Vårtecken, hårdrock, öl. Bara bra saker!

Elitserien 2014-2015 är färdigspelad, och pseudoslutspelet har börjat med årets påhitt "play in" som innebär att lag 7-10 gör upp om de sista slutspelsplatserna.
Beroende på vilka som segrar fördelas sedan platserna i kvartsfinalerna på ett ganska förvirrat vis, men man kan konstatera några saker.
Våren är här. Och slutspelet. Det här är härligt, och kommer att kosta massiva uttag på det emotionella bankkontot hemmavid, precis som vanligt. Det är inte helt populärt när det är match varannan dag under rätt lång period och Rebellängel vill belägga TV:n hemma.
En annan sak man kan konstatera är att jag - precis som tidigare år - inte är helt klockren i mina tips. Ändå inte fullständigt fel ute i resonemangen. 
min lista hittar du i sin helhet här, och sammanfattad kommenterar jag det såhär:

1) Skellefteå AIK. Jag hade tippat dem som 2:a. med försvagat försvar.

2) Frölunda. Hade dem på 5:e plats, men med varningsflagg för att om de får ihop alla unga killar blir de farliga. Jag tycker de har spelat ett kul spel också.

3) Växjö. En överraskning. Trodde på en 6:e-plats för dem.

4) Brynäs.... ett av de drygare lagen och med många dryga fans. Bättre än jag trodde, hade dem på 9:e plats, och jag tror de blir fullkomligt livsfarliga i slutspelet.

5) Färjestad. Ungefär som förväntat (min gissning: 3:a) , men de spurtade väl till sig platsen. Kan bli jobbiga i slutspelet.

6) Luleå. Jahaja. Trodde de skulle vinna serien, men icket. Det var ju... trevligt...

7) Leksand. Klart bättre än förväntat, jag hade dem på 10:e plats, och de har varit stabilare än förväntat. Men oj, vad lite mål framåt kontra många mål bakåt de presterat..

8) Modo. Ja. Exakt vad jag trodde. Till och med inklusive succén för unga målvaktsduon.

9) Linköping. Trodde de skulle sluta 4:a- Årets besvikelse i grundserien, och egentligen tycker jag att ett lag som slutar 9:a av 12 inte ska få chansen att vinna SM-guld. Men det gör man. Och det kan man faktiskt mycket väl göra, de känns livsfarliga..

10) HV71. Nja, jag hade dem som 7:a, men flaggade för att saker inte är bra i Jönköping och att Uffe Dahlén inte har fått rätsida på det hela. Det slutade till och med än värre, och Dahlén fick gå.

11) Örebro. Precis enligt mitt tips.

12) AIK. Också precis enligt mitt tips. De åker ur i kommande Kvalserie också, tror jag. 

Så... tre lag på prick rätt plats, men ganska många som jag såg tendenser på i förväg men fegade och inte riktigt vågade hissa eller dissa (Frölunda, HV71) i förväg. På det hela taget godkänt. Vinner SM-guld har jag dock ingen aning om vem som gör, jag tycker det känns öppnare än på mycket länge.

Ett annat vårtecken är att Rebellängeln börjar springa igen. Med nya hörlurar.
De här.

Mina förra gick sönder. Igen. Philips. Som vanligt föll ena sidan igenom, vete faen om det är kabelbrott eller om det helt enkelt är för taskig kvalitet, men det blir liksom som om det går en fas och slutar komma ljud ur ena sidan.
Och nej, det är inte vax i luren som gör det!
Nå, har bara ett pass ännu med dessa nya saker, men passform och ljud är väldigt bra. Mycket nöjd med de sakerna, så får vi se hur hållbarheten blir.
Musikaliskt så inväntar jag för tillfället lite ny spännande musik.
Conan "Blood Eagle"
Soreption "Engineering The Void"
Throwdown "Intolerance"
Till exempel. Och i väntan på det så spelar jag en del plattor med några år på nacken.
Kvalitet never goes out of style, så just nu rullar mest den här given.
Världens bästa liveskiva.

Den går liksom inte att slå.
Och notera bilden på bandet. Lombardo med jeans vars midja är så hög att man får svindel, grabbarna grus King & Hanneman med icke-tatuerade armar och ganska alldaglig look, Araya med butter och ung uppsyn.
Det Slayer som man egentligen vill se.

Annat på spellistan...:

Bloodbath "The Fathomless mastery"
Possessed "Seven Churches"
Sodom "One Night In Bangkok"
Anciients "Heart Of Oak"
Coroner "Mental Vortex"

Alltså ganska hårda paket.
Är rätt sugen på sådant nu, kanske hör det samman med det begynnande löpandet? 
Även om Cult Of Luna "Somewhere Along The Highway" är ett av de säkrare tecknen på att det är vår för min del så hör den mer samman med promenader än med löpning. 
Då tarvas mer piska än morot, speciellt så här i början...

För övrigt - i helgen drack jag öl.
Det var gott. Och ett tag sen.

Slog mig att jag knappt minns hur det smakar, och att jag måste inhandla Omnipollo Nebuchadnezzar, speciellt efter att 100% av alla hyllar den...
I väntan på det så ska du få lite frestande bilder. Jag försöker samla på mig tillräckligt för att göra en uppföljare av "Malt, Humle, jäst och distade gitarrer", och detta är ett axplock av kopplingarna jag tänkt mig...

 ..alltså. Grand Magus, Motörhead, Judas Priest, Bathory och Unleashed ska kopplas till respektive öl. Kan det vara något?

Veckans Tips: Die Knappen "Auf Kohle Geboren"

...jag har en febless för att försöka mig på allt som slutar med "'n'roll". Alltså, death'n'roll, rock'n'roll, black'n'roll. Det har ibland gett upphov till direkta snedköp (kolla in polska Black River, en av de sämre skivorna jag lyckas köpa under de senaste tre-fyra åren...!), men ändå ger jag liksom inte upp.
När jag tillsammans med familjen besökte Tyskland en höst (hon har rötter där, frugan) så var jag sugen på lite gammal hederlig tysk thrash. Sodom, typ, men av det hittade jag inget på plats. Jag hittade istället den här.
Die Knappen "Auf Kohle Geboren", en skiva som beskrevs som thrash'n'roll, och med en viss Onkel Tom "Angelripper" (från just Sodom) på sång.
Jo. Det blev att hala upp lädret och handla.
Bra så, för i detta fall är det inte en skiva där jag gick vilse i mina egna efterforskningar.
Detta är nämligen rock'n'roll blandat med thrash på ett mycket lättjefullt och avslappnat sätt, och just spelglädjen och "vi skiter egentligen i om ni gillar det"-attityden gör att det funkar alldeles utmärkt.
Den här skivan har jag sugit på en längre tid, och funderade faktiskt på att ha med den redan förra året på Hårdrockskväll, men den föll bort i sista stund, och det kanske är lika bra med tanke på detta års hemlighetsmakeri. Jag tror inte att många av de närvarande i Hårdrockssamfundet har koll på Die Knappen...
 
God produktion, och framförallt bra låtar gör att man dessutom gillar det tyska anslaget lite extra. För alla låtar och texter är på tyska, förstås. Inledande titelspåret är enkelt och rätt slätt, men sen blir dte bättre. Bäst )och den låt jag har haft i åtanke hela tiden) är "Kein Weg Ins Licht" (ingen väg i ljuset), men det finns massor av bra låtar. "Vor Ort", "Der Alte Mann Von Revier 10", "Man Sagt..." - kort sagt, det här är ett Veckans Tips som nog inte många har på radarna sen tidigare, men som är ett jäkligt roligt och rätt bra projekt.
Die Knappen består förutom just Onkel Tom av Detlef "Magic" Lauster på gitarr och sång, Ralf Shieritz på bas, Stefan Shlûter på slagverk och Frank Seraphin på gitarr. Ett helt knippe gamla farbröder, som alla har kul på denna skiva!

Plattan finns inte i sin helhet på Spotify, men lite blandade låtar tysk thrash'n'roll finns där - bland annat just "Kein Weg Ins Licht"... mycket nöje!

Tyskland: thrash eller power metal?

Okej, jag behöver åka iväg lite nu.
Till Tyskland, för att delta på ett bröllop. Hustruns kusin ska gifta sig.
Ska bli ganska kul, att få vara med på deras lite.... hur ska vi säga, mer uppstyrda, sätt att göra saker.
De har exempelvis inplanerat "poltenabend", alltså något som enklast översätts till typ "krasch-kväll", när man kraschar en massa porslin för lycka i äktenskapet - och som kombineras med svensexa och möhippa.
Allt planerat så att alla vet när det sker, förstås. Inga överraskningar.

Hur som helst, det kommer lite grejor på bloggen medan jag är borta (recension av nya Black Sabbath, månadsskifte på Werock, lite andra funderingar), men mest undrar jag hur jag ska tänka när jag är där.
Det finns nämligen en lite, men ganska trevlig, skivaffär i byn.
Sist jag var där letade jag lite efter gammal thrash, typ Sodom, men hittade inget egentligen.
Ska jag försöka igen?
Eller är Tyskland egentligen power metal?

Med tanke på Martins senaste lovord över Heaven Shall Burn "Veto" kanske man ska släppa sina gamla fördomar helt och lita på nyare hårdare tysk musik, men det känns ju inte helt naturligt för en gammal stöt som jag. Jag håller gärna fast vid mina gamla invanda sätt att tänka, får jag nog erkänna.

Alltså, Tyskland: thrash eller power metal?

Record Madness: S

Vet du vad Record Madness är?
Alltså, serien där jag och Stones dyker ner i våra skivhyllor och rotar fram mer eller mindre oväntade alster. Varje inlägg fokuserar på en bokstav, och i slutet så passar man utmaningen vidare till den andra genom att berätta vilken bokstav som ska skärskådas. 
Förra gången tittade vinylfantasten på bokstaven U, och sen avslutade han med att passa en av skivhyllans största utmaningar min väg.
Detta är historien om...

Record Madness: S
Detta är en väldigt konstig bokstgav i min skivhylla.
Både väl representerad och misshandlad på samma gång. Den har... hål. Massor av hål, som inte borde finnas där men ändå gör det.
Vi återkommer dock till det lite senare.
Först - själva spektaklet. S.

Som du ser så ryms inte alla skivor som de ska, egentligen. Några ligger i en trave på sidan (de gömmer bland annat Soundgarden-plattorna), och det är förstås en helt förkastlig lösning. Tittar du dessutom noggrant ser du att det ligger skivor inpetade i det minimala utrymmet ovanpå de andra, och eftersom det är så hårt ihoptryckt blir resultatet att man nästan inte får loss någon skiva alls om man vill lyssna på den. Skådebröd, typ. 
Inte bra, men jag kan berätta att en ny lösning på hela skivhylle-problematiken är på gång. Beställt, hemleverans i början av juni.
Nog om det.
Bokstaven S kan sägas vara motsatsen till utmaning om man jämför med den förra bokstaven jag fick från Stones, U. Då fick jag skrapa ihop skivor för att ha något att skriva om, medan det nu är tvärtom - jag kommer att hoppa över en hel del för att nånsin komma till publicering!
En sak som slår en när man kollar på skivhyllan är att det finns en hel del thrash under just bokstaven S. Kolla:

Överst, förstås med tanke på Jeff Hannemans frånfälle här senast, är en av genrens grundare. Slayer. Det är väl en hyggligt komplett samling det där, lite halvslarvigt uppställd. Ofats lyssnar jag nog på livegiven "Decade Of Aggression", den är ju nån form av best of med bandet.
men det stannar ju inte där.
Jag tycker inte man kan slarva över vare sig Sepultura eller Sacred Reich om man ska prata thrash på bokstaven S. Två bra grupper som har olika sound men ändå ryms i samma lilla ask. De två vänstra Sacred Reichskivorna är från en box, så de är matade med lite filmmaterial och grejor också. Fint så.
Ändå har jag sparat en riktig pärla till sist, med en viss Andy Sneap (producenten) i settningen. Udda, avig och bra:

Sabbat "The History Of A Time To Come" är en skiva jag tycker du ska kolla in om du gillar gamla, nya upptäckter och inte känner till dem sen innan.
Därifrån ska vi gå till en del helt logiska och kända akter.
Hårdrock som vi städar av, liksom, eftersom du ju fattade att de skulle finnas i hyllan.

Överst Soilwork, via Soundgarden och sen landar vi i både Spiritual Beggars och Sahg.
Jag har inte allt banden har släppt (Soundgarden och Sahg är väl närmast), men ganska tillräckligt för att stilla min hunger om andan faller på.
Funderar på att införskaffa den alldeles nya Spiritual Beggars-plattan, men har liksom inte fått tummen ur än, och jag vet inte jag. Jag tycker nog att de var bättre med JB på sång än med nuvarande Apollo Papathanasio, så det känns som en sån där platta som jag sparar till dess att den dyker upp till riktigt bra pris om nåt år...
Sista bilden är Symphony X och The Sword. Två helt olika grupper, med helt olika musikalisk inriktning. Jag tycker nog The Sword är bättre, och det avspeglas ju också i att den samlingen i alla fall innehåller samtliga det bandets fullängdare.

Okej. 
Ska vi lämna hårdrocken ett tag?
Det betyder att jag inte kommer peta upp bilder på Slipknotskivor, Saxon- eller Stardogplattor, trots att de finns där. Du får helt enkelt föreställa dig hur det där ser ut.
Istället tar vi de här.

 Jag gillar Sahara Hotnights. Tjejerna har attityd och går sin egen väg, och trots att de nog var mer punkig stökighet i början av karriären så tycker jag att de är som bäst när de går lite mer mot mittfåran och levererar pop/rock. Spelar dem rätt ofta, och det är inte bara för att de kommer Robertsfors.
Bruce Springsteen är ju rykande aktuell efter sina Sverigespelningar, men nu ska ni få höra något märkligt - jag har aldrig varit på någon Springsteenkonsert!?!
Fast jag borde, och skulle vilja, så tycks jag aldrig ha koll så pass att jag hänger på låset för att skaffa plåt. Lite märkligt, men det syns också i skivhyllan.
En samlingsplatta (igen, det där med samlingsplattor är egentligen inte så kul tycker jag, men ibland har det blivit så...), sen "Human Touch" som väl köptes till en spottstyver nån gång, och fina "The Rising" som behandlar 9/11-händelserna.
På tal om hål.
Inte i marken efter att tornen rasat, men på tal om skivor som saknas i samlingen.
"Born In The USA"? "The River"? "Darkness On The Edge Of Town"?
Nä.
Saknas. 
Och det är lite som med de där konsertbiljetterna, jag gillar Springsteen men är inte tillräckligt biten för att verkligen göra något åt saken, verkar det som.
På samma bild finns också Supertramp.
"Crime Of The Century" är en helt fantastisk låt, och var en av den som spelades mest när jag provlyssnade på stereon på Audio Reference. Snacka om att göra sig väl på hög volym... 
Vi fortsätter väl på icke-hårdrock?
Nästan till och med icke-rock?
En blandad kompott, detta...

Rörigt, minst sagt. Santana bredvid September, Rod Stewart bredvid Sting och Sweet Chariots, The Streets uppe till höger som samsas om platsen med svenska Snook, Will Smith och Snoop Dogg.
Som står sorterad under S.
Inte under D.
Jag kan inte rent logiskt förklara varför, mer än att jag inte skulle hitta den annars. jag skulle inte kolla under D om jag ville lyssna på Snoop (även om det nu i ärlighetens namn sker väldigt sällan, och de gånger jag spelar skivan så är det nog på iPoden, ansluten till extern ljudkälla på baksidan av huset eller så...).
Det är säkert fel, men hey... I call'em like I see'em när det gäller min skivhylla.
För övrigt känns det väl som om just ovanstående bild är lite oväntad för många av er läsare. Den innehåller både en och två skivor som ni kanske på förhand inte skulle gissa på.

Detta är nog också en bild man kanske inte skulle gissa sig fram till:

 Jaha, tänker du.
Vad är det för konstigt med den?
Och vad gör Rod Stewart på den bilden också?
Det ska jag tala om - detta är bilden med alla hål i skivhyllan.
Alltså, det finns fler hål med grupper jag inte har alls, men nu är vi framme till hålstegen i bokstaven S. Samtliga ovanstående grupper/artister är nämligen rätt stora - men där detta är den enda skivan som finns i min hylla. I alla fall i fysiskt format.
Är inte det lite konstigt?
Uppifrån vänster är det Swans, Soundtrack Of Our Lives, Stone Temple Pilots, Rod Stewart, Sodom, Stone Sour, Scorpions.
En skiva var. I Roddans fall en samlingsplatta, i Sodoms och Scorpions fall en liveskiva.
Det är egentligen inte okej.
Det borde finnas bra mycket mer av detta. Egentligen.
Men det är det jag menar med att "S" är lite skum.
För jag tror att jag skulle kunna handla i alla fall ett hundratal plattor av artister jag redan har enbart för att komplettera om jag ville.
Trots att det redan finns relativt många skivor sorterade under bokstaven i fråga, och att många av dem är sådana som verkligen hängt med (faktum är att jag själv blev helt förvånad över att det till exempel bara fanns en platta med just Scorporna).

Till sist en hög med pärlor.
Enstaka skivor som egentligen allihop skulle kunna vara Veckans Tips (och kanske blir det vad det lider...). Här har du att kolla in om du saknar något att lyssna på!

Det blandas friskt i stil. Längst ner till vänster är det Soen, sen kan man se The Solution (med Nicke Andersson i soulstass), Sven Gali, Stench, Spiders, Soil och längst ner till höger Sanctuary.
Nå.
Det där, mina vänner, ska faktiskt ta oss hela vägen i mål när dte avser bokstaven S och Record Madness. Man skulle som sagt kunna hålla på i stort sett hur länge som helst, men jag väljer att inte göra det.
Istället ska bollen passas vidare, och efter det snart är den 16:e maj, den dagen när Ronnie James Dio togs från jordelivet så ska vi be den gode Stones att titta på just bokstaven D.
En sån där smygstor bokstav, tror jag. Det finns nog en hel del där...!

I'm not here

 Hello. You've reached the Metalbloggen. Jag är inte inne, leave a message.
Jag är nämligen på äventyr. I Tyskland, av alla ställen.
Skönt. Jag hoppas det blir lika bra väder som förra svängen (bilen nedan är alltså tagi i november (!), och visar svägerskan till vänster och hustrun till höger... mer bilder från den resan här, om du är nyfiken...), så att man kan få dricka en öl eller två i solen.
Och lyssna på musik.

Det blir väl som vanligt när jag åker dit. Fokus på tysk musik (nya Accept ligger väl bra till när det gäller spelningar), men jag ska också se om jag kan snappa upp något annat kul på plats. Lite sugen på någon gammal Sodom-platta eller så. Om man inte kan få ett för-ex av kommande Kreator, den tror jag blir bra.

Annars har jag finkammat Remaster, Veckans Tips och Live-serierna efter lite tyska inslag. Du hittar die Deutche nedan:

Veckans Tips:
At Vance "Chained"
Axxis "II"
Masterplan "S/t"

Live!
Running Wild "Ready For Boarding"
Accept "Staying A Life"
Scorpions "World Wide Live"

RemastersAccept "Metal Heart"
Running Wild "Death Or Glory"
Accept "Russian Roulette"

Tvekamper
Accept
Helloween

...inte speciellt mycket faktiskt, med tanke på hur långa dessa serier är. Kan bli lite mer Tysklandsfokus under våren. Kanske en fokusvecka?
Det återstår att se. Just nu har jag annat för mig. Vi hörs!

Bildkavalkad från Tyskland

Förra helgen (ja, lite dryga helgen då, fredag till måndag) var hela surven Rebellängel på besök i Tyskland. Frugan har lite släkt där, så vi åker då och då.
Denna resa var riktigt bra, och man kom hem precis lagom rund. Det är ju varken hälsomat eller hälsodryck som serveras därnere...

...så det är tur att det finns lekparker, tyckte lila killen.
Eller vad man ska kalla det.
Visst fanns det, men just här var det denna grej, och inget annat. En meter från vägen.
Hur tänkte de då?

Kanske på samma sätt som när de ansåg att detta är en bra idé.

En affär med BARA gummibjörnar.

Rubbat...

Mera affärer.

Det finns alltså, på allvar, färdiga blandningar mellan öl och alla möjliga grejor.

Konstigast kanske detta är.

Öl och energidryck.

Skumt som fan.

Men det kanske behövs, för när vi kom fram till Frankfurt Flygplats och ville åka T-bana vidare in mot Frankfurt så visade det sig att... det fanns ingen hiss ner till det spåret.

Du kan åka åt andra hållet om du vill, var svaret.

Jo. Det var ju normalt, ingen med rörelsehinder, barnvagn eller dåliga ben vill nog åka från flygplatsen IN MOT STAN, där tågcentralen finns....

Som tur var fick man åka ett fint tåg när man burit tvillingvagnen nerför trappen (!).

Detta var förstaklassavdelningen i vagnen:

...och i kontrast till det så var naturen när vi väl var framme i Bad Homburg riktigt lummig.

Bad Homburg.

En rik stad, och en stad där det fortfarande finns en skivaffär (fast det är klart, kan man driva en affär med gummibjörnar så funkar det nog)...

Jag handlade lite tysk musik.

Die Knappen (sidoprojekt med Tom Angelripper från Sodom), Helloweens senaste (recension på Werock här) samt en dubbellive med Michael Schenker Group.

Mera naturbilder, fast inomhus.

Denna "lilla" gynnare bodde på väggen. Alla som var där hade sett den, ingen hade tagit bort den. Jag fotade för den såg frän ut, min köra hustru tyckte att det var ett husdjur...

Söndagen bjöd sen, lite oväntat, på strålande väder.

Vi begav oss då till denna lilla plats. Bryggeriet/restaurangen Graf Zeppelin, en gammal landningsplats för just zeppelinare. Riktigt bra!

Såhär varmt var det. Till höger min hustru, till vänster min svägerska.

En knippe öl i solen var verkligen inte fel, och det var... +20 grader. Jag höll fasen på dö i värmen, så det blev en extra öl för att svalka sig.

Sånt innebär ju att man behöver uppsöka herrarnas.

Där fanns en automat som vid första anblicken inte såg så ovanlig ut.

Såna där finns lite överallt.

Men kolla på den ANDRA bilden.

Ja, precis.

Man kan alltså - vid sitt besök på den gamla Zeppelinerplatsen (som också hade fabrik för luftskepp, om jag förstod alla bilder och texter rätt) få för sig att "minsann, jag tror jag ska köpa mig en konstgjord resefitta".

Bisarrt.

Undrar hur det såg ut inne på damernas?

Jaja, det om det.

Sista bilden sammanfattar ändå hela resan rätt bra.

Mat- och dryckesmaraton.

Herregud, det måste ha varit minst 3 kilo extra på vägen hem - och då menar jag inte resväskan!

Dags att komma igång igen alltså.

Vilken dag som helst.

För övrigt kanske du märkt att bloggen denna vecka varit mycket bildbaserad?

Det blir nog lite tvärtom nästa vecka.

Mer text. Dessutom lite demorecensioner.

Trevlig helg!

Exodus: A-, B-eller C-lag?

Som ni vet så pratar man ju ibland om "de 4 stora" inom thrash, och avser då Slayer, Metallica, Anthrax och Megadeth.
Jag fattar nog inte riktigt det där. Dels känns inte Slayer som thrash, och dels fattar jag fasen inte varför Anthrax skulle räknas dit, men ok. Låt oss för det här inläggets resonemang säga att det är så. För en av bloggens läsare (han kanske vill vara anonym, men låt oss kalla honom för Magnus) kläckte för säkert en månad sen frågan om hårdrockens A-, B- eller C-lag.
Det var i samband med att han köpt plåtar till kommande thrashfesten på Debaser Medis, med Exodus, Kreator och Death Angel som han började fundera på hur de där banden kämpar.
Att det faktiskt finns ett C-lag inom thrashen också, som består av band som är bra och har funnits länge - men som det aldrig verkar "lossna" på riktigt för.

Bra fundering, och värt att lyfta till alla, tycker jag.
Jag menar, var placerar man Exodus?
Eller för den delen Testament, Machine Head (som ju är minst lika mycket thrash som Metallica eller för den delen nån av de andra in "de stora fyra"), Sodom, Annihilator, Sepultura, Overkill och Sacred Reich för att bara nämna några?

Hur ser er A-, B- och C-division ut?

Mer bilder från Metal Town

Här kommer ännu en packe bilder från gårdagens Metal Town. Sammanfattningsvis kan man säga som The Woan - det var en jämn match, och Tyskland tog genom Rammstein, Kreator och Sodom (som tydligen spelade i alla fall, i motsatts till vad jag skrev igår...) ledningen med 3-0 innan övriga kastade sig in i leken...

Sodom är gamla, men levererar ändå. "Agent Orange", t e x!

Soulfly var hårda, spelade en hel del gamla Sepulturadängor, och hade snygg merch...

Witchery håller ställningarna. Missa inte recensionen av nya plattan "Witchkrieg" som kommer nu till veckan - på den här siten!

Bilder från Metal Town

Metal Town är ju i full gång, och ett helt gäng av blloggens läsare är på plats. Strålande sol, och jag är INTE ALLS avundsjuk...

Bland mms och sms som ramlat in kan man i alla fall utläsa att de har det bra, att Kreator gjort en tokgrym spelning, att Sodom ersatts av Unleashed och att det som vanligt finns världens roligaste chips, Habanero Black Rain. Dessutom verkar McDonalds i Göteborg ha lite annan dryck på menyn, och i vanlig ordning så inmundigas en hel del öl i solen.
Det kanske tål att upprepas. Kul sällskap, öl i solen, massor av hårdrock.. nänä, INTE ALLS avundsjuk... :)

Metaltown spikar de sista bokningarna

Metal Town spikar nu sin lineup i sommar, och sist in blir Soulfly, Sodom och Witchery (ja, och okända Eldrimner som tar sista Close Up-platsen).

Witchery hade jag gärna sett, jag tror kommande plattan "Witchkrieg" kan bli grymt bra, precis som förra "Don't Fear The Reaper". I övrigt konstaterar jag att det fortfarande inte känns superfräscht i år, Metal Town. Ska bli spännande att se om jag har fel!