Metalbloggens samarbetspartner:

fredag 30 april 2010

De två sista kvalgrupperna!

2 grupper till ska ju vaskas fram till Hårdrocks-VM, och detta kommer att ske i 2 stycken kvalgrupper, där vardera artist representerar sitt land.
Det blir, med andra ord, en salig röra!

Jag har lottat vilka grupper som ska hamna i Kvalgrupp 1 och 2, och dina val blir som nedan...

Kvalgrupp 1
Moonspell, Portugal
Bullet For My Valentine, Wales
Primordial, Irland
Volbeat, Danmark
Lacuna Coil, Italien
Triptykon/Celtic Frost, Schweiz
Dir En Grey, Japan

Kvalgrupp 2
Behemoth, Polen
Annihilator, Kanada
Deathspell Omega, Frankrike
Rotting Christ, Grekland
AC/DC, Australien
Sepultura, Brasilien
Belphegor, Österrike

Stenhårda fajter för de grupper som ska ta sig vidare, och det är bara att kasta sig röstknappen!

Tungviktarna klarade pressen!

De två kvalgrupper som just avgjorts, England & USA måste ses som två av de svåraste, men "favoriterna" och tungviktarna klarade sig vidare.

Metallica fick hårdast måtstånd av Slayer, men visade till slut ganska tydligt att man har de mest dedikerade fansen, medan Iron Maiden fick nedkämpa främst Paradise Lost & Ozzy Osbourne för att nå slutspelet.

Nu är det klart i alla fall, och tungviktarna klarade pressen...

Veckans Tips: Khold "Mørke Gravers Kammer"


Det var en gång ett gäng hårdrocksnördar som samlades varenda år för att spela favoritmusik för varandra. Varje år framkom minst ett stycke mer eller mindre okänd musik som tilltalade den stora massan, och som fick undertecknad att gå bananas av glädje.
2010 tillhörde Hårdrockskvällen ett numera avsomnat norskt black metal-band vid namn Khold, främst genom låten "Død" (vars text du hittar här!). Naturligtvis kan man inte låta en så bra upptäckt vara okänd, så Rebellängeln har inhandlat och njutit av albumet "Mørke Gravers Kammer" - och nu är det dags att sprida budskapet genom att göra plattan till Veckans Tips.
Khold spelar black metal, men åtminstonde på denna platta så ligger fokus snarare på sväng och mellantempo än på piskrens. Det betyder att du till slut får musik som stundtals nästan kan beskrivas som en form av "black'n'roll", och resterande del är svängig och lagom ösig black metal. Sång och gitarr hanteras av Gard, och personligen tycker jag att han gör det väldigt bra. Bandet är dessutom samstämmigt på ett sätt som gör den här plattan till en riktig fest att lyssna på. Låtar som "Niflheimr", "Med Nebb Og Klor", "Sjeleskjender", titelspåret samt förstås den tidigare nämnda monsterdängan "Død" gör det här till en platta som är absolut väsentlig i samlingen.
Tack Magnus, för att du öppnade Rebellängelns ögon och öron!
Jamen, hur låter det då, undrar du?
Hoppa till bandets hemsida, där finns mp3:or för provlyssning. Eller så kollar du Spotify och provlyssnar innan du kastar dig till Record Heaven och handlar!

torsdag 29 april 2010

Ozzy's nya platta

Såhär ser den ut, "Scream". Lite coolt, tycker jag. Sticker ut en del i alla fall.
Plattan släpps den 15/6 och innehåller låtar som "Let It Die", "Soul Sucker", "Fearless", "I Want It All" och "I Love You All". Du läser mer här, där du också hittar en möjlighet att tjuvlyssna på
första singeln "Let Me Hear You Scream".
Vad tycker ni?

onsdag 28 april 2010

Tankar från bokhandeln...

...svängde förbi vår lokala bokhandel här i Tyresö idag (som för övrigt är mycket bra), efter hämtning av M på dagis.
Jag gillar och läsa, men har helt fastnat i "Slash". kommer liksom inte igenom den, vete fan varför. Har t o m provat att lägga bort den och återkomma, men det verkar inte hjälpa.
Eftersom flera andra gillar så antar jag att det är jag som har nån störning, men just nu funkar det inte. Alltså - dags att hitta ny läsning.

Väl där kunde jag notera 2 saker av hårdrocksintresse...

1) Ozzy's bok kommer i slutet av maj, på svenska. Det kan bli årets bok, fast det beror ju - som tidigare nämnts - på hur mycket han faktiskt minns av alla episoder...
2) Pär Fontander har släppt en roman, en deckare. Alltså, samma Pär Fontander som man hörde på radion när man var liten och ville lyssna på hårdrock! Om den är bra? Ingen aning. Den verkade sådär...

Vad jag köpte?

Kepler, tror boken heter "Hypnotisören". Har egentligen inga förväntningar alls, men jag tror väl ändå att jag ska kunna komma igenom den... Nån av er som läst den?

Recension: Triptykon "Eparistea Daimones"


Det händer inte speciellt ofta, men då och då korsas mina vägar av en skiva som inte riktigt kan placera, och som jag knappt vet vad jag ska tycka om. Triptykons förstlingsverk "Eparistea Daimones" (betyder väl nåt i stil med "Vänster, mina demoner"?) är en sån platta.
Skivan var en gåva från min sambo T (jajamen, det är kärlek det!), och pryds av konstnären H R Gigers eminenta verk "Vlad Tepes", en målning som fångar musiken på den här skivan på ett perfekt sätt - mörkt, förvridet och med ett ganska stort stänk vansinne. Vad det däremot är för musik som spelas är inte lika lätt att sätta fingret på... Black metal? Doom metal? Svårt att säga, och själv tycker jag stundtals att dte är såhär det skulle ha låtit om Paradise Lost och Satyricon korsades - bara för att några takter senare förkasta en sån tanke. Kvar står man med faktum att detta är något eget.
Bandet som sådant är Tom G Warriors nya skötebarn efter att han lämnat Celtic Frost under bittra omständigheter, och lyriken behandlar till största delen det uppbrottet. Tack och lov är det för det mesta omarbetat något, så det är bara på några ställen som han låter som en tjurig och försmådd tonåring istället för en blasphemisk hämnare.
Låtmässigt så kan man säga att inledande "Goethia" startar med dryga 2 minuters dissonant, förvridet intro innan låten släpps loss med ett sådant ursinne och en sådan svärta att jag nästan ryggar tillbaka. När låten sen avslutas 10 muniter senare med mässandet av textraden "Lie upon lie, mankind must die" så är jag beredd att dyrka detta förbehållslöst och utropa att detta kommer bli årets bästa platta - men tyvärr håller det inte.
Efterföljande "Abyss Within My Soul" är rätt okej men blir efter ett tiotal lyssningar tyvärr lite....tja..trist. Sen kommer en av skivans höjdpunkter, ""In Shrouds Decayed" som börjar lugnt och växer sig starkare och starkare för att sen avsluta med ett blytungt riffande som får mig att vilja dyrka igen.
Så hur följer man upp det?
Med helt meningslösa oljudet "Shrine", och sen aggressiva "A Thousand Lies" som drivs av ett ganska banalt riff i versen (refrängen är däremot en annan femma, och den gillar jag bättre), och här lyser Toms ilska igenom på ett lite barnsligt sätt, tyvärr.
Och så fortsätter det. "Descendant" och "Myopic Empire" är bra, lite långsammare stycken som funkar, balladen "My Pain" börjar vackert men urartar sen fullständigt och låter efter ett tag mest som den där pratlåten av Gert Fylking, den där han talar till en avgångsklass i en skola. Avslutande "The Prolonging" är i sig så lång och komplex att den skulle kunna behöva en egen recension, men jag gillar den.
Man kastas verkligen fram och tillbaka, och jag har lyssnat massor på den här skivan för att få grepp om den. Det är samtidigt en mastig bit, och att sätta i sig så mycket mörker på en gång är en uppgift som antagligen kommer ta mer tid i anspråk än vad jag har avsatt såhär långt.
Det är alltså mycket troligt att jag återvänder till den här skivan under upprepade tillfällen senare, och kanske kommer jag att vilja revidera betyget. Det återstår att se!
Du hittar mer info om bandet här och kan givetvis handla skivan omedelbums. Dessutom finns den på Spotify om du vill tjuvlyssna, och jag utlovar också en "3 Röster..." om den här plattan, antagligen i början av nästa vecka.
Bästa Spår: Både "Goethia" och "In Shrouds Decayed" är fantastiska kompositioner!
Triptykon "Eparistea Daimones" - 4

tisdag 27 april 2010

Rösta rött - rösta rätt?

Nu trodde du förstås att det här skulle vara ett politiskt inlägg.
Du trodde fel.
Orkar inte bry mig nämnvärt om sånt, och det jag bryr mig om håller jag från bloggen.
Däremot behöver jag hjälp i den pågående röstningen på Werock, den om vilket omslag som är snyggast. Och där vore det bra om du röstade rött - dvs Black Sabbaths "Sabbath Bloody Sabbath"!

Konkurrenterna är listettorna från övriga skribenter, vilket innefattar In Flames "Come Clarity", Dissection "Storm Of The Light's Bane", Entombed "Left Hand Path" Guns'N'Roses "Apetite For Destruction" och Morbid Angel "Covenant". Listorna som helhet är förresten riktigt kul läsning, och du hittar dem i samband med länken på respektive listetta.

Gör en insats - lägg din röst!

Opeth-tävlingen avgjord...

....och vinnaren blev Oscar i Leksand, vars favoritalbum med bandet är senaste given "Watershed".

GRATTIS!

Oscar kammade ju även hem en platta från Blowback i förra veckan, så man kan kanske säga att den här bloggen sponsrar Oscar. Fast, i ärlighetens namn så berodde det denna gång på att...

... DET FANNS BARA ETT BIDRAG?!?!?
Inte för att förta Oscars bidrag, men ni andra har ju inte kastat er över möjligheten direkt.
Det får mig att undra om det varit lite overload med tävlingar här ett tag?

måndag 26 april 2010

Hårdrocks-VM: Kvalgrupp England & USA

Det är 4 grupper till som ska vaskas fram till det slutliga VM-slutspelet, och det är mycket möjligt att vi hittar slutsegraren i någon av de grupper som öppnar för röstning nu - England och USA. Två länder där det givetvis är i stort sett omöjligt att ens utse hur kvalgruppen ska se ut, känns det som!

Nå, till slut blev det såhär...

England:
Iron Maiden
Judas Priest
Cathedral
Bolt Thrower
Ozzy Osbourne
Heaven & Hell
Cradle of Filth
Paradise Lost

USA:
Megadeth
Metallica
Slayer
Mastodon
Marylin Manson
Slipknot
Testament
Anthrax
Alice In Chains
Pearl Jam
Guns'n'Roses

Erkänn - det blir inte lätt att välja!

söndag 25 april 2010

Remasters: Black Sabbath "Sabbath Bloody Sabbath"


Den här har bloggen sparat på, fram till nu.
Black Sabbaths "Sabbath Bloody Sabbath"
En av historiens 5 bästa plattor genom tiderna.
Ett av de snyggaste omslagen som någonsin gjorts - speciellt vinylversionen, där baksidan är en inverterad scen i blått, med änglar istället för demoner vid sidan av sängen.
Magiskt.
Ozzy har heller aldrig sjungit så bra som han gör här, titelspåret är en ren fröjd med sitt vansinniga driv, och sen är det defilering från start till mål. Trots att detta album kanske fått stå lite i skuggan av m¨ånga andra av gruppens alster så inser man att detta är det ett album som bör finnas i varja skivhylla när man kollar in låtlistan. "Sabbath Bloody Sabbath", "A National Acrobat", "Fluff", "Sabra Cadabra", "Killing Yourself to Live", "Who Are You", "looking for Today", "Sprial Architect"... helt magiska spår, rubbet.
För egen del har också skivan en alldeles speciell innebörd.
När jag var runt 12 bast träffade vår familj vår nya pappa (som hänger med än idag, och verkligen tagit papparollen helt och fullt!), och han hade 2 hårdrockalbym i sin vinylhylla. Den här, och Deep Purples "In Rock", så känslan av att få dra på sig stora, fluffiga 70-talshörlurar och spela just den här plattan på grammofon... det ger mig rysningar av välbehag när jag hör öppningsriffet på "Sabbath Bloody Sabbath" än idag!

lördag 24 april 2010

Kreator & Amorphis klara för Hårdrocks-VM!

Relativt enkelt så klarade sig Amorphis vidare från den finska kvalgruppen, samt Kreator från den tyska. De kammade hem 30 respektive 34% av rösterna, och det innebär att vi nu har klart alla grupper för ranking 5-8 i den slutgiltiga fighten.
Kul!

Dessutom får det mig att fundera lite.
Norgegruppen var proppfull med black metal, men de segrande Enslavement of Beauty sticker ut lite från, på samma sätt som Kreator sticker ut från en Tysklandsgrupp full med rätt mycket power metal. Jag tror alltså helt sonika att en udda grupp kan ha stora fördelar en sån gång, för att...

1) De som inte gillar den för övrigt härskande musikgenren rästar på något annat
2) De som gillar den i övrigt härskande musikgenren har sin favoritgrupp, men om det delas ut 40 black- eller powermetalröster så ska de fördelas på kanske 6 grupper = det blir inte så många per grupp..

Det man kan säga i så fall är att Helloween respektive Satyricon har flest fans i respektive genre. I alla fall av bloggens läsare...

Nå, hälften av representanterna klara för det slutgiltiga VM-slutspelet.
På måndag kommer USA & Englands-grupperna ut!

3 Röster om Black River

Polsk rock'n'roll, det plockade hem en 2:a i betyg när bloggen recenserade spektaklet - men vad säger panelen om det hela?

Per:
Hobbyprojekt med div. medlemmar ur Behemoth, Dimmu Borgir mm.
Hoppas dock att inte allt för mycket tid läggs på det här, detta är nämligen inte bara det sämsta jag hört i år utan förmodligen på kanske 5 år.
För att riktigt fatta hur jävla dåligt det är så surfa in på http://www.myspace.com/blackriverpl och lyssna på Sex pistols/Rolling stones lustmordet "Jumping queenny flash"
Antingen börjar ni skratta okontrollerat eller så begår ni harakiri på stört!!
Betyg: 0

Stones:
En tuff Polsk förpackning med Rock 'n' Roll. Det här är tung klassisk rock med goa riff som drar igång med ett bra tempo och hög kvalité men tyvärr så dalar denna mot slutet.
Betyg: 3

The Woan:
Öl-hårdrock som är ganska schyst. Låter ungefär som Volbeat. Driv i musiken och rockig attityd.
Betyg: 3

Ojdå. 0 i betyg, det är ju verkligen inte bra - tycker Per. Stones & The Woan verkar inte riktigt hålla med ändå, och trots att en nolla delats ut så hamnar snittet på 2 för de polska tuffingarna!

fredag 23 april 2010

Blogg i Fokus: I Am Shit But At Least I Am Me!


Fredag, finns det bättre sätt att spendera en sådan dag än att läsa intressanta artiklar och upptäcka bra siter på internet? Nä, kanske inte.
Tur då att det är dags för ännu en djupdykning i serien "Blogg i Fokus", och den här gången ska vi för första gången gå lite utanför de tidigare ramarna musik. Bloggen i Fokus den här gången har det lite krångliga namnet "I Am Shit But At Least I Am Me", och är en lekplats för signaturen Slusk, och Rebellängeln följer bloggen framförallt för de snygga konstverk som presenteras. Det är en av de där sajterna där jag oftast inte kommenterar så mycket, men ändå kolla in på regelbundet i jakt på inspiration och ett skratt. Texterna är ofta skrivna med en skön kombination av humor och ironi som jag uppskattar - speciellt när jag är på jobbet, av nån anledning... :)

Som extrabonus ska jag också passa på att pusha för den pågående tävling som körs just nu. Ta chansen - vinn en tavla...
Nå, nog om det. Såhär säger Slusk!

Slusk, såhär står det på din blogg: "Militant ateist. Nörd. Tönt. Metal. Punk. Film. Nintendo. Pi. Sambo med två katter. Avskyr stavfel så uppmärksamma mig om jag gjort mig skyldig till sådana. Skriver först. Tänker inte alls." Vad hittar man på din blogg?
Jadu. Det är väldigt spretigt med vad man hittar på min blogg. Först och främst så använder jag den för att presentera mina målningar och andra kreationer. Det som man mest stöter på är målningar med gamla klassiska TV-spelsmotiv.
Emellanåt lyckas jag även trycka in lite text om saker som jag finner intressanta som korsar min vardag. Såsom böcker, film, öl, konserter och skivor. Det är även ett utlopp/avlopp för diverse tankar och idéer jag får.

Adressen är sluskafan.blogspot.com, men rubriken är "I Am Shit But At Least I Am Me"... sånt gör sådana som mig fundersamma - vilket använder du egentligen?
"I Am Shit But At Least I Am Me" är det jag använder, men jag tyckte att det var så fult, och dessutom lite väl långt, att ha det som adress, så jag körde på sluskafan.blogspot.com.
"I Am Shit But At Least I Am Me" är för övrigt en textrad jag lånat från en låt av bandet Cancerslug med titeln "Me". Så vet du var det det har sitt ursprung. Inte världens mest kända band, men vänner av Misfits bör nog kunna uppskatta en hel del av deras låtar.


Din site uppdateras ofta, och som det verkar så har du sjukt hög produktivitet på de saker du tillverkar. Hur hinner du med allt, och varifrån får du din inspiration?
Kaffe! Mer kaffe och lite kaffe till så går det inte att få stopp på mig. Skämt åsido. Två anledningar kan jag peka på.

1.Jag har gjort mig av med min TV.

2.Jag är för närvarande utan jobb vilket ger nån timme extra per dag att ägna åt egna projekt.

Du har gjort dig av med din TV, men de flesta motiven på tavlor är av gamla TV-spel. Det där får jag inte riktigt ihop...?

Det var en klart berättigad fråga!
Jag spelar alla gamla TV-spel med en emulator på min dator.
Väldigt behändigt att använda då det är enkelt att ta en skärmdump som jag kan arbeta med sen på datorn för att få fram bra motiv att måla.


Vad är roligast, blogga eller skapande i övrigt? Varför? Vad har du för filosofi avseende inläggen på din blogg, planerar du saker i förväg?
Anledningen till att jag skapade bloggen var först att presentera mina skapelser på ett enkelt sätt. Sen inspirerades jag att skapa mer för att få upp mer på bloggen. Så det fungerar som en positiv spiral.
Det finns inslag som är planerade i förväg, men inget sådär övergripande.
Eftersom försöker att posta något litet varje dag så blir det dock mycket som dyker upp för stunden.
Det finns dock skisser på både lite större och mer återkommande projekt på bloggen.


Blogg- och internetvärlden är STOOOR. Följer du många siter och bloggar själv? Finns det några guldkorn bland dem som du kan dela med dig av?
Zombiebloggen! Alla vänner av odöda som missat den bör ta sig en titt! Blashyrkhbloggen är också en läsvärd blogg. Annars hittar man guldkornen i din länklista här till höger. Måste pusha lite extra för Lord K som bjuder på mycket underhållande läsning.

Musik då. Vad är bäst just nu?
iPoden säger att jag lyssnat på Hatespheres Bloodred Hatred från 2002 senaste tiden så jag får dra till med den. Är väldigt svag för riffet som kommer 2.12 in i låten Low Life Vendetta.

Annat än musik då... vilken skapelse är du för tillfället mest nöjd med?
Det är nog min målning av Jack Nicholson i The Shining.


Ja, det tror fanken det. Kolla länken själv! Det är även den som ligger infogad i det här inlägget. Heeeeeeere's Johny!!!
Tack Slusk, för dina svar och för en bra blogg. Kolla in den ni med!

OPETH vinner SM i Hårdrock!

Nu är det klart, finalen är avgjord.
Med siffrorna 40-29 så är det progressiva dödsmetallarna Opeth som tar hem segern mot Candlemass, och därigenom får äran att representera Sverige i det pågående VM:et. Du har en sista (?) cnahs att lyssna in dig på bandet genom länkarna nedan. Tror jag låter dem ligga över helgen i alla fall... Opeth och Candlemass.


GRATTIS, välförtjänt!

Det ska förstås firas. Hur då?
Jo. du har de närmaste dagarna chansen att lägga rabarber på ett unikt program från bandets 20-årsjubileeum - signerat av alla i bandet!

Programmet innehåller massor av bra läsning, bandets släktträd och texter av Åkerfeldt som bjuder på bra stoff - exempelvis får man där veta att "Watershed" var den svenska metallplatta som nåt högst listplacering på Billboard sen Europes "The Final Countdown"... kul va?

Den ser ut som nedan, är i A4-storlek och du kan enkelt vinna den.

Skicka ett mejl till chief-rebel-angel@hotmail.com och skriv vilken av bandets plattor du tycker är bäst så deltar du i tävlingen. Deadline är tisdag 27:e, direkt på morgonkvisten!

Veckans Tips: Witchery "Don't Fear The Reaper"


Svenska Witchery gör musik som ser ut som bilden på omslaget.
Dödsmetall korsad med thrashelement, utan allt för mycket krusiduller!
När det dessutom görs så bra som på plattan "Don't Fear The Reaper" så kan man givetvis inte annat än att buga sig och tillbe.
Plattan inleds med underfundigt döpta "Disturbing The Beast" (förstås en ordlek med Black Sabbaths gamla dänga "Disturbing The Priest") innan allt brakar loss med "Stigmatized", en klassisk pärla komplett med dubbla baskaggar och svulstigt riff. Det är - på det hela taget - högkvalitativa låtar som lämpar sig väl för exempelvis löpspåret, och som tilltalar dig som har ett gott öra till akter som korsar thrash och dödsmetall. Här finns ett arv från numera avsomnade Satanic Slaughter, vilket inte är så konstigt då Witchery innehåller stora delar av de gamla medlemmarna, och vi får även en cover av "Immortal Death"... ja, om man nu kan göra en cover på sig själv, så att säga?
Bästa spåret är helt klart "Plague Rider", som piskar upp ett vansinnigt ursinne och driv, samtidigt som den är knäckande tung - det låter faktiskt lite som Bolt Thrower!
Du hittar plattan på Spotify här, och bandets MySpacesida finns här.
Kolla in dem, nu eller genast!

torsdag 22 april 2010

Hårdrock och hockey - skiljda karriärer

Hittade ett roligt inlägg på en blogg jag brukar läsa rätt ofta.
Bloggen ifråga hamnar om ishockey i allmänhet och NHL i synnerhet, men... helt plötsligt dyker det upp ett inlägg som passar den här bloggen som handen i handsken.
Det handlar om bröderna Bierk.
Vilka, säger du?

Ja, broder Zac kanske inte är så känd bland bloggens publik, trots att han vaktade kassen i NHL-lagen Tampa Bay, Minnesota & Phoenix. Inget konstigt med det, han slog aldrig egentligen igenom och lyckades ta förstaspaden.
Den andra brorsan vet ni nog ändå alla vem det är.
Han heter Sebastian Philip Bierk.
Vem säger ni?
Ja, men om jag säger Sebastian Bach då?

Just det. Skid Rows frontman!
Inlägget är klart läsvärt, och bjuder på videon från "Slave To The Grind".
Kolla in det, det finns här!

P3 Live ikväll - Crucified Barbara

P3 Live ger då och då bra artister - och idag är det dags för Tyresöbandet Crucified Barbara.

Du hittar siten här, och även om det ikväll är en repris så kan det ju vara värt att lyssna - tjejerna levererar nämligen rock'n'roll som förtjänar att spelas på hög volym och med en knuten näve i luften.


Mycket nöje!

Vinnare i Blowbacktävlingen!

Tävlingen är avslutad, och i samarbete med Record Heaven och Transsubstance Records återstår det bara att gratulera samtliga vinnare.

Det var rätt många intressenter till slut, men lotten ger priset till..
  • Jonas i Linköping
  • Oskar i Leksand
  • Janne i Tyresö

GRATTIS!
Jag lägger era vinster på lådan så fort det bara går, men räkna med ett paket med posten direkt efer helgen!

onsdag 21 april 2010

Nyheter!

Den lede fi är bekämpad - Björklövens hockeylag går i konkurs. Fatta, IF Röven är väck!
Slår nog upp en liten finwhisky ikväll och firar lite, minsann! :)

Dessutom landade ett brev idag.
Familjen har gemensamt beslutat att skaffa ett fadderbarn, och låta lillkillen M i familjen ha lite kontakt med detta allt eftersom uppväxten pågår. Det hela utmynnade i José från Nicaragua, och det gör ju förstås att jag får en anledning att spela nedanstående låt.
Grymt band, cool låt. Sacred Reich, "Surf Nicaragua"!


Sista chansen...

...att vinna ett ex av Blowbacks eminenta platta "Eight Hundred Miles" går ut ikväll, vid midnatt. Du hittar alla detaljer om tävlingen här!

Onsdag = uppdatering av spellistan


Onsdag igen, och på den här bloggen innebär det uppdatering av vad som spelats mest senaste veckan. Och, den här gången är det värt ett eget inlägg, anser jag.

Kolla in den här plattan.
Baroness heter bandet, och jag upptäckte dem i samband med förra årets giv "Blue Record" (japp, de verkar ha ett färgtema på gång..). Letade mig bakåt i deras diskografi, och i veckan landade alltså "Red Album". Helt jävla fantastisk musik pratar vi om, sån där som sätter ett flin i fejset varenda gång!
Jämfört med den blå skivan så är det mer instrumentala partier och kanske inte lika tydliga låtar alltid, men ändå förbannat bra! Kolla upp, den finns tyvärr inte på Spotify så ni får försöka leta er via MySpace..
Resten av listan är fet blandning, och mest värt att notera är kanske att Throwdown är tillbaka i spelaren. Den växer på mig, den där plattan. Kolla recensionen samt 3 Röster!

3 Röster om Jupiter Society

Det var ett tag sen vi hade någon "3 Röster..", men nu är det dags igen. Jupiter Society gör musik som verkar dela lägret hejvilt, antingen gillar man det - eller så är man minst sagt tveksam... Bloggen gav plattan en 3:a i betyg - och panelen säger såhär:

Per:
Gillar du lite mjukare rock i musikaltappning är detta nåt för dig.
För mig funkar det inte alls, sövande tråkigt.
Får dock ett extra+ för grym sångare.
Betyg: 2

Stones:
Detta är en otroligt pompös och fläskig sak med tunga gitarr riff, melodiska teman och mörka keyboards. Skivan tar ett brilliant kliv i starten med bland det mest njutningsfyllda progressiva låtar jag hört på sista tiden. Men det kan bli lite väl mycket av det goda, denna skiva tar nog ett tag innan den sjunker in men jag gillar detta.
Betyg 4

The Woan:
Syntar, pompöst, överproducerat och kasst! R2 borde gilla det här...
Betyg: 1


Jaha, spretigt, alltså! I snitt ger panelen betyget 2,33 i snitt för Jupiter Society. Rätt eller fel?

Meshuggah till Close Up-båten

Close Up kör ju numera dubbla båtar - inte bara den senaste som jag själv bevistade i februari, utan även en höstkryssning i september.
Sedan tidigare har man klart med bland annat Dark Tranquillity och Crash Dïet - och nu adderar man även Meshuggah till uppställningen.

Bra eller dåligt?
Jag gillade ju senaste liven "Alive" som recensionen antyder, men... på en festarbåt är jag rätt tveksam till Umeåbandet, om jag ska vara ärlig.
On the other hand, varför klaga?
Som det ser ut nu ska jag ju inte ens med!

tisdag 20 april 2010

Helt sinnesjuk uppställning...

..i Gävle. Alltså, kolla uppställningen av band. Första året. Fy faaaaan... eat your heart out, Metal Town!

Omslagsfrossa

Igår startade Werock.se sin omslagsfrossa.
Du får en lista om dagen under hela veckan, där skribenterna ger dig de snyggaste omslagen med motivering - och igår var det premiär med undertecknads lista som först ut.
Du hittar den listan här, och en rekommendation är ju att hålla koll på Werock.se under hela veckan. Det är ju bra läsning, förstås, som garanterat kittlar dina egna "list-nerver".

Vilka 6 plattor hade du själv haft med? Eller har jag helt enkelt angivit facit? :)

Dessutom -ä du har väl inte missat att kolla in den nya videon från Crash Dïet som finns här i högerkanten? "Generation Wild" heter låten, och videon är en splatterhistoria som hämtat inspiration från SAW-filmerna och TV-serien Dexter!

VM i Hårdrock - Kvalgrupperna Finland & Tyskland...

...släpper vi på nu.
Som vanligt får du ett helt gäng band att rösta på, och rätt få dagar att göra det på.
Tidigare har vi sett en riktig skräll i Norge-kvalet, så det är helt klart möjligt att påverka utkomsten av kvalet om du brinner extra starkt för någon grupp.
Dina val är som följer:

TYSKLAND
Rammstein
Helloween
Edguy
Kreator
Masterplan
Gamma Ray
Scorpions

FINLAND
Amorphis
HIM
Nightwish
Children Of Bodom
Finntroll
Sonata Artica
Apocalyptica
The 69 Eyes

Månadens DVD-tips på Werock...


... är en fet box med ett band i ropet - fast de lagt av!
At The Gates "The Flames Of The End" är en av de DVD-boxar som varit mest efterlängtad under de sista åren, och det är verkligen en späckad historia.
Livekonsert (som undertecknad kommer att recensera vid kommande månadsskifte på Werock, antagligen i en dubbelrecension med kollegan Henrik!), en av de bästa dokumentärerna som släppts på bra länge, samt en disc späckad med extramaterial - det saknas inte saker att sätta tänderna i!
Dessutom - den här gången är det icket Rebellängeln som sammanfattat Månadens DVD-tips. Istället är det kollegan Metallbibliotekarien Martin som gör ett eminent jobb.
Slå upp morgonkaffet och kolla in tipset nu genast!

måndag 19 april 2010

Skrällvinst i Norgekvalet till Hårdrocks-VM!

Jodå, det kan väl inte sägas vara något annat en skräll.
Vinnare av Kvalgrupp Norge är...

Enslavement Of Beauty!

Visst var det med ett nödrop, trots att det såg ut som om bandet hade en trygg ledning så verkade Satyricon knappa in ett tag, och strax innan deadline var det faktiskt oavgjort ett tag. Vinnarnas fans ville dock annorlunda, och med bara en (!) röst tillgodo så klarade bandet av att ställa till med en riktig praktskräll. I alla fall för undertecknads del!

Hur fick gänget så mycket röster då?
Bland annat genom att de själva hörde talas om omröstningen och därmed kunnat engagera sina fans. Kul i alla fall, och Rebellängeln gissar att Kim är lika glad som bandet!

Imorgon är det tisdag. Då kör vi igång kval för både Finland och Tyskland, så får vi se vilka som gör Enslavement of Beauty sällskap... under tiden kanske man ska lyssna lite på vinnarna. Har nämligen vääääldigt lite koll på dem... :)

Ozzy till Globen!

Nicke tipsar om legendaren Ozzy's ankomst till Stockholm och Globen.
7:e september är det dags, och biljetterna släpps redan nu på fredag. Rusning? Ja, antagligen...

Dessutom - det verkar vara intressanta saker på gång. Dels kommande plattan "Scream" som släpps i juni, och, kanske framförallt, en självbiografisk bok.
Det kan ju bli en bok som blåser Mötley Crües "The Dirt" av banan, faktiskt.
Kan inte finnas någon person inom rockvärlden som har fler och galnare upptåg under bältet. Den största frågan är väl egentligen hur mycket karl'n kommer ihåg och kan återberätta av dem...

Recension: Meshuggah "Alive"


Meshuggah, Umeåsönerna som erövrat en hel värld med sin komplexa och extremt svårspelade metall, har faktiskt inte släppt någon riktig livegiv förrut. När de nu kommer med "Alive" - som finns på DVD och CD - så gör de både rätt och fel på samma gång.
Rätt därför att det här är precis så snyggt och grymt tajt som man bara kan tänka och förvänta sig.
Fel, därför att man valt att hoppa över hela skivan "Destroy Erase Improve", och framförallt sitt magnum opus-nummer "Future Breed Machine".
Skivan som sådan är en sammansättning av flera spelningar, fångade från Tokyo 2008 samt Toronto och Montreal 2009, men inte i samma ordning som den DVD som finns (av någon outgrundlig anledning...). Det ger förstås fläckfria versioner av samtliga låtar, men för egen del innebär det också att jag inte får den där känslan av "livespelning" som jag älskar; den där som kommer av att få en hel konsert i ett svep - med mellansnack, intensiv start & någon av de större hitsen som avslutning. Visst avslutas plattan med eminenta "Bleed", men ändå.
Det var ju det där med låtmaterialet.
Visst får vi massor av bra låtar - "Perpetual Black Second", "Electric Red", nämnda "Bleed" är bara några exempel, men ändå känner jag mig snuvad på konfekten.
Varför har man inte med "Suffer In Truth"?
"Future Breed Machine"?
Inte ett spår från den skivan som är överlägset mest populär bland fansen - och som dessutom ofta spelas på bandets konserter?
Märkligt, och rätt korkat. Man får faktiskt känslan av att det är viktigare att vara udda och sticka ut än att faktiskt göra en produkt som fansen och publiken verkligen kan ta till sig... Det kan ju inte ha med rättigheter att göra heller, eftersom Nuclear Blast står bakom både den aktuella skivan & den här livegiven.
Nå, med det sagt - Meshuggah är ju bra som fan, förstås. Tajta (fast det behöver man ju inte säga...), bra låtskrivare och unika i sitt uttryck. Ljudbilden är dessutom riktigt bra, så gillar du bandet - eller liveskivor i gemen för den delen - så är detta ett givet köp!
Bästa Spår: Jag gillar versionen av "Pravus"!
Betygsmässigt så hamnar detta på en 3:a i min bok, men ärligt talat - då har jag snott (minst) en poäng för det konstiga beslutet avseende låtval.
Meshuggah "Alive" - 3

söndag 18 april 2010

Intervju med Armored Saint

Letar du efter lite skön läsning om musik såhär på slutet av helgen? Då föreslår jag lite intervjuläsning, denna gång har jag ställt frågor till Joey Vera från Armored Saint (ja, gänget på bilden alltså... en bild plockad från Metal Blades promoserver..). Det kanske kan vara nåt?
Dessutom tipsar jag om Werock-kollegan Manhammers snack med Avantasias Tobias Sammet som du hittar här. Det verkar vara en pratglad herre, Sammet..

Nå, till intervjun med Joey från Armored Saint. Här är den!

Live: In Flames "The Tokyo Showdown"



In Flames från Göteborg är möjligtvis Sveriges bästa liveband. Den här skivan har några år på nacken, och eftersom den utkom 2001 så saknas spår från skivorna "Reroute To Remain", "Soundtrack To Your Escape", "Come Clarity" och "A Sense Of Purpose" - men det är också det som är delar av charmen. Det betyder att låtar som kanske inte längre får dominera dagens spelningar med bandet får mer plats på den här utmärkta livetagningen från Japan. Att gruppen har så lång karriär innebär också att det trots avsaknaden av de ovan nämnda plattorna fortfarande finns en oerhörd mängd guldkorna att plocka från när setlistan ska skapas.

"Bullet Ride", "Jotun", "Food For The Gods", "Clayman" och "Pinball Map" finns förstås med, likväl som bandets kanske bästa låt genom tiderna - ""Only For The Weak".

Dessutom är bandet hungrigt, tajt och svängigt på den här inspelningen, och ljudet är riktigt bra med en härlig närvarokänsla. Det här är helt klart en liveplatta du ska se till att plocka in i din skivhylla om den inte redan finns där!

lördag 17 april 2010

Överraskande bra!


Ibland utövar jag skivbyte med en av bloggens läsare, R2. Ni vet, ungefär som gammaldags tapetrading. Då och då dyker det upp riktiga pärlor som det är värt att köpaett eget ex av, och häromdagen svängde mannen förbi med Slash senaste.
Oj, vilken överraskning.
Förbannat bra, är min spontana kommentar, och givetvis läggs den här på inköpslistan pronto.
Skönt spret och härligt sväng. Kolla upp den själv!

Recension: Airbourne "No Guts. No Glory."


Hänger du med på den här bloggen så har du sett att Airbourne figurerat förrut, förra släppet har innehaft titeln Veckans Tips. Du har också sett videomaterial med singeln från den här plattan, låten "No Way But The Hard Way", och du vet att musiken i sig är rak rock'n'roll utan krusiduller, allt bakat med en kärlek till hela livet som just rockstjärnelivet för med sig.
Har du inte hängt på den här bloggen men läst såhär långt så vet du numera ungefär samma sak, så med det i bakhuvudet kastar vi oss över färska plattan med namnet "No Guts. No Glory".
Inget har hänt när det gäller attityd och musikstil, och tur är väl det, för här får vi australiensarna precis som vi vill ha dem - svängigt, lagom skitigt och med smittande refränger. Ena handen i luften, den andra stadigt greppande en halvljummen folköl, typ.
Albumet sparkar igång med rätt hårda "Born To Kill", ett spår som jag tyvärr anser höra till de svagare på plattan och aningen missvisande för vad som ges resten av resan. Väl förbi just det spåret så är det dock partaj på högoktanig nivå, och det svänger rejält i stycken som "Bottom Of The Well", tidigare nämnda singeln "No Way But The Hard Way", "Blonde, Bad And Beatiful", "Chewing The Fat" och flera andra stycken.
Det som verkligen gör det hela bra är den genuina kärlek som bandet visar till rocken.
Här finns inget falskt, inget beräknande - det är hjärtat på utsidan av kläderna och full satsning för att de vill och måste leva och spela den här typen av musik. Möjlightvis kan man beklaga sig över mängden låtar - i den deLuxeutgåva jag införskaffat får man hela 5 extraspår, totalt 18 låtar - vilket kanske är i mesta laget för att vara en rockrökare.
Fast, å andra sidan, när många av låtarna är så bra så tar jag gärna det, jag gör nog gärna som bandet uppmanar - "Kicking It Old School"!
Nå, det här är jävligt kul rock, som faktiskt är betydligt mer lustfylld och vital än exempelvis förra given från landsmännen i AC/DC, och söker du ett nytt favoritband så kan nog Airbourne passa in finfint på den beskrivningen. Kolla upp!
Bästa Spår: "Bottom Of The Well". Tror jag, inte så jäkla enkelt att välja faktiskt...
Airbourne "No Guts. No Glory." - 4

fredag 16 april 2010

Tävling - vinn ett ex av Blowback "Eight Hundred Miles"

Transubstance Records och bloggens samarbetspartner Record Heaven har skickat över skivor för utlottning - 3 exemplar av Blowbacks eminenta rock-rökare "Eight Hundred Miles" ligger på Rebellängelns skrivbord och bara väntar på att få nya ägare!

Självklart ska du aspirera på ett av dem - skicka ett mejl till chief-rebel-angel@hotmail.com och bara för att det var så bra drag i förra tävlingen om promoskivorna så säger jag att om du var med då så är du med i den här utlottningen också! (ja, om du nu absolut vill slippa så får du ju det, men då får du säga till...). Nya tävlande är dock förstås lika välkomna - after all, det är ju 3 exemplar som ska delas ut!

Tävlingen är öppen till midnatt på onsdag den 21/4, så det finns ingen tid att vila på hanen. Go for it! Jag lovar - skivan är toppen..

Veckans Tips: Bruce Dickinson "Tyranny of Souls"


Bruce Dickinson är förstås en man som inte kräver speciellt mycket presentation. Frontar man Iron Maiden på det sätt han gör så är man liksom självskriven inom hårdrocksvärlden.
Han har dessutom en radda soloplattor under bältet, och personligen har jag funnit dem rätt OK med en del insprängda guldkorn - en uppfattning baserad på de tidigaste skivorna "Tattooed Millionaire" och "Balls To Picasso". I det efterföljande mediabruset så har jag inte lyssnat på efterkommande verk förutom en mycket kort provsmakning av "Skunworks", så när R2 insisterade på att jag hade missat något med de senaste skivorna - och då framförallt "Tyranny of Souls" så var jag ändå rätt skeptisk.
Hur mycket kan ha förändrat sig, liksom?
Det slutade med att jag är oerhört glad över att han insisterade, och att han med murbärckan "det här är mer metal" fick mig att lyssna på den här smockan. Gosse - vilken platta! Rädd för att jag inte är ensam om att ha missat det hela så är detta ett givet Veckans Tips - för bra för att inte sätta sig in i.
Det hela börjar lite fint med introt "Mars Within", men sen körs man som lyssnare över av de knivskarpa riff och det obarmhärtiga sväng som är "Abduction". Det är hårt, det är metal och det är en lite annorlunda miljö för Bruce Dickinsons fantastiska stämma - men det är riktigt bra.
Sen fortsätter det hela vägen.
Grymma refränger, aggressiva verser och bra låtar bygger en platta som du helt klart måste ha.
Gör inte som jag och missa den pga gamla fördomar!

torsdag 15 april 2010

Det här skulle Glenn Danzig ha gillat!

Jag har en kompis som svär på att Glenn Danzig har sagt att han inte vill flyga, för då kommer man för nära Gud. Jag har ingen aning om det är sant eller inte, det låter i o f s precis så tuff-korkat att det skulle kunna vara det, men det är ju inte det som är anledningen till rubriken.

Nä.
Det är molnet. Det gigantiska askmolnet som håller samtliga flyg i Sverige på marken.
Så slipper man "komma nära Gud"... haha, humor!
Själv påverkas jag ganska mycket, jag skulle egentligen ha packat in hela familjen i en flygkärra från Skyways och sagt vrooooooooom, upp till Skellefteå imorgon bitti.
Av det blir förstås intet.
Och det, mina vänner är en riktigt skum känsla.
Istället för semester - jobb?! Och, dessutom, sen en helg som inte innehåller en enda bokning?

Very weird indeed...

SM i Hårdrock - finallag 2!

Som andra grupp är veteranerna Candlemass klara för final i Hårdrocks-SM, trots att det krävdes förlängning i semifinalen. Intressant att se en så pass "gammal" grupp stå sig så starkt, speciellt med tanke på den brokiga resa bandet har haft med sina frontmän. Hjärnan bakom låtarna är Leif Edling, och i övrigt har bandet varit ganska intakt - förutom vid mikrofonen.

Där har ett flertal olika karaktärer passerat, och i vissa fall - som med Messiah Marcolin - mer än en gång. Till slut verkar bandet ha hittat en stabil setup i samband med att amerikanen Robert Lowe anslutit, och de senaste 2 skivorna "King Of The Grey Islands" samt "Death Magic Doom" andas optimism (eller, ja, hur mycket optimism man nu kan andas om man spelar doom...).



En rolig detalj med att Candlemass tagit sig till final är att de ofta förekommer i samband med dokumentärer för andra svenska band (kolla t ex At The Gates senaste DVD, där är det Candlemass som headlinar en massa gig som bandet kommer med på) som ett av de stora banden i Sverige. Med andra ord är det strongt gjort att stå sig så bra med tiden!



Du hittar bandets historia här, men precis som med den andra finalisten Opeth så får du faktiskt chansen att sätta dig in i bandet på riktigt! Diskografin är imponerande lång med inte mindre än 10 fullängdsalbum, och---javisst, precis som igår så får du chansen att sätta dig in i utvalda smakprov.

Här har du mappen, och den innehåller godbitar så som "Solitude", "At The Gallows End", "Mirror, Mirror", "Into The Unfathomed Tower", "Seven Silver Keys", "Emperror Of The Void" och "House Of 1,000 Voices". Och ett hemligt spår, en riktigt bra liveversion...

Kom ihåg bara - detta är som vanligt för provsmakning. Betala för din musik!

VM i Hårdrock - kvalgrupp Norge

Premiär för det här med kval till Hårdrocks-VM.
Den grupp som kommer att representera de svenska färgerna blir förstås vinnaren av SM, men till detta gäng ska vi hitta 7 grupper till som ansluts.
Följande länder är direktkvalificerade:

Norge
Finland
England
Tyskland
Sverige
USA

Till detta kommer sedan 2 kvalgrupper med blandade länder, så som Polen, Frankrike och liknande att vaska fram de sista två deltagarna (och ja, här kan ni föreslå grupper till kvalgrupperna!). Dock - vi börjar med Norge.
Det betyder att du har ett par dagar på dig att välja vilken av nedanstående grupper som ska representera våra grannar i väst!

Mayhem, Enslaved, Satyricon, Immortal, Darkthrone, Keep of Kalessin, Carpathian Forest, Dimmu Borgir, Gorgoroth, Jorn,Turbonegro (vilket väl kanske är borderline, men vafaaan..) Enslavement Of Beauty (efter begäran av Kim!). Black Metal så det ekar om det - men så är det väl också norrmännens kännetecken!

SM i Hårdrock - FINAL!

Äntligen!
Vi är framme vid finalen!
Det började med 16 grupper, spretiga i sin stil och lite löst rankade. En stenhård första omgång gallrade ur de som var längst ifrån segern, och kvar var bara 8.
Sen fortsatte det så, och i semifinalen krävdes till slut Sudden Death för att skilja två grupper åt.
Men nu är vi här.

Final.

En plats i det stundande Hårdrocks-VM står på spel, likväl som den odiskutabla äran av att vara..
Sveriges
Bästa
Hårdrocksband.

Nä, det blir inte så mycket tyngre än så!

I den ena ringhörnan, med en invägning på 9 studioalbum, 1 livealbum och 2 DVDer: OPETH!

I den andra ringhörnan, mastodonten som väger in på 10 studioalbum, 2 liveplattor och 2 DVD-släpp: CANDLEMASS!

Opeth startade som 3:e-seedat, och har kvaddat Arch Enemy, Katatonia och Entombed på sin väg fram till finalen. Candlemass började lite lägre ner på stegen med seedning 5, och har klarat av hindren Deathstars, Watain och Dark Tranquillity för att nå sista steget.
Nu är det upp till dig att bestämma.

Låt den bästa gruppen vinna!

Opeth - Candlemass

onsdag 14 april 2010

SM i Hårdrock - den andra finalgruppen är klar!

Det krävdes Sudden Death, men till slut har vi fått en motståndare till redan klara Opeth.
En motståndare som lever på tyngd.

Candlemass.

Med siffrorna 15-14 segrade man till slut över Göteborgarna Dark Tranquillity, och nu får gruppen en kort paus till imorgon innan de ska försöka rå på Opeth.

Imorgon släpper jag loss en hel del grejer på bloggen dock.
Finalen startar, förstås, och dessutom går startskottet för första kvalnationen inför kommande VM i Hårdrock - Norge.
Spännande?
Häng på låset då. Vi börjar tidigt...

Masterplanrelease!

Såhär ser det ut, nya Masterplanskivan. Visst ger den lite vibbar av Running Wild?
Singeln "Far From The End Of The World" kommer att släppas den 16/4 i Tyskland och 19/4 i resten av världen medan albumet i sin helhet hamnar i slutet av maj. Du hittar mer info på bandets hemsida, och nu får vi snart veta hur det låter när Jorn är tillbaka...!

SM i Hårdrock - finallag 1

Först klarar för final är Opeth.

De progressiva dödsmetallarna med sin egna stil och alldeles unika uttryck.


Låtar som ligger runt 10 minuter och varierar från det hårdaste hårt till det mjukaste mjukt är förstås inget som du hittar på gemene mans topplistor, men lik förbaskat spelar bandet för fulla hus runt om i världen, och säljer bra av sina skivor. Gänget firade 20-årsjubiluem precis nyss (med bland annat spelning på Cirkus, där du kunde läsa om min träff med bandet, soundcheck och själva konserten), och det är en ganska gedigen lista plattor som bandet har fått ur sig.


Bandet som sådant har sin drivmotor i frontmannen, sångaren och gitarristen Mikael Åkerfeldt, vilket bland annat inneburit att deras sound varit ganska lika under hela karriären - inga byten av sångare här inte!


Och, gissa vad?
Nu får du chansen att sätta dig in i bandet lite mer!

Diskografin i sin helhet hittar du här, men det kanske inte är det som är intressantast - nä, det är snarare möjligheten att lyssna in dig så att du vet om de är värda din röst.


Här har du en mapp med musik att kolla upp.

Den innehåller inte så lite godbitar, eller vad sägs om "The Moor", "The Night And The Silent Water", "April Ethereal", "The Leper Affinity", "Deliverance", "Hope Leaves" och "The Lotus Eater"?


Nä, jag tänkte väl det. Grym samling!
Som vanligt - detta är enbart för att du ska kunna provsmaka. Betala för din musik!

tisdag 13 april 2010

Oavgjort!

Dra mig baklänges, semifinalen mellan Candlemass & Dark Tranquillity slutar oavgjort efter full tid! Det var ju riktigt häftigt, och givetvis måste vi lösa det.
Vi gör som i de flesta stora idrotter, med förlängning. En kortare tid.
Nu har ni ungefär ett dygn på er att välja vilken av dessa grupper som får ställas mot Opeth i finalen...

måndag 12 april 2010

Recension: Black River "Black'n'Roll"



Black River består av medlemmar från banden Behemoth, Dimmu Borgir och Rootwater - men musiken som bjuds har rätt lite gemensamt med dessa akter. Vi får istället rock'n'roll som vill låta som Danzig, The Cult och, faktiskt, i vissa stunder, som Volbeat. Det är rätt skitig rock, som drivs av riff och sångaren Taff's hesa stämma.

Låtarna har namn som "Barf Bag", "Lucky In Hell", "Like A Bitch" och "Young'n'Drunk", och det är ungefär så musiken låter också. Det finns både ett och annat bra riff här, och en del låtar svänger skönt. Tyvärr gäller det inte alla låtar, och på det hela taget så blir istället känslan att det hela är lite blodfattigt övervägande. Dessutom smyger sig rena bottennapp in, låten "Jumpin Queenie Flash" är värd ett omnämnande för sig. Det är en mix av "Jumping Jack Flash" och "God Save The Queen", och resultatet kan helt klart vara en av de sämsta låtarna jag någonsin hört. Rentav så att man skulle behöva en "Barf Bag"...

Jag hade önskat mer breda penseldrag, större skrevbent rock'n'roll-tänkande för att detta skulle hålla hela vägen - nu hamnar bandet stundtals på tomgång. För övrigt kan jag inte komma runt sångarens rätt dåliga engelska, det stör mig på flera ställen i skivan...

Nå, rätt OK är det, och gillar du lite smutsig rock så ska du absolut kolla in det här. Skivan finns här hos Record Heaven. Dessutom har bandet förstås en MySpace-sida, som faktiskt är rätt bra.

Bästa Spår: "Isabel" som är skönt drivig rock!

Black River "Black'N'Roll" - 2

Och vinnaren av promoskivorna är...

..ingen annan än Henrik Ekdahl!
Det har ramlat in ganska många tävlingsbidrag, och en hel del välmotiverade, men inget slår Henriks beskrivning. Eller vad sägs om följande:

Jag prenummererar inte själv på Sweden rock Magazine, men varje gång en ny utgåva har släppts sätter jag mig ned på Stadsbiblioteket i Sundsvall för att läsa. Det är en av mina favoritstunder. Jag kan lista de fördelar som finns med tidningen (enligt mig)

1. Den tar upp ämnet rock/metal, vilket är mitt absoluta favoritämne.
2. Recensenter, krönikörer, skribenter i allmänhet, artiklar m.m. känns alltid seriösa och genomarbetade.
3. När det kommer till tycke och smak inom den hårdare musiken blir det förståss alltid komplicerat för en tidning att hitta en bred läsarkrets utan att sväva ut allt för mycket. Detta lyckas folket bakom SRM riktigt bra med, då man täcker in i stort sett allt som finns av intresse inom genren Rock/Metal. Det tilltalar mig eftersom jag är väldigt bred i min musiksmak och intresserar mig för såväl Alice Cooper som Marduk.
4. Stilmässigt är srm alldeles lysande. Layouten är väl genomtänkt och känns vid det här laget rätt så klassisk och etablerad. Där tycker jag att Close-up magazine har något att jobba på.
5. Det är lagom mycket reklam i srm
6. att tidningen anknyter till en av de allra största och häftigaste hårdrocksfestivalerna är ytterligare ett stort plus. Hela "Sweden Rock"-konceptet har på nåt vis enat Sveriges alla hårdrockare under samma tak, vilket är ganska häftigt.

Det var vad jag kunde komma på..

Pssst, skicka hit skivorna nu... ;) samtliga är band som jag lyssnat på mycket på senaste tiden, dock så har jag på tok för få skivor i min hylla, jag försöker att rentvå mig själv ifrån Piratkopierandet, och införskaffa musiken på annat håll. Vore schysst med några promo-skivor i samlingen :D


Seriös skit, och det är precis sån där entusiasm den här bloggen gillar.
För övrigt kan man säga att det var ganska jämnt mellan SRM och Close Up, fast ni som föredrar Close Up verkar vara lite mer intensiva i er övertygelse om att den blaskan är bättre...

Nå, tävlingen blev en sån succé att det kommer bli ett gäng tävlingar här strax. Jag ska bara, sa Alfons. Stay tuned!

Henrik, skivorna med posten snarast, så fort jag lyckas släpa mig till posten. Har feber idag, och som vuxen karl blir man ju minst sagt ynklig då...

söndag 11 april 2010

Lady Gaga - en liten smygsatanist?

Eller, enligt den artikel som Stones tipsar om (tackar!) snarare del av Illuminati, men ändå.
Det är rätt häpnadsväckande, och kanske är det bara slump, kanske inte.
Oavsett så är det värt att notera, och extra intressant blir det när man adderar gårdagens Blogg i Fokus, Metal Bastard, som faktiskt varit inne och berört såna här saker förut - då med koppling till Behemoth (ja, och lite senare även till Meshuggah).
Visste han redan då detta?
Är allt en konspiration?

Du hittar artikeln här (den är rätt lång och på engelska, så sätt dig tillrätta innan du ger dig i kast med den) och gillar du sånt här ska du plöja igenom den.
Skiter du i Lady Gaga så kan du ju hoppa över och bara spela nedanstående Behemothvideo istället. Det funkar bra det med...


Remasters: Iron Maiden "Killers"


Om debutplattan - förra gångens Remaster - var ett av de fulare omslag som brittiska giganterna Iron Maiden lyckats prestera så är efterföljaren "Killers" från 1981 tvärtom ett av de absolut snyggaste, och det är många med mig som lurats in i hårdrocken genom att förtjusas av en yxsvingande Eddie som grinar framför sitt nyligen nedlagda offer. En klassisk bild som bör finnas i var mans och kvinnas hem!
Även på denna skiva är det Paul DiAnno som trakterar sångmicken, och känslan av "punkdriv" återfinns även här. Materialet är något svagare än på debuten, men det betyder ändå inte att det är dåligt (Iron Maiden gör som bekant knappt något dåligt!), och här finns dunderlåtar som "Wrathchild", "Murders In The Rue Morgue", "Killers" och "Purgatory".
Precis som i förra omgångens remaster så är extramaterialet fokuserat på multimedia, vilket för min del gör användandet begränsat - men för den som vill ges bland annat "Wrathchild" och "Killers" Live At The Rainbow.
De två första plattorna som Iron Maiden startade sin karriär med är väl värda att lyssna på igen - och "Killers" kan det vara värt att köpa på vinyl och rama in. Så snygg är den!
Record Heaven har skivan...

lördag 10 april 2010

Blogg i Fokus: Metal Bastard

Idag fortsätter bloggens serie som kallas Blogg i Fokus, serien där vi kollar in lite andra bloggar och siter som Rebellängeln tycker är intressanta i cyberrymden. Turen har kommit till en ganska stor blogg inom hård musik, Metal Bastard.
Det är en riktigt skön sida, där jag för egen del framförallt hittar 2 saker - musik och skratt. Musik eftersom sidan ger möjlighet att ladda hem smakprov på olika artister, och skratt eftersom de flesta inlägg kommer från hjärtat, skrivna med en skön prosa som verkligen låter de sanna känslorna lysa igenom. Om svordomar är språkets krydda så är detta stundtals en välkryddad anrättning, men allt är geniunt och ärligt.
Dessutom verkar mannen bakom bloggen hitta otroligt mycket spännande och kul material runt om på internet, material som han låter oss ta del av.
Alltså - dags att ta ett snack med herr Bastard själv, mannen som ibland kommenterar på den här bloggen under namnet David Snusgrop!

Metal Bastard
Metal Bastard. Hårt namn, och en blogg på engelska. Vad hittar man på siten? Har du någon speciell filosofi för inlägg, återkommande avdelningar och liknande - och hur kom det sig att du började på engelska?
På siten hittar man all hård musik jag råkar gilla. Det kan vara allt från death och black till punk och grindcore, beroende på dagshumöret. Bloggen skrivs mer eller mindre i realtid, dvs jag bloggar nästan bara om sådant jag lyssnat på de senaste dagarna.Någon särskilt filosofi har jag inte, förutom att jag försöker göra inläggen så informativa som möjligt för de läsare som inte är bekanta med artisten/bandet i fråga, samt diverse personliga reflektioner. Trots att jag lägger upp mp3:or med varje inlägg är jag är noga med att alltid inkludera en länk där man kan köpa musiken legalt och stödja artisterna.

De enda återkommande inläggen är fredagsmixarna, samt en serie inlägg som jag kallar för "Songs That Get My Juices Flowing" (enbart bestående av fem halvt slumpmässigt valda mp3:or) - dessa brukar åka upp när jag inte orkar skriva något. I övrigt planerar jag ingenting, och både inläggen och deras innehåll sker spontant när jag känner för det. När jag startade min första blogg för tre år sedan var alla mp3-bloggar jag läste på engelska, så det kändes som det självklara språket.
När jag kände för att skriva om hårdare musik och därför drog igång Metal Bastard lite vid sidan av ett halvår senare kändes det larvigt att byta språk.

Du uppdaterar ganska ofta - och dessutom kör du flera bloggar samtidigt (förutom Metal Bastard även Metal Bastard Goes Soft, Anarkimat och till viss del Star Maker Machine). Hur hittar du inspiration och tid till allt? Och all lyssning på musik?
Inspirationen tryter mycket sällan eftersom jag enbart skriver om sådan jag redan har starka åsikter och en tydlig uppfattning om, så ett inlägg brukar inte ta många minuter att rafsa ihop.

Märker jag att jag måste kämpa för att få ihop en text brukar jag slänga den ganska snabbt, jag har inte tålamod att sitta och slita med något som inte kommer naturligt. Om inte inlägget skriver sig självt kan det kvitta.

Vad är det roligaste med att blogga? Tråkigaste? Får du feedback från hela världen, eller är Sverige dominerande?
Det roligaste är väl att få dela med sig av musik som ligger en varmt om hjärtat - särskilt kul är att få folk runt om i världen att öppna ögonen för svenska artister. Att få någon i t.ex. Singapore att börja lyssna på Thåström eller Totalt Jävla Mörker är alltid lika tillfredsställande.

Något tråkigt med bloggande kan jag inte komma på. Känner jag inte för att skriva om punk och hårdrock, skriver jag om annat på Metal Bastard Goes Soft eller lagar märkligt käk på Anarkimat.

Feedback från svenskar är ganska sällsynt. Antingen har jag få svenska läsare eller så har deras datorer någon defekt som gör att de inte kan lämna kommentarer. De flesta läsarna kommer från Australien, Nordamerika och white trash-länder som Danmark och Belgien.

Följer du själv mängder av andra bloggar? Finns det i så fall guldkorn du kan dela med dig av?
Invisible Oranges (http://www.invisibleoranges.com/) och Aversionline (http://www.aversionline.com/blahg) är förmodligen de mest välskrivna metalbloggarna i världen.

Angrychairs Redux (http://angrierchairs.blogspot.com/) och Death Metal, Pornos And Beer(http://deathmetalpornosandbeer.blogspot.com/). Oftast först med de senasta läckta albumen.

Audiobook Corner (http://audiobookcorner.blogspot.com/). Alla ljudböcker man kan tänkas vilja läsa/höra.

Old School Metal (http://oldmetalshare.blogspot.com/). Nödvändig för att fylla i alla sina musikhistoriska luckor.

Star Maker Machine (http://sixsongs.blogspot.com/). Bloggarkollektiv bestående av nitton nördar (däribland undertecknad) som varje vecka skriver om och delar med sig av musik runt ett bestämt tema.

Love Cow Ov Metal (http://lcom666.blogspot.com/). Nystartad och himmelsk. Kommer växa till ett monster.

Delineation II (http://fischerisdead.blogspot.com/). För att hålla mig ajour med Tom G Warriors hybris.

Fem Bilder (http://fembilder.blogspot.com/). Eftersom jag är smygkär i Nanna Johansson.

Blom's Blogg (http://www.tv8.se/edward). Eftersom jag är smygkär i Edward Blom.

Rinry Game Game (http://rinrygamegame.blogspot.com/). För tv-spelsnörden i mig.

Vill jag ha mig ett gott skratt beger jag mig till Picture Is Unrelated (http://pictureisunrelated.com/), Dagens Lokaltidningsbevikelse (http://lokaltidningsbesvikelse.blogspot.com/), Rikets Sal (http://www.riketssal.se/), People Of Walmart (http://www.peopleofwalmart.com/), This Is Freaking Ridiculous (http://www.thisisfreakingridiculous.com/tifr/), Metal Inquisition (http://www.themetalinquisition.com/), eller Prankmonkey (http://www.folkvett.se/prankmonkey).

The Worried Well (http://theworriedwell.blogspot.com/), Lucid Media (http://lucidmedia.blogspot.com/), Colostomy Grab-Bag (http://colostomygrab-bag.blogspot.com/) och Shiny Grey Monotone (http://shinygreymonotone.blogspot.com/) har introducerat mig till fler grymma band än jag kan räkna. Alla fyra drivs om jag förstått saken rätt av ungefär samma grupp människor och är nästan alltid läsvärda. Den sistnämnda är en personlig favorit.

Okej, musik. Vad är bäst just nu, och - framförallt -vad ser du mest fram emot, musikmässigt, under resten av 2010?
Det jag lyssnat mest på senaste tiden:
Giant Squid - The Ichthyologist
Astra - The Weirding
Portal - Swarth
Nihill - Grond
Them Crooked Vultures - S/t
The Accidents - All Time High
The Melvins - Bullhead
The Gits - Enter The Conquering Chicken
Screaming Trees - Dust
Godspeed You Black Emperor - F♯A♯∞
DJ Format - Music For The Mature B-Boy
Townes Van Zandt - S/t
Siena Root - A New Day Dawning
Cathedral - The Guessing Game
Corrosion of Conformity - In The Arms Of God
Genesis - Foxtrot
Koop - Koop Islands
Carusella - S/t
Ancestors - Of Sound Mind
Beatles mono-box har också gott varm.

Vad gäller resten av 2010 har jag ärligt talat har jag ingen större koll på vad som kommer att släppas, jag brukar ta det som det kommer. Men av det jag hört hittills i år har Oskar Schönning, Darkthrone, Invasionen, Triptykon, Deftones, Asteroid, The Dillinger Escape Plan, Dundertåget, High On Fire, Basia Bulat, Brant Bjork, Ihsahn, Merle Haggard, Roky Erickson & Okkervil River, Tracy Thown, She & Him, The Tallest Man On Earth, Dead Meadow, In Mourning, Johnny Cash, Mondo Cane och Lair Of The Minotaur gjort störst intryck.

Som sagt, Metal Bastard är siten för dig som vill ha koll på musik och provsmaka densamma. Galet mycket musik!

Tack för svaren, och nu kan ni sluta läsa här. Kasta er direkt till Metal Bastard och kolla in det hela själv!