Gott Nytt År - och Årsbästalistan!

GOTT NYTT ÅR, läsare, vänner, familj och digitala vandrare.
Som vanligt blir det en årsbästalista, denna gång räknar vi ner från 32 till 1 (varför 32 skivor, och inte 25 som jag hade tänkt nyss? Eller 50? Vete fan, men det blir såhär nu - och dessutom hittade jag min fusklapp och såg att jag helt missat ORCHID och KADAVAR, så de ursprungliga 30 editerades till just 32...).

Först - årets nyårslöfte: att komma i form. Rejält. Jag fyller 40 år detta det kommande året, det som ligger framför oss precis orört och oskrivet. Fullt av möjligheter.
Och då vill jag vara i form. 

Dessutom är det värt en disclaimer innan vi gläntar på förlåten till årets lista. Tillhör du Hårdrockssamfundet och ser någon platta och/eller akt du inte känner igen så... kollar du upp den på eget bevåg innan Trettondagsafton. Jag har till sist bestämt mig för att inte hålla tillbaka några hemligheter i listan, med resultatet att det kommer att spelas låtar från i alla fall ett par av dessa akter när det väl är dags på söndag.
Tillhör du inte Hårdrockssamfundet så är det bara att gå bananer och hitta eventuella nya favoriter...

Så, med det sagt... här kommer årets årsbästalista!

ÅRSBÄSTALISTAN 2013

32 . "Lightning Bolt" - PEARL JAM
...första skivan i nedräkningen, sistaplatsen, var en kamp mellan IN VAIN "Ænigma", IMMOLATION "Kingdom Of Conspiracy", IN SOLITUDE "Sister", MISS LAVA "Red Supergiant" och den här. Till slut kom jag fram till att jag tycker de gamla Seattlerockarna förtjänar vinsten i den lilla femkampen - men det är inte mer heller. Egentligen skulle jag vilja dela 30-platsen, men.. börjar man öppna den filosofin så kommer det antagligen att skena iväg.

31 . "Meir" - KVELERTAK
Ärligt talat, den här skivan är nog ungefär lika bra som debuten, men där debuten körde ångvält över alla förväntningar och fick norrmännen att hyllas hejvilt så blev mer av samma vara rent objektivt bra, och subjektivt bara... en parantes.

30. "The Devil Put Dinasaurs Here" - ALICE IN CHAINS
Den här skivan är bra, men den har en tendens att liksom gömma sig lite jämfört med många av årets släpp. Märkligt nog, för den är verkligen värd bättre.

29. "Aeons Of Satan's Reign" - SATAN'S WRATH
Sången är galen, svänget och låtarna är galna - och allt blir riktigt jäkla bra ihop. En sen skiva under året som verkligen intensivspelats när den kom mig tillgodo.

28. "Freedom" - SPIRALARMS
Åker förband till sina kompisar på placering 26, och levererar en skiva full av själslig rock'n'roll.

27. "The Winery Dogs" - THE WINERY DOGS
Gamlingar som hittat nya krafter. Bra mix på den här plattan, från ballader till episk rock.

26. "Scorpion Child" - SCORPION CHILD
Amerikanska Scorpoin Child kom med en lovande och svängig debut, med möjligtvis lite ojämnt låtmaterial. Det räcker ändå väldigt långt!

25. "Goodbuy Repetance" - DEAD LORD
Det här har spelats så sjukt mycket i samband med att grillen gått varm i sommar. En avslappnad skiva som påminner mig om just ljusare tider.

24. "Womb Of Lilithu" - NECROPHOBIC
Ett rätt sent tillskott, och kanske hade mer tid att leva med plattan inneburit en högre placering för Stockholmarnas svärtade döds - för visst håller man fanan högt även denna gång.

23. "Mouths Of Madness" - ORCHID
Årets näst bästa Black Sabbath-album, typ. Det här svänger livsfarligt mycket...

22. "Abra Kadavar" - KADAVAR
Stenhårt 70-talssound från Tyskland. Kan faktisk vara det bästa Tyskland kommit fram med sen... ja.. på vääääldigt länge!

21. "Sky Burial" - INTER ARMA
Det är årets bästa sludge. Såhär låter hösten...

20. "Surgical Steel" - CARCASS
Egentligen är det helt sjukt vad dessa herrar från Storbrittanien har åstadkommit i den extrema musikhistorien - och fortfarande biter stålet bra. Hög lägstanivå på den här skivan.

19. "Deciever Of The Gods" - AMON AMARTH
Ungefär lika bra som vanligt av vikingakämparna. Det är bara det att konkurrensen är hård!

18. "The Wild Hunt" - WATAIN
Den nödvändiga utvecklingen har också inneburit att låtmaterialet på "The Wild Hunt" är en aning svagare än vad man vant sig vid från Uppsalas främsta rebeller. Det är fortfarande bra.

17. "Infestissumam" - GHOST
De anonyma gastarna och påven lyckades följa upp debuten på ett mycket bättre sätt än jag trodde på förhand. "Infestissumam" är till och med bättre.

16. "All Is One" - ORPHANED LAND
Fantastisk mix av orientalisk musik och progressiv heavy metal. Skivan innehåller väldigt många bra låtar, helt enkelt.

15. "The Jewelers Daughter" - CAROUSEL
Årets bästa rock'n'roll-platta kommer från USA, och visar upp ett sväng och ett driv som sätter ett stort flin på mina läppar varenda gång.

14. "Welcome Farewell" - VREID
Norge visar framfötterna i år. Detta är ganska säreget, men ändå omedelbart tilltalande. Den här plattan har fått väldigt mycket speltid av mig i år.

13. "Sons Of Aeon" - SONS OF AEON
Imponerande debut från vårt östra grannland Finland. Detta är skivan för dig som vill ha melodisk dödsthrash som ärver At The Gates och In Flames.

12. "True North" - BAD RELIGION
Veteranerna fortsätter visa storform. Lika vasst som under glansdagarna, närapå!

11. "Wake" - COLOSSUS
Progressivt och episkt på samma gång. Denna debut är lika imponerande och komplett som den är lovande inför framtiden. En ny svensk stjärna har tänts.

10. ”13” – BLACK SABBATH
Det var verkligen med skräckblandad förtjusning jag lade legendarernas återkomst i skivspelaren. Skulle de gamla takterna sitta i, och hur hade de förflyttats till en modern värld? Alldeles utmärkt skulle det visa sig, och den här skivan kom under året att växa sig starkare och starkare med varje lyssning - som blev legio till antalet. Att den skulle knipa en plats på min egen topplista trodde jag inte när den kom, men tamejtusan om inte gammal faktiskt är äldst!

9. ”Avatarium” – AVATARIUM
Leif Edling är Sveriges främste riffmakare, och att han pensionerat CANDLEMASS känns lite mindre trist när han tar sig för sådana här andra saker. AVATARIUM är resultatet av Edlings låtskrivargeni, Marcus Jidells gitarrarbete och kanske framförallt Jennie-Ann Smith's för ändamålet perfekta röst. Skir, djup men ändå med bett. Fast den kom ganska sent - faktiskt i elfte timmen - för att ha en chans att spela sig in på årsbästalistan är det inget snack om saken.

8. "The Inheritance" - WITHERSCAPE...tre placeringar in på listans nedräkning och idel veteraner som dominerar. Lik AVATARIUM må WITHERSCAPE vara debuter i ren teknisk mening, men med tung erfarenhet i grunden. I detta fall är det herr Dan Swanö som bidrar med allt från låtskriveri till produktion, och även om kollegan Roger Widerberg som hanterar strängbändandet (och det med bravur) så känns detta som just Swanös sätt att visa var skåpet ska stå. Progressiv (döds)metall av yppersta klass, helt enkelt!

7. "Neogenesis" - DIABOLICALDet är lätt att luras att detta bara är en snygg förpackning. Mattsvart omslag i pocketformat, tryck i guldrelief och ett innehåll som inte bara omfattar texterna utan även en synnerligen dystopisk novell där de över 100 sidornas kapitel matchar respektive låt. Inget kunde vara mer fel. Visst är förpackningen otroligt läcker, men det är låtmaterialet som ger skivan dess plats här. Årets bästa dödsmetallplatta!

6. "Sempiternal" - BRING ME THE HORIZONInget annat band sammanfattar för mig den unga generationens ambitioner och förhållningssätt som brittiska BRING ME THE HORIZON. Jag tillhör inte dem. Alls. Men lik förbaskat kan en gammal räv som undertecknad inte värja sig när "Sempiternal" bjuder på det bästa av allt...

5. "Sole Creation" - KONGH4 låtar. På ynka 4 spår runt tiominutersstrecket lyfter småländska KONGH på sin tredje skiva till en helt ny nivå. Utan att tumma en enda sekund på sitt patenterade tunga slömangel så tillför man ett element av...lättillgänglighet.

4. "Ov Clipoth And Darkness" - BLACK OATH
Du vet den där känslan av att hitta en skiva med enbart skitbra låtar? När man ändrar sig hela tiden i de fall man ska ta ut en enda låt som representant för denna skiva till en spellista (eller blandband, för oss med några år på nacken)? Det här är en sån. BLACK OATH ställer sig i korsningen där doom, goth och klassisk hårdrock möts, och resultatet är en platta som verkligen lever upp till det gamla ordstävet: No fillers. Just killers...

3. "Heart Of Oak" - ANCIIENTS
Årets bästa debut hämtar sin inspiration från namnkunnigare akter som MASTODON, BARONESS och KYLESA, men har talang och kunskap nog att förvandla denna inspiration till något alldeles eget. "Heart Of Oak" är en sån där skiva som både står ut som helhet - den bör helst avnjutas från pärm till pärm - och samtidigt klarar av att pressa ur sig några klockrena spår som kan locka förstalyssnaren i fördärvet. Lyssna bara på Raise The Sun eller Giants, så förstår du nog vad jag menar!

2. "The Living Infinite" - SOILWORK
Gissningsvis tappar man all eventuell cred om man placerar den här plattan så pass högt på årsbästalistan (ord som "mellanmjölksmetal" har kastats på undertecknad när jag försökt förklara skivans storhet), men det ger jag blanka fan i. Att SOILWORK skulle klara av att leverera så vansinnigt starkt över ett helt dubbelalbum trodde jag aldrig i livet, och när man nu klarat just det så är det bara att konstatera - detta är en av årets absolut bästa och mest imponerande insatser. Punkt.

1. "Satyricon" - SATYRICON
När SATYRICON lämnar epitetet black metal bakom sig för att åstadkomma musik man själva vill, själva anser värdig att utgöra en självbetitlad skiva så är resultatet fullkomligt översållat med stjärnor som glänser mot den svarta natthimlen. 
Produktionen: organisk, varm och proppfull med detaljer som framträder över tid.
Musikerna: fokuserade, dedikerade, kunniga - och i samband med gästsången från MADRIGALS Sivert Høyem; perfekt valda.
Sist men verkligen inte minst: låtarna. Skivan bågnar av så mycket högkvalitativ musik att det är nästan löjligt.
Jag bugar, bockar och tackar för att SATYRICON bryter sin egen konstnärliga och musikaliska väg!

Årsbästalistan - Sweden Rock Magazine

Okej, förra veckan hade vi en ganska välkommenterad och välläst sak om årsbästalistan från Close-Up Magazine, och samma vecka kom det motsvarande numret från Sweden Rock Magazine.
Jag tänkte att nu har ni väl hunnit läsa det numret, så vi gör väl en liknande dykning med den listan.
Har du nu inte läst den här listan och vill ha spänningen kvar ska du inte fortsätta. Det blir en spoiler.
Tror du att du ska kunna snåla och inte köpa blaskan ska du tänka om, eftersom du i så fall missar hela grejen - skribenternas enskilda listor.
För precis som med den andra tidningen så talar vi om en aggregerad lista som ger totalen, och personligen tycker jag ofta att det riktigt läsvärda är de skribenter som jag själv tycker har bra smak. Där finns alltid ett par bra guldkorn att plocka upp.
Sweden Rock Magazine listar sina Topp 50, och jag tänkte att du får en bild på hela klabbet så kan du förstora till förbannelse om du vill:

Svårt att läsa?
Visst.
Så, här kommer Topp 10 med lite kommentarer!

1) Ghost "Infesstisumam"
Ingen överraskning alls här. Det handlar ju lika mycket om att inte förarga och gå hem i alla läger. Intressant är att plattan i sig faktiskt bara tar hem 4 av 42 förstaplaceringar hos skribenterna
2) In Solitude "Sister"
...de verkar vara medias älsklingar, Uppsalabandet.
Personligen anser jag att skivan är bra, men inte alls så här bra. 
Den balancerar inte ens på kanten till topp 10, utan återfinns väsentligt längre ner.
3) Watain "The Wild Hunt"
Tredubbelt svenskt i topp, och två band med Uppsala som hemvist.
Jojo!
Det verkar dessutom finnas mörka strömningar i den stan om man beaktar musik, lyrik och inställningen till skapandet.
4) Hell "Curse & Chapter"
Faktiskt inte heller speciellt överraskande, SRM älskar Hell.
Förra given "Human Remains" tog förstaplatsen, och recensionerna har varit lyriska på den här.
5) Dark Tranquillity "Construct"
Nä.
Det där såg jag inte komma, det är ju en rätt träig och trist platta.
Göteborgarna har helt stagnerat, tycker jag.
Överraskande!
6) Spiritual Beggars "Earth Blues"
Se där - en redig överraskning!
Jag gillar de andliga tiggarna hårt, och den här skivan är en sån där som jag liksom hela året tänkt lyssna in mig på men inte verkar lyckas. 
Läge att ändra det, månne...
7) Tribulation "The Formulas Of Death"
Mest överraskande att den hamnar så högt på SRM.
Det känns inte som en platta som skulle gå hem hos alla lite "gubbiga" rockers på tidningen...
8) Black Trip "Goin' Under"
...medan detta torde smörja dem.
Pang på pungen, liksom, inga krusiduller och bara bredbent jävligt läcker hårdrock.
Och så tror jag att det faktumet att en viss Stjärnvind finns med bidar till gynnsam bedömning!
9) Black Sabbath "13"
Gammal är äldst. Typ.
Den här är väl SRM's motsvarighet till Close-Up's Bad Religion.
Men den är bra, skivan.
Riktigt bra.
10) Cult Of Luna "Vertikal"
Igen.
Jag bara måste få tummen ur på den här plattan...

De övriga mellan 11 och 20:
11) Hypocrisy "End Of Disclosure"
12) Imperial State Electric "Reptile Brain Music"
13) Procession "To Reap Heavens Apart"
14) Pretty Maids "Motherland"
15) Carcass "Surgical Steel"
16) Deep Purple "Now What?!"
17) Thyrfing "De Ödeslösa"
18) Amon Amarth "Deciever Of The Gods"
19) Intronaut "Habitual Levitations (Instilling Words With Tones)"
20) Avenged Sevenfold "Hail To the King"

Så.
Kollar man då vilka som är gemensamma namn på de båda stora tidningarnas listor (bland de första 20 akterna) så ser man följande namn:
Ghost. Placering 1 + 1
In Solitude, 2 + 3
Cult Of Luna, 10 + 4
Tribulation, 7 + 10

Carcass, 15 + 9

Där har du Topp 6 alltså, om man fortsätter sammanslagningsfesten.
Jag tror inte att jag kommer ha en enda på min Topp 10, möjligtvis Ghost...

Årsbästalistan - Close-Up Magazine

December, och listorna börjar ramla in. Årsbästalistorna.
Som vanligt tänkte undertecknad att vi skulle kika lite på dem, och vi börjar med vad som jag tycker är höjdpunkten från de stora siterna. 
Close-Up Magazine.
Anledningen till det är rätt enkel, det är så många skribenter med så olika smak att man om man lusläser de olika skribenternas listor (och dessutom följt med lite under året så att man vet vilka man tycker lika som) så hittar man många guldkorn.
Därefter aggregeras allt i en samlad lista, och det är den listan som du ser nedan (ja, du behöver förstås köpa tidningen ändå för att få reda på allt som står i de enskilda listorna, samt del två av U.S.B.M-inlägget).

1) Ghost "Infesstisumam"
...inte så förvånande, faktiskt. Det är en bra skiva som dessutom klarar av att attrahera såväl de som gillar lite mjukare rock som stenhård extremmetal, och när allas röster så läggs samman så blir det förstås bra. Leker själv med att ha den på topp tio, faktiskt!
2) Bombus "The Poet And The Parrot"
Här överraskar det dock mig en del. Så bra tycker jag inte att den är...
3) In Solitude "Sister"
Du har recensionen här. Mer behövs nog inte sägas.
4) Cult Of Luna "Vertikal"
...och den här har jag hela året tänkt lyssna in mig på,a men det har inte blivit. Skämmes?
5) Watain "The Wild Hunt"
Bra, men inte lika fantastisk som tidigare plattor. Tycker jag då.
6) Bad Religion "True North" 
De hamnar ju alltid högt hos Close-Up. En riktigt bra platta dock!
7) Hatebreed "The Divinity Of Purpose"
Inte hört!
8) Jex Tooth "Blood Moon Rise"
..och inte den här heller.
9) Carcass "Surgival Steel"
Men den här har jag hört! Lyssnade rätt mycket när den kom, sen har den fallit lite i glömska för att återfå sin lyster i samband med spelningen häromdagen.
10) Tribulation "Formulas Of Death"
Ja. 
Jag och Tribulation har ju en av-och-på-relation i år...
11) Queens Of The Stone Age "...Like Clockwork"
12) Kongh "Sole Creation"
13) Clutch "Earth Rocker"
14) Bring Me The Horizon "Sempiternal"
15) Autopsy "The Headless Ritual"
16) Black Trip "Goin' Under"
17) Subrosa "More Constant Than The Gods"
18) Portal "Vexevoid"
19) Immolation "Kingdom Of Conspiracy"
20) Demonical "Darknkess Unbound"

Ja.
Som du ser har jag lagt lite mer krut på de första tio, med länkar och lite tankar.
De övriga  får samsas lite, men det jag kan säga är:
Jag ska kolla in Subrosa mer.
De verkar spännande!

Annars då?
Är listan rätt, tycker ni?

Besatt: Bad Religion "Generator"

Jag vet inte om det är sant egentligen, och kan inte bevisa det på något sätt - men jag vill ändå hävda att alla killar som verkligen gillar hårdrock har haft en "Bad Religion"-fas.
En period i livet när det som spelades i stereon/kassetdäcket/walkman:en var jänkarnas lättsmälta samhällskritiska punkrock. Förmodligen sammanfaller perioden med någon form av tveksamt mode i form av säckiga byxor, bakvända kepsar och skateboards.
Bandet har ju dessutom varit i farten rätt så jäkla skitlänge, så det känns som om man hunnit med att täcka in flera generationer med ungefär samma sorts musik.
För mig var den perioden rätt sent, i alla fall känns det så om man jämför med när jag tor att de flesta har sin BR-era.
Det var efter att jag gått ut gymnasiet, och fick chansen att jobba som Kamratstödjare i Skolan, så kallad KIS. 
KIS?
Märkligt namn, men ändå ett begrepp i Skellefteå Kommun, och ett mycket bra initiativ.
Det gick (tror tyvärr inte att det finns längre, och jag är alldeles för lat för att försöka kolla upp det) ut på att man tog fem ungdomar som befann sig mellan att vara barn och att vara vuxen, gav dem lite basal utbildning och handledning och sedan släppte dem på plats i grundskolor runt om i kommunen, i syfte att agera goda förebilder och bygga ett bra klimat bland skolungdomarna (eller skolbarn, som det egentligen är fråga om när det gäller högstadiet). Ersättningen var försvinnande låg, jag har för mig att det var sama ersättning som man skulle fått om man var arbetslös, dvs en del hade samma villkor som om man stämplade, men de allra flesta kom ju direkt från skolan och fick den där KAS-ersättningen med några hundralappar. 
Det spelade mindre roll, det där med ersättningen, det var ju erfarenheten som var grejen.
Såhär i efterhand så är det ett av de roligare - och mentalt tuffaste - jobb som jag har haft, och det är i den perioden vi ska göra nedslag i denna veckas Besatt. 
Det är en period när kidsen i den skolan jag fanns, Örjansskolan i Skelleftehamn, blandade Ultima Thule med just Bad Religion i sitt sökande efter uppmärksamhet, och där stora delar av dagarna gick ut på att bli testad, prövad och vägd.

Jag har valt "Generator" som representant för just min period av Bad Religion, men egentligen skulle jag väl nästan ha kunnat valt vilken som helst av skivorna innan där. Jag hade nämligen ingen koll på bandet innan jag hamnade i elevrummet där, och där härskade skivor som "Recipe For Hate", "Generator", "No Control" och "Suffer" (tilläggas bör att tidigare nämnda Ultima Thule var förbjudna här, och antagligen var det väl det som bidrog till fascinationen, just att det var FÖRBJUDET och att alla äldre sa att det där får man inte lyssna på - men det är en annan diskussion som jag inte tänker ge mig in i, i alla fall inte här). Det var ett klassiskt elevrum, pojkarna skränade och märktes mest (därav musikvalet, det fanns alltid någon som gick och bytte om tjejerna försökte sig på att spela sin egna musik) medan de tävlade om uppmärksamheten från de tjejer som ansågs näst snyggast. De snyggaste ville träffa killar som gick i gymnasiet och var liksom bortom räckhåll.
Under den här tiden kom jag att älska bandet.
Enkelheten, drivet, melodierna och passionen som finns i musiken är helt enkelt både vacker och lockande, och på "Generator" finns låtar som "Too Much To Ask", "Atomic Garden" och "No Direction", spår som var helt självskrivna när jag skapade mitt egna best of-band som rullade i bilen när jag körde fram och tillbaka till jobbet.

(Fruktansvärda resor, inte långa alls eftersom det är max 1,5 mil mellan Bureå och Skelleftehamn, men det var en svinkall och snöig vinter och jag hade ju inga pengar så min skogsgröna Volvo 242 från -76 hade blankslitna däck och en läckande kylare samt dåliga tändstift som gjorde varje resa till ett lotteri...skulle man komma fram?)

Och den där tiden.
Det är för mig fortfarande omöjligt att lyssna på skivan utan att förflyttas dit i tid.
Vi var fem stycken KIS:ar, alla olika. En vald för att kunna knyta an till de lite mognare tjejerna, en för att funka med de ensamma själarna i korridorerna och så vidare. Varje arketyp fick en matchning. Min var nog de stökiga killarna som ville verka häftiga men var ganska mjuka innerst inne. Idrottskillar ofta, för det mesta helt harmlösa men det fanns förstås undantag. Många gånger härskade flockmentaliteten, och under ytan var många av de här kidsen riktigt fina individer när de väl hade testat klart, provat klart och kunde börja lita på en gammal stofil (jag menar, herregud - jag var ju typ 19 eller så då, det var ju stenålders i deras ögon), och jag kommer ibland på mig själv med att undra hur det har gått för dem i livet. En del har barn hos min mor inom barnomsorgen i kommunen, har jag förstått, och jag vill tro att de flesta har hamnat väl i livet och att man hade en liten flisa i bidrag till det, men det kan ju aldrig gälla alla. 
De som verkligen hade det tufft.
På riktigt.
De som texterna på en skiva som "Generator" kanske verkligen borde betyda något för.
Jag tänker på de där stackarna som var förbjudna att komma hem föra klockan 22 på kvällen, och som då givetvis hamnade i trubbel på grund av att de snattade eller bröt sig in någonstans där de var varmt. De som bar kniv och som jag fick avväpna. De som bara slutade att komma till skolan ett par veckor i streck och ingen fick tag i.
De som verkligen levde på samhällets baksida, och där kanske skolan var andningshålet.
Där stod man sig ju, förstås, slätt, och det var väl inte meningen att de barnen och familjerna skulle hamna på lekmäns axlar, men man såg dem ju.

Mer nytta gjorde så klart en sån som jag med dem som tyckte att de var häftiga och ville prova att snusa eller skolka eller röka eller så. De jag kunde sno ciggen från, eller bära till lektionen (minns tydligt en sån episod med en av killarna, jag trodde han skulle vara skitarg när jag till slut ställde in honom i klassrummet men det slutade tvärtom. Han har till och med frågat efter mig när han stöter ihop med min goda mor och var efter den händelsen generellt vänligt inställd till mig) eller helt enkelt visa att det inte var okej att bete sig hur som helst med. Där funkade nog konceptet mycket bra, och jag vill tro att det gjorde skillnad för det allmänna klimatet på skolan.
Som nog idag är betydligt hårdare.
Jag är full av respekt och beundran för de av er som orkar och vill arbeta i skolmiljön. Ni behövs verkligen, alla goda förebilder (och där ingår förstås att vara en rocker, det är ju synonymt med "god förebild" som vi alla vet) och eldsjälar som orkar behövs.
Jag gjorde det bara en kort tid, lumpen kom och tog vid efter bara en termin, men den terminen visade ändå hur tufft det är.
Då behöver man bra kamrater för att klara sig.
Som Bad Religion.
De är goda kamrater tycker jag, fortfarande, även om deras sentida skivor ("New Maps Of Hell", "The Empire Strikes First" och "The Dissent Of Man" är alla fina stycken musik) inte ger mig samma nostalgiska tillbakablickar och minnen.
Det kanske är tur.
Jag vet inte om jag saknar den där tiden (och jag vet att jag framför allt inte saknar de där resorna som man aldrig visste om man skulle komma fram), och misstänker att den är färgad sådär som det kan bli. Att man bara minns det som var bra.
Igen, som Bad Religion.
En bra grupp att vara Besatt av.

Musiksäsongen på Gröna Lund!

Snart är semestern här, och som lämpligt kan man kanske kolla lite på vad Gröna Lund bjuder på den kommande sommaren. Nöjesfältet har ju, de senaste åren, etablerat en önskat om att flirta med hårdrockspubliken så pass att vi sett såväl Machine Head som Opeth på scenen, och det verkar fortsätta detta år.
Ovan har du en sammanfattning, och det intressantaste hittar man nästan om man verkligen finstuderar alla namn som gömmer sig. jag tänkte därför inte undra mer över varför Sabaton står med större stil än Whitesnake (skandal!), eller att Tenacious D verkar vara det största namnet av alla (??) som står överst, utan gräver istället fram följande datum för dig att hålla reda på!

23/5 (idag, alltså!) - Sabaton
28/5 - Khoma
30/5 - Graveyard

5/6 - Whitesnake

25/7 - Bad Religion
7/8 - Slayer

Ganska bra va?
Dessutom finns ett flertal olika akter som väl ligger i gränslandet (3 Doors Down? Bourbon Boys? Johnossi?) för vad du kanske vill se, så du kan ju alltid surfa in på deras hemsida för att få koll på hela listan. 220 pix för gröna kortet.
Det är inte mycket för det utbud som ges, tycker jag.
Bara att införskaffa om du bor i riktnummerområdet!

Recension: Bad Religion "True North"

Sandlådepunk.
Så kallar Stones det, och jag förstår egentligen precis vad han menar - men ändå kan jag inte hjälpa att gilla det. Jag är rätt övertygad om att varenda rocker i detta avlånga land har haft en period av Bad Religion i sitt liv (och sanna mina ord, vi kommer att återvända till just min period i ett avsnitt av Besatt vad det lider), och sannolikheten är väl rätt stor att de flesta tänker tillbaka på bandets riktiga glansdagar runt 90-talets början (skivor som "No Control", "Against The Grain", Generator"...), men faktum är att bandet de senaste knappa decenniet haft en mycket bra svit med plattor som "New Maps Of Hell", "The Empire Strikes First" och förra given "The Dissent Of Man". På färska "True North" har man egen enligt utsago försökt söka sig tillbaka till just den förstnämnda tiden, och paradoxalt nog resulterar det i en aningen svagare skiva än sina närmsta föregångare.
Nä, den är verkligen inte dålig, det är ju Bad Religion vi pratar om, ett av de mest pålitliga banden i världen, men det är ändå inte samma svindlande höjder som bandet nyss befunnit sig på. Kanske är det resultatet av att man söker sig mot en aning snabbare låtar, eller så är det bara att låtmaterialet inte är lika bra överlag.
Ändå.
Vad är det här, bandets 17:e giv?
Det är inget annat än imponerande att då slita fram såna fullkomligt övertygande dängor som "In Their Heart Is Right", "My Head Is Full Of Ghosts", "Fuck You" och "Robin Hood In Reverse". Lyriken är lika snygg som träffsäker, och som exempel kan vi ta singeln "Fuck You", där man lindar budskapet så ruggigt snyggt. Eller vad sägs om rimmandet i refrängen? 
"Just say Fuck You/Pavlonian rude/A menace too/Pay homage to/Your bad attitude"
Rätt läckert, eller hur, främst de två första raderna.

Annars är det som vanligt ett ganska stort kollektiv som härjar runt på skivan. Brooks Wackerman pucklar pukor, Jay Bentley hanterar basen och gitarrgarnityret är imponerande trion Brett Gurewitz, Greg Hetson och Brian Baker. På det har man som vanligt dels Greg Graffins sång, samt "oozin' aahs" från Greg, Brett och Jay. Rätt häftigt, faktiskt, att man kan hålla alla sysselsatta så att säga, och kanske ligger en del i bandets eviga driv här?
Att dynamiken gör att "gubbarna" fortsätter ha kul ihop och orkar hitta nya låtar?

Nåväl.
Du som hört Bad Religion förr vet vad du kan vänta dig.
Det är inga överraskningar, och det är fortsatt bra.
Förstås.
Även om man kan kalla det sandlådepunk...

Bästa Spår: Rätt svårt, faktiskt. Det har ju, som vanligt med det här bandet, en tendens att vara just den låt som spelas för tillfället. Ska jag ändå välja en, den som ekar oftast i mitt huvud efter att skivan rullat till slut, så är det nog "My Head Is Full Of Ghost". Det är inte den mest uppenbara låten, och det tar ett tag innan den klistrar sig fast - men just därför har den växt till sig med tiden. Vid första anhörandet är det snarare "In Their Heart Is Right" som fastnar.

Betyget landar på 4, även om det kanske snarare är i underkant än i överkant. Totalt sett är det dock inte mycket att snacka om. Bad Religion levererar, som vanligt, och det finns egentligen ingen anledning över huvud taget att inte trycka play!

Bad Religion "True North" - 4

Hårdrockskväll 2013!!

Idag smäller det - Hårdrockskväll 2013 är här!
Gänget på bilden ovan (taget från förra året, vacker skapelse...) träffas för den årliga maratonlyssningen. Det är sjätte raka året nu, i denna form.
Upplägget är detsamma - alla tar med sin med omsorg och under hemlighetsmakeri skapade CD-skiva med 8 låtar. De lottas sedan i spelordning för att sedan avhandla allas låt nummer ett, sedan allas låt nummer två och så vidare.
Till detta ordnar värden öl, tilltugg och hämtpizza. Nedsläpp 15:00 (vi är 12 stycken, och kommer alla och man räknar med runt 45 minuter speltid på allas skivor (inklusive byten av skivor och introduktion av låten) så talar vi ändå 9 timmars strecklyssning...) och detta år är vi hos The Woan i Tyresö. 
Jag har detta år följande skiva:

...och den är denna gång mest fylld med förutsägbara spår.
Sådana som jag nog tror att de flesta kanske har hört, men som ändock inte går att förbise för varje kategori. Ska försöka hålla lite på hemlighetsmakeriet ändå, så imorgon får du en (i förväg preparerad) genomgång av mina val och varför.
Idag dock, lite förväntningar. Kategorierna och mina tankar om dem är enligt följande:

1) Tack För Tipset. 
Helt jäkla omöjlig kategori egentligen, allt man någonsin har hört har ju typ kommit från har ju kommit på tips av någon. Här hoppas jag egentligen bara på lite bra musik som startar dagen/kvällen på ett bra sätt....men visst vore det lite trevligt med lite Tribulation efter gårdagens skämskudde, till exempel!

2) Bästa Rock/Punk
Här förväntar jag mig ett oerhört spret. Lättpunk a la Bad Religion, klassisk rock modell Led Zeppelin och stökig ny rock av exempelvis Hellacopters får samsas med kängpunk. Discharge, kanske? En väldigt rolig kategori, själv har jag en klassisk sak att bjuda på!

3) Kvinnlig Fägring
...också ganska kul. Hoppas man får höra något nytt som man inte hört förr men tänkt att kolla upp ett tag. Som är bra. Kobra & The Lotus, kanske?

4) Bästa Trumspel
Dubbla baskaggar, vill jag tro. I mängd. Jag gissar att Meshuggah, Satyricon, Behemoth kommer spelas. Tror det blir en hård kategori.

5)  Bästa Nordiska Akt
Volbeat. Amorphis. Satyricon. Det kommer nog att spreta en hel del, och här tror jag nog inte att det kommer så vansinnigt mycket överraskningar.

6) Bästa Liveupplevelse
Här kanske det kommer överraskningar dock. Hoppas på lite In Flames efter sommarens konsert, tror på lite Stone Sour efter decembergiget, men jag har faktiskt väldigt få aningar.

7) Bästa Powermetal
Hej Tyskland, hej Helloween!

8) Bäst Just Nu
Den oftast roligaste kategorin. Här dyker det mycket ofta upp lite grejer man aldrig hört, och får man önska sådant man hört så sitter det inte fel med lite Ne Obliviscaris eller Baroness!

Okej.
Jag är laddad som ett barn - HÅRDROCKSKVÄLL 2013 ÄR HÄR! 

Grävde fram den här ur skivhyllan...!

...som vanligt när kidsen badar på kvällen (och i ärlighetens namn alla andra chanser jag får också) så står jag och kollar lite i skivhyllan. Botaniserar.
Ofta blir det på bokstäverna som är i ståhöjd eftersom jag sällan orkar krypa runt längst ner i alfabetet (som alltså är närmast golvet, egentligen borde jag inte ha det så utan bara massor av hyllor som löper runt hela rummet, men.. ja... nu är det så här), men häromdagen grävde jag extra djupt.
Både djupt ner rent fysiskt och djupt ner i speltid.
Fram kom den här plattan.
Shelter "Mantra".
Minns ni den?
Straight edge, med sångaren Ray Cappo som stark figur.
Tror låten "Here We Go" var en halvhit när det begav sig, och när man lyssnar på plattan nu så inser man hur bandet helt skamlöst stjäl och mixar Bad Religion, Green Day och Rage Against The Machine. När det blir bra så blir det riktigt bra, när det inte funkar så är låtarna rätt usla.
Bra spår: "Civilzed Man", "Mantra" och just "Here We Go".
Dåliga spår: "Message Of The Bhagavat", "Empathy".
Men hela tiden måste jag säga att jag överraskas av hur bra framförallt trumspelet är. Dave DiCenso heter han tydligen, enligt bookleten, och det svänger stabilt. Om man nu kan säga så.
Det är nämligen just stabilt och svängigt i en sjuk mix.

Hur som helst, det är rätt kul att hitta såna här saker tycker jag. Skivor som man inte hört på hur länge som helst, och som ligger bortglömda - men ändå innehåller guldkorn. Tydligen var detta Cd nummer 72 in i min samling enligt ett gammalt klistermärke på baksidan.
Jag gissar att det var under eran när det var just Bad Religion som var grejen, och att det ledde mig till Shelter. Kanske är det en patta för Veckans Tips vad det lider, trots sina ojämnheter - den som lever får se.
Tills vidare får du det ledande "krishnacore"-bandet Shelter på video. Enligt denna heter låten "Here We Go Again", men på skivan står det bara "Here We Go". Ingen aning om vilket som är rätt...

Veckans Tips: Carpe Wade "Evidence"

Stardog var först ut på nostalgiresan hemifrån Skellefteå. Från den där tiden när livet var i stort sett bekymmersfritt och låg utbrett som en tom motorväg i nattljuset en sommar.
Nu är livet fortfarande ganska bekymmersfritt men jag har tvingats till otaliga depåstopp för att proviantera och möta medpassagerare.
Båda har sin charm, men det är ändå en speciell känsla när musik slår an den där strängen inombords. Den som gör att man för ett ögonblick - om än aldrig så kort - förflyttas till samma plats mentalt och emotionellt.
Den där känslan av att allt bara kommer flyta.
Ungdomens odödlighet.
Carpe Wade gör det för mig.
Återigen är det skivbolaget A West Side Fabrication som står som avsändare, och detta är bandets andra platta. Den första är okej, men för stökig och punkig i min smak, medan "Evidence" är riktigt själfylld, bra hårdrock/lättpunk med inte så lite anstrykningar av den då pågående starka Seattle-eran. Det luktar Alice In Chains ibland, det luktar Pearl Jam stundtals (lyssna på "Captain Nemo" så är du nog med på vad jag menar), och det är dessutom tydligt att bandet lyssnat många timmar på akter som Bad Religion och Green Day (den lokala minihiten "Spots Before My Eyes" är väl ett exempel så gott som något). I den smältdegeln av inspirationer har man lyckats klämma ur sig en riktig fullträff till platta. 14 låtar med egen identitet och smittande glädje parad med närmast panikartad önskan av att säga något viktigt, komma någonstans i livet.
Den där känslan som bara en gymnasiebo i en småstad kan identifiera sig med.
Och, tro't eller ej, denna skiva finns faktiskt att lyssna på på Spotify. Det ska du göra.
Samtidigt kan jag berätta att bandet i sig var något äldre än undertecknad, och att sångaren Fredrik var en tuff skejtare. Som hängde i riggen när de spelade live.
Sånt imponerade vansinnigt på en nörd som Rebellängeln, vars liv mest bestod av att spela ishockey och att på avstånd tycka att sådana killar var tuffa.
Det är en del av livet jag inte saknar.
Faktum är... den där motorvägen som låg öppen - den har tagit mig på en fantastisk resa, och jag är ändå glad att det bara är känslan som kommer tillbaka lite kort.
Totalt sett vill jag inte alls återvända.
Men lite Carpe Wade i högtalarna funkar ju fint ändå!

Dagen D!

Fy fan vad bra - den är här nu!
Dagen D.
Årets bästa.

Hårdrockssamfundet samlas för det årliga sjöslaget och inmundigar extrema mängder hårdrock!

Eftersom vi i år, om alla kommer, blir hela 12 stycken så är det ett grymt tryck. 8 låtar per individ gör att vi drar igång redan vid 15-snåret, och sen kan man tänka sig att vi faktiskt pratar om ca 9 timmar konstant piskande av hörselgångarna. (jo, men det blir så.. säg att en skiva snittar ca 45 minuter med byte mellan låtarna och så, då blir det runt 9 timmar...)

Jag kommer i år att köra enbart låtar som släppts 2010, och jag har medvetet valt bort ALLA skivor från min egna topplista för året. Istället kommer jag att spela en hel del lite ovanliga val, och musik som förhoppningsvis stora delar av de meddverkande sällskapet inte har hört så mycket av. Bland annat har jag sparat en skiva som jag inte yppat något om på bloggen till ikväll, så vi får se om man kan överraska lite.
Det innebär ju tyvärr också att jag tagit bort en del givna låtar som jag gärna vill höra.
Hoppas att någon av de andra spelar:

• High On Fire "Bastard Samurai" eller "Snakes For The Divine"
• Death Angel "Truce"
• Något med Grand Magus, Bad Religion, Black Label Society
• Bring Me The Horizon "Crucify Me" eller "It Never Ends"
• The Sword "Night City" eller "Lawless Lands"
  

Dessutom har jag stora förhoppningar på att få höra spännande ny musik som smugit under min egna radar. Det brukar alltid vara så.

Vill du läsa mina val så hittar du listan på den här bloggen imorgon, i ett i förväg skrivet inlägg.

Jag kommer nämligen inte att vara kapabel att göra den imorgon, om jag minns rätt från tidigare år.

Så, nu är det dags att lyssna igenom min egna skiva en gång, kolla så att allt funkar och flyter i rätt ordning. Ladda lite. Känna längtan. Hårdrockskväll 2011 är här!

Onsdag. Svammel - och Airbourne!

Idag är det onsdag. Igår snöade det, idag är det slask här i Stockholm.

Eftersom jag tillhör den minoritet av befolkningen som faktiskt gillar att skotta snö och skrapa rutan på bilen så var jag glad som en lite speleman igår!

Köpte blommor till frugan. Skottade snö med lillkillen.

Idag får man hitta andra anledningar till att glädja sig.

Som att Airbourne är i stan, t ex. Jag har plåt, och ska dit är det tänkt. Funkar allt som det ska så hittar du bilder här, och en recension på Werock imorgon!

Dessutom innebär onsdag att det är uppdatering i spellistan. En skön blandning denna vecka, Stonewall Noise Orchestra och Crystal Caravan har tagit rejält med tid, och ska recenseras för Werock till månadsskiftet. Dessutom blev jag fast hos Yngwie efter helgens Lördagslyx... Senaste Bad Religion är även den flitigt spelad, riktigt bra kvalitet på den. Men det jag tänkte orera mest om är Ghost.

Har du lite koll på vad som är hett så vet du att just Ghost är hetare än en bastukamin just nu. Det går inte att öppna en större rocktidning utan att hitta artiklar om det anonyma och hemliga bandet. Hyllningarna står som spön i backen för gruppens trallvänliga rock'n'roll med texter som hyllar Den Onde, och den här skivan har gått ganska varm hos mig senaste veckan. Grejen är bara den att jag inte riktigt kan bestämma mig vad jag tycker om det!
Det är - helt klart - inte så bra som hypen vill göra gällande i alla fall. Fullständig recension?
Jodå. Nästa vecka tror jag.

Den här veckan har förresten poolare Per hittat kamerafunktionen på sin telefon. Ramlar in mms med bara bra innehåll! Först kom den här. Behemoths "Evangelica Heretica" borde förstås bli Årets Julklapp om det finns någon rättvisa i världen, och jag tänker faktiskt själv vänta med inköpet till efter helgerna. Har "lite" annat att sätta tänderna i just nu...


Nästa mms att ramla in var den här bilden.
Pers kommentar: Snygg Tee, synd på bandet. Mitt svar: Snygg Tee, har hört värre band...
(fan, nu börjar jag låta som den här killen. Rabbla sms-konversationer...vad är det frågan om?)
Hur som helst, rätt snygg T-shirt.



...och när jag ändå pillade lite med bilderna så adderade jag fler bloggar i listan här till höger.
Välkomna Radiogirl och Woodsmanfred. Även 666 Skulls har adderats sen senast, likväl som Film och Musikbloggen. Det händer grejer.

Ja, just fan. Airbourne var det. Ostrukturerat inlägg det här, men vi kan ju avsluta med lite pepp i alla fall. Tyrol ikväll, jag antar att vi får höra den här låten...



"Runnin' Wild", fast kanske inte med Lemmy. Även om det vore coolt som fan!
Vi ses där va?

Recensioner Bad Religion, Megadeth och The Wretched End

Månadsskifte betyder nya recensioner på Werock. I röran med resa till Tyskland, besök på svartmässan som anordnats av Watain och det kaos som är mitt jobb så har jag nästan missat det!
För egen del har jag satt tänderna i rätt spännande alster. The Wretched End är riktigt bra svärtad döds med bland annat Samoth från Emperor - den recensionen finns här.


Megadeth firar att det är 20 år sen de släppte grymma klassikerna "Rust In Peace" genom att spela nämnda platta i sin helhet - samt några extra spår från sin diskografi. Bra förstås, men hur bra är ju frågan, och är denna liveskiva att föredra framför den vanliga plattan? Kolla in recensionen här!









Sist men absolut inte minst - Bad Religion. Veteranerna tuggar på med sin 16:e platta, och visar återigen var skåpet ska stå. Hysterisk formtopp på dem de senaste tre skivorna, och naturligtvis blir betyget bra. 8 av 10, rent av, men recensionen borde du läsa ändå - du vet ju att du vill! - och den hittar du här.

Dessutom har kollegorna satt tänderna i Black Country Communion, Amorphis och Enslaved. Bland annat...

Vill du dessutom tjuvlyssna på alla skivornas bästa spår så missar du väl inte att Werock numera publicerar en Spotifylista för varje månad? Ligger på förstasidan!

Fel pusselbitar...

...jag fortsätter at tjata lite om det där md den kommande Hårdrockskvällen.
Varför?
För att jag tänker en hel del på det!

I dagarna har jag dessutom fått klart för mig vad jag tänker spela på hela 3 st kategorier, och sorterat ut de felaktiga pusselbitarna som först fanns i tankarna.
Exempel på sådana är...

Bästa Detalj:
At The Gates och Tompa Lindbergs fantastiska "go" i början av "Slaughter of The Soul". Den låten har jag själv haft med i tidigare år, och vill inte upprepa mig. Dessutom dyker den säkert upp från nån annan...
Immortal och Abbaths grymt coola "uähh" i "One By One". Coolt, men jag tror det också dyker upp från annan deltagare.
Black Label Society "Southern Dissolution", och det brutna riffet halvvägs in i låten.

Något Oväntat:
Bad Religion och "Generator". Bra låt, men det blir inte den. Inte heller "Time" med Anthrax eller något med Disturbed eller Backyard Babies (jo, jag har faktiskt lyssnat igenom det material jag har med dem för just den här kategorin!
Fortfarande har jag dock en lista på tre låtar som jag velar mellan här - alla med några år på nacken...

Ja, det får vara nog med avslöjande för denna gång.
Imorgon är det torsdag, och det betyder ny torsdagstrave!

Denna gång kan du plocka hem hela 6 st plattor, och jag utlovar godbitar som Marylin Manson, Hole och Megadeth. Inte illa, eller hur?
Någon gång under dagen släpps tävlingen. Här.

Härligt mejl

Det kom ett mejl i den elektroniska brevlådan i dag.
Ett sånt som lyfte hela den VAB:ande torsdagen.
Det var från Record Heaven och lyder som följer:

Din order har levererats 2010-09-23!

Ordernummer: #10651
Lagd: 2010-09-22
Item Format Qty à Price Amount
QUEENSRYCHE - Promised land CD 1 99.00 SEK 99.00 SEK
BRAZEN ABBOT - Guilty as sin CD 1 189.00 SEK 189.00 SEK
EMPEROR - Live Inferno (2xcd) CD 1 189.00 SEK 189.00 SEK
OPETH - In live concert at the royal albert hall (5pc) DVD 1 379.00 SEK 379.00 SEK

Ser enormt mycket fram mot Opeth-boxen från jubileeumsspelningen, speciellt som jag nyligen genomfört en intrevju med Axe, trummisen, och där vi pratade en del om bandets upplevelse av de spelningarna (kommer nog på Werock snart, ha tålamod...).
Dessutom är detta bara del ett av beställningen. Del två har lite längre leveranstid, och innehåller bland annat Megadeths nya liveskiva, senaste Bad Religion och annat mumsigt...

Dessutom kanske det är läge att förtydliga det där med reklam i blogg, alltså det förra inlägget.
Jag har inte, och har aldrig haft, för avsikt att sparka igång reklam på den här bloggen.
Det är inte intressant för min del.
Däremot har jag noterat att en del andra kollegor i bloggandets ädla konst använder sig av det, och jag ville bra gärna ha lite tankar och reaktioner över just reklamfunktionen.
Som jag fick! Tackar!

Bad Religion till West Coast Riot

Ikväll släppte West Coast Riot - minifestivalen med mer punk- och alternativinriktning som går av stapeln dagen före Metal Town - sina första artister.
Rätt bra släpp, faktiskt, och personligen lockar Bad Religion.
För övrigt kommer även Rise Against, Dropkick Murphys och Jello Biafra, bland annat.
Känns nästan hetare än huvudfestivalen!