Svenska Asyliums debutplatta "An Architecture Of Human Desolation" börjar furiöst. Den inledande minuten i öppningsspåret "With Tyrants In Chaos" är frenetisk och bra - och sen händer det konstiga. Låten tvärdör.
In kommer en märklig tystnad som nog är tänkt att vara stämningsfull, som sen följs av ett inspelat tal.
Inte bra.
På slutet får vi piskandet tillbaka, men vid första lyssningen får jag onda aningar.
Bandet själva säger sig vilja spela en mix av black och death, med blastbeats och melodi, och de försöker ha ett eget sound.
Det är tur att efterföljande låtar är bra, det kommande knippet ""An Eternity Of Human Decay", "Kingdom Come" och "Awaken Isolation" bjuder nämligne precis på det bandet säger sig vilja göra, och trycker tillbaka mina onda aningar.
Det ska med tiden - och de efterföljande lyssningarna - visa sig att min egentliga invändning är mot valet att inleda skivan med just "With Tyrants In Chaos". Jag hade personligen bytt plats på den och "Awaken Isolation" som känns mer skriven för ändamålet.
Nåväl, petitesser.
Totalt sett bjuder bandet - som består av låtskrivarna och trummisen respektive gitarristen Joel Axelsson och Fredrik Lundell, basisten Mikaela Åkesson och Andreas Runfors på sång - på en bra insats. Sången är bra, speciellt i de momenten som den inte är så grovt growlande, och jag gillar framförallt cymbalspelet som Axelsson håller sig med på trumpallen.
Dessutom har bandet ett material som är väl genomarbetat.
Lägstanivån är hög, och låtar som videospåret "God Dethroned", "Bloodsoiled World" och "Wraith" svänger skönt. Tillsammans med en ganska vass produktion (något som faktiskt överraskade undertecknad en del, skivan är utgiven av undergroundetiketten Necrotic Records och här får jag erkänna att jag faktiskt hade lite förutfattade meninger.. kul att de kom av sig!) så påminner det stundtals om Behemoth, faktiskt, även om det kanske inte når samma svindlande höjder i låtsnickrandet.
Du hittar mer om bandet - inklusive videomaterial till nämnda "God Dethroned" på bandets MySpacesida, och detta är förstås musik för dig som gillar att det river lite i hörselgångarna. Det låter liksom ganska lika som omslaget ser ut, kan man säga!
Bästa Spår: "An Eternity Of Human Decay" står ut. Den biten bjuder både sväng, melodi och elakheter, men även nästan totalinstrumentala "Intellectual Breed" ska hyllas. Med sitt fokus på enbart tyngd så står den ut lite och bidrar med kontrast som även lyfter sina kringliggande låtgrannar.
Betyget hamnar på en solid trea till slut, och detta är en skiva som är väldigt jämn. Det känns att bandet har arbetat med låtarna under ganska lång tid, och att skivan är resultatet av flera demos. Vill man ta ännu ett snäpp så krävs ännu lite vassare låtsnickrande, för visst vore det läckert med en hel skiva i samma klass som det nämnda toppspåret... Skivan har för övrigt växt med antalet lyssningar, så vem vet? Med tiden kanske undertecknad får anledning att revidera betyget uppåt!
Asylium "An Architecture Of Human Desolation" - 3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar