Tyska Zodiac har visserligen en skiva under bältet ("A Bit Of Devil" från 2012), men de har flugit helt under min radar fram till nu.
Det ändras fullständigt i samband med "A Hiding Place", en skiva som direkt kan placeras på listan över skivor som tävlar om att bli "årets bästa rock-platta".
Kvartetten förvaltar arvet från akter som Led Zeppelin, Deep Purple och Thin Lizzy men klarar av att gifta ihop dem med en mer melankolisk och bluesig sida, där ett fint exempel är avslutande coverlåten "Cortez The Killer", som hämtas från Neil Young "Zuma" (1975) och genomförs på ett mycket övertygande sätt.
Resan dit, genom bandets egna låtar, har på vägen bjudit på såväl sväng, rivig rock som svävande gitarrtoner som svävar bort mot en esoterisk bakgrund.
Man sparkar igång med "Downtown", en låt som känns som en given singel eftersom refrängen sätter sig hårt, och samt plattans kanske bästa spår "Free" där man avhandlar livet som ett band som försöker slå sig fram i musikindustrin men ännu ej lyckats göra sig ett namn och kommit åt de stora framgångarna.
Sen kommer pärlbanden på rad, funksvängiga "Underneath My Bed", nedtemposångerna "Believer" och "Leave Me Blind" (som återfinns i en förlängd version som extraspår), smittande avslappade rockarna "I Wanna Know" och "Moonshine"
Detta är inget för dig som söker growl, stenhårda riff och dubbeltramp, men gillar du laid back rock som låter och smakar som förr... då har du en fantastiskt skön upptäckt framför dig. Produktionen är dessutom sådär lagom fuzzig och varm som man vill ha den, och lämpar sig lika väl för lite slöslyssning på modest volym som att fläska på för att man vill rocka med.
Bandet stammar från München, och består av fyra snubbar som på promobilderna ser ut ungefär som du kan tänka dig, men med aningen mer moderna kläder. Den stora stjärnan är sångaren och leadgitarristen Nick van Delft, han gör en rent av storartad insats, men även resten av bandet (Stephan Yall på rytmgitarr, Ruben Peixoto Claro på bas och klaviatur samt Janosh Rathmer på trummor) tar plats på ett fint sätt, och läser man lite om bandet framgår ganska tydligt att man jobbat stenhårt med att spela live.
Det märks, för känslan är att Zodiac är en väloljad maskin, som levererar oavsett om det är finstämd känsla eller rock'n'roll som eftersöks.
Kort sagt - detta är en skiva jag gillar riktigt mycket, och som jag fastnade för efter första provsmakningen via Spotify.
Det är bara att addera debuten till skivor man måste ha i hyllan, och lägga beställning.
Bästa Spår? Svårt, för det är så varierat och jag tycker att bandet klarar alla olika uttryck - men ska jag tvingas välja så är det väl "Free". Den låten har ett så grymt skönt häng att det inte går att bortse från.
Betygsmässigt ska vi stanna på en 4:a i det här läget, men det är faktiskt inte utan att jag känner mig lite snål...
Zodiac "A Hiding Place" - 4
Inlägg
