankar. Eller svartatankar.se, som drivs av Tony Ernst, får stor plats i de senaste numren av Close-Up Magazine och det med rätta.
Såhär ser programförklaringen ut:

Svarta tankar

Vi måste tala om black metal
Den här bloggen tar sitt avstamp i en enkel ansats: jag vill kunna skriva fritt, utan de bojor som redaktörsvinklar och teckenmängdskrav sätter på alla skribenter. Jag vill kunna skriva långt och personligt närhelst jag behagar. Det skulle kunna ha blivit en blogg om, säg, rap, Malmö FF eller Willy Kyrklund. Nu blev det en om black metal.
Jag tycker mycket om den attityd, estetik och rättframma ärlighet som omgärdar black metal. Men texterna här kommer lika mycket – om inte mer – att på ett mer allmängiltigt plan handla om de ämnen som black metal ofta uppehåller sig kring: mänsklig ondska, hat, illvilja, ångest och religionsförtryck.
De blir inte bara black metal, jag kommer då och då också att skriva om andra sorters extreme metal: death, doom, sludge, grind och folk. Det kommer inte att bli några ideliga uppdateringar på den här bloggen; publiceringstakten kommer att vara relativt låg. Dock kommer uppdateringarna att – när de väl kommer – vara långa och genomarbetade. Jag själv föredrar att se på den här bloggen som en nätbaserad black metal-tidskrift med fem sex nummers utgåva per år.
Essensen i Svarta tankar är denna: jag sätter samman en bland-cd utifrån ett tänkt tema, tillhandahåller nerladdningslänk för nämnda cd och publicerar till detta ett blogginlägg där samtliga låtar på cd:n behandlas i essäliknande texter. Det är alltså meningen att man ska lyssna och läsa samtidigt, lite som i de där kassettbokssagorna man hade när man var liten, you dig?
Det är några enkla steg som måste tas för att få full tillgång till och tillfredsställelse av den här bloggen. Först laddar man ner bland-cd:n på nerladdningslänken, sedan printar man ut cd-omslaget; då har man en färdig hemmabränd cd som man kan lyssna på i stereon eller i bilen eller vart man nu vill. Och som man dessutom kan spara, något beständigt att ta fram om nio månader, inte något som finns »i molnet«.
Därefter läser man texterna om respektive låt. Helst medan man lyssnar. Det här är ett kunskapsprojekt. Skulle kunna vara sponsrat av, typ, ABF. Är inte det, men skulle kunna vara.
Allra helst hade jag velat att man kunde tanka ner den här musiken och sen lyssna på den på vinyl eller kassett. Nu går inte det. Men jag vill bort från den könlösa streamingen hos Spotify, bort från det nomadiska kringflyttandet hos YouTube, bort från det torftigt identitetslösa hos iTunes. Då fick det bli hembrända cd:s med printade omslag istället.
Musiken som man laddar hem från den här bloggen och sen bränner på en cd för att lyssna på är avsedd som nån sorts form av smakprov. Det man gillar – och man gillar ju i princip allt – söker man upp och betalar för. Så går det till. Det finns mängder av bra ställen på nätet och ute i verkligheten att köpa black metal på.

 I samband med att Close-Up Magazine publicerade en tvådelad artikel om 13 USBM-låtar du måste höra innan du dör så fick jag på riktigt upp ögonen för denna fantastiska skribent, även om jag hade "Tony Ernst" på min "att kolla"-lista innan (den listan börjar för övrigt bli löjligt lång nu...).
Och tur är väl det, för att få ta del av texterna, initierat och nyanserat framlagda, är en ynnest.
Det får förstås ens egna ordkonst att framstå som en Volvo 240 i jämförelse med en smäcker Ferrari, men sådana petitesser både struntar och bjuder jag på eftersom det som sägs, skrivs, diskuteras behöver och förtjänar spridning.
Ja, jag har snott bilder från den siten för att ge de av er som inte har koll på sidan sen tidigare ett sug efter att besöka den, och ja, det finns en länk här till höger på den här bloggen (under "Mera Läsning", där jag förövrigt plockat ut en del som inte längre verkar vara aktuellt).
Man kan läsa en version av artikeln som publiceras i Close-Up på Svarta Tankar, de heter där "USBM I: Pepsiland" och "USBM II: Krollsprint", och jag rekommenderar verkligen att ni gör det.
Slå upp en redig kopp java först bara, för det är lååånga essäer som avhandlar varje låt.
U.S.B.M.?
United States Black Metal, alltså, och jag tänkte ta detta tillfälle i akt för att prata lite om det.
Eller rättare sagt, var jag befinner mig med det.
För märkligt nog är det inte helt logiskt, mitt ambivalenta (icke)förhållande till just det.

Jag gillar musik. Så mycket vet ni.
Jag gillar ny musik, jag kan fullständigt snöa in på en ny artist eller genre som jag förälskar mig, och inte sällan tar mitt intresse ett uttryck som nog endast kan beskrivas som på fel sida av den där tunna skiljelinjen mellan vad som är sunt och vad som är en aning för mycket.
Min bakgrund gör mig sprungen från en röd politisk mylla, där arbetaren och ord som "vi" och "gemenskap" väger tyngre än "jag" och "individualism". Bördig från Norra Västerbotten så har frikyrkliga värderingar varit en del av min uppväxt och kanske framförallt präglat lärarnas sett att förhålla sig till samhälle, historia och sexualkunskap. Med tiden har jag applicerat mitt egna lager av erfarenheter och åsikter, men det förändrar ju inte min bakgrund.
Det borde borga för att band som skärskådar förhållanden i Kentuckys gruvor ligger precis i skottlinjen för mitt intresse - men jag har aldrig hört Panopticon.
De är inte okända för mig, men jag har inte kommit mig för, skamligt nog.
Och ändå är jag stormförtjust över akter som Agalloch och Wolves In The Throne Room, som också förekommer i Ernsts sammanfattning. Ett band som Vattnet Viskar återfinns på min "att kolla in"-lista, men lik förbannat har just det bandnamnet legat och skvalpat (no phun intended) där en längre tid utan att jag verkar kunna ta tag i det.
Varför?
Beror det på att jag inte föll för Woe eller Krieg?
Eller är det för att jag egentligen inte kan så speciellt mycket om just den Amerikanska grenen av black metal?
Svårt att svara på, men framförallt en aning förvånande. I de fall jag hittar en grupp jag gillar (i detta fall är det väl mest Wolves In The Throne Room, antar jag) så brukar jag dels utforska mer i det aktuella bandets diskografi, samt leta efter besläktade akter.
Så hur kommer det sig att jag aldrig hört ett så etablerat namn som Nactmystium och låter intressanta akter som jag borde kolla upp vänta så länge?

Gissningsvis är det, precis som med mycket annat, en kombination av saker som leder till slutresultatet. 
Jag var rätt sen in i black metal över huvudtaget, och har inte utforskat den första och andra vågens nordiska akter klart.
Jag är också, i ärlighetens namn, ganska traditionsbunden när det kommer till musik. Allt för utflippat experimenterande eller okonventionella sätt att närma sig en låt får oftast (inte alltid) mig att tappa intresset innan jag kan bryta genom barriären och komma på andra sidan, den där man gillar det istället för att störas av det.
Och jag är helt ointresserad av USA som land. Jag har aldrig varit dit (det närmsta jag kommit är grannen norrut, Canada), och reser och utforskar hellre Europa.

Slutsatsen är att jag nog behöver en sugardaddy.
Någon som kan förse mig med de akter och låtar som sannolikt kommer att passa mig, och som hjälper mig "in i smeten" när det gäller U.S.B.M.
För det tror jag är värt det.
Ligger det fler sådana fantastiska akter som Wolves In The Throne Room så vill jag inte missa det.

Därför kommer jag att ladda hem, lyssna och läsa de samlingar som finns på Svarta Tankar, och det kommer att bli jul- och nyårshelgens projekt.
Hur vi förhåller oss till varandra, jag och U.S.B.M, får vi se på den glimrande andra sidan, när 2014 ligger nytt och oförstört framför oss...

Början på slutet av 2013 - och förändringar på bloggen.

...vänner, det är ungefär mitten av november och jag har sett att ett flertal av mina bloggande kollegor kört igång sin sammanfattning av året. Genomgångar av vilka skivor som varit bäst, störst och vackrast - listor som är en ren fröjd att ta del av och som dessutom är temat för nästa nummer av de "stora drakarna" Close-Up Magazine och Sweden Rock Magazine.
Motsvarigheten på denna blogg kommer att bli... inget.
Nada.
Om det föregående år varit en hel del sådana genomgångar så blir det i år inget av det, möjligtvis en snabb koll på vilka skivor jag faktiskt vet att jag missat eller inte hunnit med att lyssna in mig på, men annars kommer jul- och nyårspubliceringen att följa ett ganska strikt mönster.
Det blir en Tvekamp på julafton.
Det blir en genomgång av vad som varit bäst detta år i mellandagarna, delat på ett inlägg som avhandlar musiken och ett inlägg som tar hand om resten.
Det blir en publicerad årsbästalista på Nyårsafton.
Precis som vanligt.

Men det blir ingen genomgång över vilka skivor som är heta i racet efter en plats på just den där topplistan.
Som det ser ut blir det däremot en längre topplista, lite av samma tanke som en viss Metal Bastard som kör Topp 30 varje år, ett inlägg som faktiskt innebär en av mina personliga höjdpunkter varje år då det brukar finnas ett helt knippe guldkorn att hitta.
Sannolikt blir det ingen kristallkula heller, det inlägg som brukar ligga i början av året och sammanfatta lite mer eller mindre seriösa förhoppningar för det kommande året... men det får vi se. Det kan bli så att jag är för exalterad över kommande alster (bland annat ska ju Gorgoroth släppa "Instinctus Bestialis" och Behemoth "The Satanist" tidigt nästa år... och dessutom har Opeth aviserat nytt album till våren, som enligt Åkerfeldt kanske inte blir dödsigt men ändå hårdare än "Heritage") och inte kan hålla mig, men tanken som det är just nu är ändå att istället försöka hantera de släppen när de väl kommer.

Dessutom händer andra saker.
Besatt-serien kommer att gå i graven.
Det blir två skivor till, sen kommer serien att försvinna.
Jag leker (som vanligt vid den här tiden på året) också med att låta Citatet gå i graven, men skillnaden mellan dessa två serier är i huvudsak hur krävande de är.
Besatt har varit kul, men tagit såväl tankemöda, tid som en del vånda i anspråk.
Citatet rullar lite av sig själv och är ganska lätt att skriva.
Den ena kommer att försvinna just för att jag inte hålla den vid liv med den stringens jag tycker en serie ska ha, den andra ligger i riskzonen för att det tvärtom är nästan lite för enkelt och kan bli...rutin.
Vad tycker ni om Citatet?
Vill ni ha serien kvar, och i vilket format i så fall?

Kvar blir dock Veckans Tips och Record Madness, så långt är klart.
Kvar blir också recensioner och tips om skivor.
Återkommer gör Lördagslyx, tänker jag. Jag har ett knippe inlägg jag vill göra i den serien (den bärande idén där är att det är ett längre inlägg som publiceras på lördagkväll runt 7-tiden, och som ger er läsare ett lite udda inslag att sjunka ner i på kvällskvisten), bland annat ska vi dyka ner i 70- och 80-talets skivförsäljning, tröjmerch och lite andra "spaningar", men det kommer inte att bli den strukturerade publiceringstakt som andra serier har hållit med nya inlägg varje eller varannan lördag.
Därför undrar jag lite om vad du skulle vilja se och läsa?
Jag leker med tanken att göra en fortsättning på "Metalbloggen lyssnar på..." som publicerades i samband med Iron Maiden-spelningen i somras, eller att göra en genomlyssning av de olika skivbolagen som är verksamma inom genren och deras stall, men jag har inte bestämt mig.
Trenden med gästbloggare är också intressant, som bekant har ju undertecknad härjat runt lite på Tune Of The Day under flaggan The Rebel Angel Ramblings, och lite lockad är jag över att ge andra chansen på den här siten.
Det beror lite på vad och vem, eftersom jag egentligen inte har något koncept eller någon filosofi runt det.
Så.

Kära läsare (ni är ändå en del, under detta år har antalet besökare ökat stadigt och i skrivande stund brukar ni vara en 3-4000 besökare i veckan som kikar in) - frågan är lite öppen här.
Om det är närmar sig slutet av året och det är dags att önska sig julklappar...

...vad vill du helst av allt läsa det kommande året på den här bloggen?

Breaking news - Rebellängeln tar över Tune Of The Day!

Jo.
Du läste rätt.
Det händer grejer, och eder favoritrebellängel tar helt enkelt över Tune Of The Day.

I alla fall ett tag.
Arbetsnamnet går under The Rebel Angel Ramblings, och under dryga veckan kommer det att innebära några saker.
För det första - Stones och thetania kan ta lite semester.
För det andra - det blir hårdrock i fokus på Tune Of The Day. Hävvy Mätal.
För det tredje - det blir fullständigt oordnat och ganska rörigt, och inläggen kommer inte alls att följa sin vana med en koppling till något aktuellt, utan istället rulla med i min smått överbelastade hjärna.

Premiären var igår kväll, det inlägget handlar om hur jag träffade Stones och Thetania i riktiga livet, och som låt för att symbolisera det har jag valt "We Rock" med Dio.
Ja, vadå?
Jag gillar Dio...

Om de inte ändrar sig och stryker planerna så lovar jag något mindre känt redan ikväll.
Häng på låset!

4-årsjubileum!

Overkligt men sant - denna blogg har nu rullat i prick 4 hela år.
Vi går alltså in i ett femte verksamhetsår framöver, och det var väl något jag aldrig trodde skulle komma att ske när jag startade en gång i tiden.
Hur startade det då, kan man fundera?
Jo, helt enkelt för att jag var hemma och pappaledig med äldsta grabben, och kände mig en aning understimulerad. Behövde uttrycka mig, i skrift.
Han sov en längre sväng mitt på dagen varje dag, så jag passade då på att 1) äta, 2) gå på toaletten i lite lugn och ro, 3) duscha, samt 4) börja blogga.
Att det skulle bli detta...det hade jag nog inte riktigt klart för mig.

Nåväl.
Nu är vi här.
Bland annat närmare 160 Veckans Tips, totalt nästan 2 250 inlägg och fler recensioner än jag orkar räkna. Långa artiklar som Tvekamper, Blogg I Fokus, krönikor och Besatt. Artikelserier som Live!, Citatet och Remasters som rullat flera år.
Intervjuer med vad som skulle kunna bli ett riktigt all-star band (eller vad tror ni om Zakk Wylde och Rob Cavestany (Death Angel) på gitarr, Martin "Axe" Axenroth (Opeth) på trummor, Jörn Lande på sång som fundament? Ska bara få till en intervju med någon riktigt bra basist så är man ju komplett där...
Och en fantastisk kontakt med er läsare.
Mängder av kommentarer och mejl - och när jag ska snabb-summera dessa fyra år så slår mig en sak när det gäller just det.
Ingen av er verkar vara sån här:

Visst förekommer det lite spam ibland (men... jag tror inte att ni drabbats av det, jag har försökt städa dem allt eftersom), men det har i stort sett inte hittat hit ett enda troll.
Rätt skönt, och lite märkligt.
De brukar ju dyka upp lite här och var på internet.
Och eftersom jag tycker att det ska vara så enkelt som möjligt att lämna kommentarer och ha kontakt så glädjer det mig! 

Sämst samvete har det här med demorecensioner utvecklat sig till.
Jag gillar att skriva demorecensioner, och känslan att ibland få följa med från demo till "riktig" fullängdare är fantastisk, men... det har liksom runnit ut i sanden bara, och tyvärr är det flera av banden som tagit kontakt med mig (främst under 2013, känns det som) som antingen fått torftig och trist återkoppling, eller ingen alls.
Vi får se, jag funderar på att ändra det konceptet lite och istället gå till en form av "presentation av fem låtar från fem band", kanske till och med en möjlighet att ladda hem en zip-fil med dessa fem låtar - och bara med fokus på just demos.
Det handlar väl mest om att orka och känna lusten, så vi får se lite av vad som händer där framöver.

Tittar vi framåt lite då (det kan ju vara lämpligt att göra) så är det förstås omstarten av Veckans Tips, Citatet och Besatt som ligger nära till hands. Höstsäsongen sparkar igång till månadsskiftet, och dessutom närmar vi oss ju projekt hemligheter när det gäller Veckans Tips.

Jag har under året samlat på mig en hel del akter och skivor som jag snappat upp info och tips om lite här och var, och som jag redan - långt i förväg - skrivit som Veckans Tips för presentation under våren 2014.
Ja, det låter som galet lång framförhållning, men anledningen är att jag dels vill spara en del av dessa suveräna plattor för att kunna överraska Hårdrockssamfundet med på Hårdrockskväll 2014 (Trettondagsafton. Som vanligt!), och dels att jag vill få en liten överraskning själv när dessa tips väl publiceras. Gissningsvis kommer jag ju att ha glömt allt jag skrev när det gått så lång tid, menar jag!

Nå. 4 år har gått.
Jag tänker fira med kaffe, kanske en löprunda, lattja lite med barnen samt en bra platta på stereon. Förslag på passande musik, ett tillfälle som detta?