Veckans Tips: The Konsortium "S/t"

Hmm... var det inte ganska länge sen vi hade lite black metal som Veckans Tips? Jo. Det var ju det. Dags för det nu då - och givetvis ska vi till vårt västra grannland för att hämta lite guldkorn ur deras rika musikaliska mylla.

Vi pratar om The Konsortium, ett gäng med mer eller mindre hemliga medlemmar och deras självbetitlade patta.

Eller, hemliga och hemliga... man vet att det är Teloch som hanterar gitarren och har skrivit en hel del av materialet, samt att bandet i övrigt är befolkat av medlemmar ur i alla fall Kvelertak, men det är ändå så att bandet försöker att hålla en låg profil när det gäller vem som gör vad.

Den medföljande bookleten avslöjar heller inget, inte mer än att detta är en übersnygg leverans av såväl det grafiska som det musikaliska.

Det är minimalistiskt mixat, med ganska skarpa gitarrer (inte helt olikt Satyricons sentida alster, faktiskt) och ett landskap som ser ut lite grann som fronten på plattan.

Agonic Records är avsändare, och redan när jag skrev recensionen på den här given för Werock så tänkte jag att det här, det är givet att ha som Veckans Tips vad det lider, men av någon anledning tog det rätt lång stund innan jag kom hit. Allt är inte alltid så genomtänkt, kanske.

Nå, den som väntar och allt det där...

Här är i alla fall 8 spår snygg, svängig och bra black metal att njuta av. Bästa spåret heter "Under The Black Flag" och handlar om arabvärldens revolution som var brännande aktuell 2011 när plattan kom, men det finns fler godbitar. "Slangenes Barn" (alltså, ormens banr då, på svenska...) är mer Kvelertak ärn Kvelertak själva, "Gasmask Prince" och "Lik Ulven" svänger och piskar bra på samma gång. "Onwards! Onwards!" är svagaste kortet, och häftigaste namnet är väl "Knokkelklang".

På det hela taget en bra skiva, och kanske en skiva som gått rätt många förbi.

Du hittar den på Spotify, och det är en skiva väl värd sin speltid. Bra grejor!

Inför Årsbästalistan T-Ö

Det tog ett tag mellan de två första genomgångarna (A-L var först ut, sen kom M-S något senare) och denna, den näst sista genomgången.
Den som täcker resten av alfabetet.
Näst sista, undrar du då?
Jo, men faktum är att det kommer en genomgång med eftersläntrarna. De där skivorna som antingen släppts precis just nu, eller som jag inte upptäckt förrän precis just nu.
Nå, det om det - nu går vi in på denna omgång, och vi börjar med bokstaven T. Där har excel sorterat in alla grupper som heter något med "The...". Bra så!
Precis som tidigare är alla omslag klickbara om du vill läsa själva recensionen...

Fyra skivor med "The" i namnet. Några var självskrivna - som The Haunted och The Konsortium, medan andra är mer överraskande. The Devil's Blood röt jag ju om senast på Werock, och kallade årets besvikelse. Sant, men ändå en skiva jag inte vill förkasta som potentiell topplistenotering. Det säger kanske en hel del om hur jäkla bra det bandet är... Dessutom, förstås, The Gates Of Slumber. En riktig växare, och har man en låt som "Castle Of The Devil" med på en skiva så blir det bra!

Sist ut är bokstäverna V och W. Sjukt bra år för dem i år!

Vallenfyre, Wolves Like Us, Wolves In The Throne Room är relativt sena upptäckter och släpp som ändå hunnit smälta in i medvetandet. En trio starka skivor som är omöjliga att bortse från i en dylik diskussion och genomgång.

De tidigare alstren av Vreid, Whitesnake och Voodoo Circle är likaledes inga skivor man kan hoppa över, oavsett om det är en av de starkare avslutningarna (?) ett band kan ge sin karriär eller en kopia av det bandet (Voodoo Circle låter verkligen stundtals mer Whitesnake än vad Whitesnake själva gör numera...). Vreid kan vara årets starkas black metal släpp, och varje år tycker jag att det kommer en sån där skiva i början av året - en sån som får mycket speltid och när året summeras sticker ut som en av de man lyssnat mest på...

Inför årsbästalistan: A-L

Bokstaven A.

Fet bokstav detta år om man ska kolla igenom kandidaterna som på allvar kan utmana till årsbästalistan. Där hittar vi Amon Amarth, Amorphis, Arch Enemy och August Burns Red som alla loggat masor med speltid (recensioner av respektive skiva om du klickar på omslagsbilderna). Överraskande bra metalcore av August Burns Red, stabila insatser av Amon Amarth, Amorphis och Arch Enemy - och utan att avsluta för mycket ska jag erkänna att i alla fall en av dessa fyra skivor har vuxit på mig med tiden och spelats mer och mer ju längre året gått.

Som det känns just nu så återfinns minst en av dessa fyra skivor på min topp 10!

Sen då. B.

B som i Black Country Communion!

Otroligt bra skiva, även om den som bekant kanske inte riktigt kunde toppa debuten.

Räcker det till en plats på Topp 10 dock? Tveksamt som det känns just nu, faktiskt, eftersom konkurrensen är stenhård. Jag tror att jag kommer att placera den just utanför...

...vilket nog också blir fallet med den här.

Crowbar. Bra som fanken dock, och den har växt den här skivan.

Ska ge båda dessa skivor ett par varv nu i början av december för att ställa dem mot några av sina konkurrenter och se om mina tankar är rätt. De kanske är ännu bättre än jag tror!

Två skivor som är mycket bra och som verkligen finns med i den slutgiltiga kampen är de som är närmast ovan. Foo Fighters och Demonaz. Olika typer av skiva, förstås, men båda är lite av favoriter. De har dessutom spelats flitigt av undertecknad.

Bokstaven G innehåller tungviktare.

Ghost Brigade och Graveyard.

Naturligtvis behöver man inte vara raketforskare för att förstå att Graveyard kommer med på listan, inte med tanke på hur jag hypat den. Men hur högt når den?

Och hur blir det med det finska vemodet? Ghost Brigades föregångare "Isolation Songs" placerade jag som nummer 10 på 2009 års topplista, och frågan är ju om det blir samma i år?

Sen då?

Jo, sen ska vi gå in. Till In Flames och In Solitude.

Två urstarka skivor, men olika.

In Flames segertåg "Sounds Of A Playground Fading" lär ju dyka upp på en hel massa årslistor runt om i etern, och ingen kommer att förvånas över det. In Solitude dyker nog också upp, vilket kanske förvånar mer - men båda skivorna är mycket bra och är i allra högsta grad med i spurten.

Så, det var de första 12 skivorna som jag har i rålistan, i alfabetsordning. Alla skivomslag är klickbara så att de leder till respektive recension (ja, förutom Demonaz då, som jag av någon anledning inte recenserat... men den har å andra sidan varit Veckans Tips, så du kan kolla in den artikeln istället om du nu vill). Ganska mycket läsning för dig som vill, alltså.

Annars får du väl vänta till senare.

Det blir fler genomgångar. Härnäst står ju bokstaven M på tur. Där finns det lite godis!

Ladda ner gratisskiva från Earache - och Mest i Spelaren

Earache släpper sin nya katalog nu, och för att locka folk att ladda hem den så adderar man fläskigt med gratismaterial. Vad sägs om låtar från:

* Rival Sons
* Evile
* White Wizzard
* Savage Messiah
* Cauldron
* Diamond Plate
* The Browning
* Wormrot
* Cerebral Bore
* SSS
* The Soulless
* Hour Of 13
* Woods Of Ypres

En helt okej start på onsdagen, eller hur? Du laddar hem härligheten här.

Annars tänkte jag orda lite om vad som spelats mest den senaste veckan. Beskedet att Candlemass lägger ner kom i lördags. Det har inneburit extremt mycket spelning av bandets backkatalog. Fan, vad mycket kvalitetsmaterial det bandet har månglat ut..!

Mer då? Följande plattor är de som gått mest varma!

Machine Head, Mastodon, Red Hot Chili Peppers och The Konsortium har rullat fint. Ovanpå det en massa demoskivor, samt Taake - men det kommer mer om det (inklusive recension) i nästa vecka...

Läsgodis på Werock - recension av The Konsortium, Ghost Brigade...

...och mycket mer! Mitt i månaden bjuder nämligen denna gång på rätt mycket riktigt spännande läsning. "Until Fear No Longer Defines Us" med Ghost Brigade är en av de plattor jag ser mest fram emot just nu, och Martins recension gör ju inte saken sämre. Kan den spöa föregångaren "Isolation Songs"?

Dessutom har kollegorna risat och rosat Unearth, Fleshgod Apocalypse (namnet, namnet!) och Sectu.

Själv har jag delat ut betyg och omdömen till Örnsköldsviks Meadows End och Norges The Konsortium. Följer man med Rebellängelns tankar så vet man att i alla fall de sistnämnda får mig att gå ner i spagat lite...

Jag kan inte hålla hemligheter. Kolla in The Konsortium!

Äh, jag är ju helt värdelös på att hålla en del hemligheter.
Speciellt bra musikaliska sådana.
Hade tänkt smyga lite med den här skivan, och dra fram den lite överraskande på den kommande Hårdrockskvällen, men det här är för bra för att gömmas undan.
Som en korsning mellan Kvelertak och sentida Satyricon, med Teloch (1349, Ov Hell) på gitarr och ett helt koppel medlemmar från just Kvelertak... detta är The Konsortium!

Glid över till deras MySpace och kolla in låtar som "Lik Ulven" och "Tesla" - men vet samtidigt att du då missar de bästa spåren på plattan. "Gasmask Prince", "Under The Black Flag" och grymma "Slangenes Barn" - som jag tror att Kvelertak körde på Sonisphere senast?
Det kändes i alla fall som om jag hört den förr när jag spelade den första gången.

Hur som helst - gillar du Kvelertak och Satyricon ska du kika på The Konsortium.
Jag blev så till mig att det skrevs en recension av bara farten. Kommer på Werock i nästa vecka, skulle jag tippa.
Se där, ett bra musik inför helgen!