Är ni beredda?
Det är otroligt länge sen, men nu är det dags att bryta tystnaden avseende serien Blogg I Fokus - och vi gör det med en av de bloggar som håller högst kvalitet och läsvärde av de jag följer.
På A Fair Judgement tycks Jarno blanda läsvärda alster och artikelserier med något jag verkligen beundrar - integritet. Vill man förstå hur pass grubblande och ändå viktigt det där är för herrn i fråga så kan man bland annat läsa kommentarerna på 3 Röster om Opeth "Heritage", eller så fortsätter man läsa nedan...!
A Fair Judgement. Var kommer namnet ifrån, och vad hittar vi läsare på bloggen?
Namnet kommer från den tiden då jag dyrkade allting som Mikael Åkerfeldt gjorde. Min fäbless för Opeth var extrem. När jag någon gång 2005 (tror jag) började blogga så snodde jag namnet "A fair judgement" från Opeths låt med samma namn. Jag tyckte att namnet passade bra för en blogg som skrev om musik (tanken var att jag enbart skulle skriva om skivor). Men jag varnar er, gå inte tillbaka så långt för det är verkligen hemska texter (även om jag, i de allra flesta fall, står får åsikterna).
Som läsare hittar man texter om musik.
Tanken från början var att enbart att skriva om musik men jag känner att jag vill bredda bloggens spektra till att handla om annat som jag gillar. Då skulle det nog även handla om öl och tv-spel. Mest öl.
Vad är det bästa med att driva A Fair Judgement? Och, förstås, finns det någon baksida? Det bästa med AFJ är att jag får skriva och att jag fått en god vän som jag då och då hänger med här i Göteborg. Det sämsta är att jag är för kräsen vilket resulterar i att jag har alldeles för många utkast som jag inte hunnit med att få klart. Jag skulle behöva en redaktör.
Du har några serier som rullat på din blogg, exempelvis "30 låtar" där du pekar på låtar enligt olika teman. Vilken serie är/har varit roligast att skriva? Varför?
Svårast är helt klart "30 låtar" och det gör den helt klart till den roligaste också. Att tänka på musik utifrån annat än bra respektive dåligt är något som jag finner givande och likaså är det när jag skriver. Tanken var att den serien skulle vara klar inom 30 dagar, men så blev det verkligen inte. Att skriva artikelserier är utan tvekande det roligaste eftersom det kräver lite mer av en själv som skribent.
Nyligen dök en recension av KADAVARs självbetitlade skiva upp. Det tillhör inte vanligheterna med recensioner på A Fair Judgement, och vi får inga betyg eller omdömen mer än vad texten anger. Kan du beskriva lite om din hållning och dina tankar om det där?
Det här är den enskilt största del av bloggen som jag funderat kring allra mest genom åren.
Jag gillar att skriva om musik, men hur gör man det utan att det skall bli reklam? Det finns texter där jag grubblar kring detta på min blogg men det är få som kommenterat ämnet. Jag vill att mina texter inte skall vara reklam (även om andra kanske tycker att all text om musik är reklam så vill jag ha ryggen fri). Därför har jag på senare år varit kluven till att skriva recensioner och istället varit sugen på att satsa på andra lite längre artikelliknande texter (främst för att jag själv tycker att de är roligare att skriva, men också för att jag själv gillar att läsa artiklar).
Anledningen till varför jag inte har sifferbetyg beror på att jag tycker att texten hamnar i skymundan om man avslutar texten med en siffra. När Close-Up Magazine gav upp och satte en siffra i slutet av sina recensioner kände jag att det inte var någon som längre brydde sig om det. Måste erkänna att jag själv funderat på att lägga till en siffra på de recensioner jag skriver men jag har inte kuvat mig för trycket ännu. Vad jag kommer att introducera snart (eller till viss del redan gjort) är lite mer information om skivorna i en textruta efter recensionen.
Var hittar du inspiration till dina inlägg och serier? Har du stora planer som vi får ta del av snart, vi som väntar?
Inspiration till mina serier hittar jag från andra bloggar, tidningar eller fanzines. Ibland spånar jag lite med Patrik (som snart skall är tillbaka i landet och då även på bloggen). Jag har nyligen sparkat liv i serien "Livsviktiga låtar" och för den finns det stora planer eftersom det är så förbannat kul att skriva om just enskilda låtar. Sedan planerar jag att starta en ny artikelserie som skall behandla 100 skivor som på något sätt påverkat mig som musikälskare (här kommer det inte att endast handla om hårdrock). Eftersom den kommer att ta en livstid att skriva och att jag efter varje publicerad artikel kommer ångra mig så kommer den att vara fantastiskt kul att skriva.
För att jag inte skall förgås helt så så har jag lite andra artikelserier på lut samt gästskribenter till hjälp men några överraskningar vill jag hålla för mig själv. Men jag skulle vilja göra lite fler intervjuer med band som jag gillar.
Vilka sidor följer du själv på nätet? Finns det några guldkorn du kan dela med dig av?
Jag har en RSS-feed på några hundra sajter. Cirka 25 av dessa är musikbloggar, 30 är personliga bloggar (med inriktning mot konst och kultur så klart), 10 är ölbloggar och resten handlar om design i olika former (webb, inredning och sånt viktigt).
Invisible Oranges. Mellan åren 09-11 var det den enda musikbloggen som jag läste samtliga inlägg som publicerades. Det spelade ingen roll vad det handlade om. Speciellt inte då Cosmo Lee skrev något. Nu har han lämnat skutan och kvalitén är inte lika hög som den var förut, men jag läser ändå fortfarande (dock inte varje inlägg som förr).
Broken Beard. Kommer inte ihåg hur jag hittade den här bloggen men jag är glad att jag gjorde det. Snubben som driver den är lika förtjust i skägg som jag och skriver för det mesta om fantastisk skäggrock (även om det handlar lika mycket om actionrock och punk). Här hittar jag en hel del bra rock.
Doomantia. Trots att man ger varje skiva man recenserar en nia så det här en enorm källa för oss som gillar långsam musik. Tyvärr har Ed, sajtens ägare, nyligen blivit hemlös efter att ha fått en hjärtattack och inte har råd att betala sjukhusnotan eller resten av sin hyra. Så ni som gillar det han gör kan slänga iväg några dollars till honom. Fem är mer än noll.
Detta är väl de tre bästa engelskspråkiga bloggar som jag följer. När det gäller svenskspråkiga bloggar så har jag sämre koll på riktigt bra bloggar. Hatpastorn är trevlig, likaså Doomlobbyn men eftersom han nu hjälper till här nu så behöver jag inte läsa hans blogg lika ofta (men om han ökar sin uppdateringsfrekvens så finns det kanske risk för det). Men den blogg jag vill se uppdateras oftast är Black Coffee. Magnus Tannergren, en snubbe som hängt med länge bland diverse zines och tidningar skriver om kaffe, hårdrock och annat kulturellt. Vill minnas att vi skrev samtidgt för Metalcentral även om vi inte talades vid någon gång. Han är inspirerande i alla fall. Gillar det mest han publicerar.
Även om det inte är en blogg (eller hårdrock) så följer jag ett RSS-flöde som jag hittade på Jan Gradvalls sajt. Varje lördag brukar jag dricka morgonkaffet och läsa Jans senaste krönika.
Under den tiden jag har följt A Fair Judgement så har loggans och designen fått nya ansikten mer än en gång, och det verkar klia din förändringsnerv, det visuella. Berätta! Jag gillar inte fula webbsajter.
För att jag ska hänga på en ful webbsajt så krävs det att innehållet ger mig tillfredsställelse på ett annat plan än det designmässiga. Jag har i många år gillat att pilla med webbdesign. Sedan ett år tillbaka jobbar jag med det och fortbildar mig inom programmering. Alla sätt att jobba med webbdesign är kul, men jag är inte någon grafiker.
När det kommer till A Fair Judgement så har det aldrig funnit något designspråk utan jag har skissat lite när andan fallit på. Men så händer det att jag får inspiration och vill ändra på något. I de flesta fall har det handlat om loggan eftersom jag aldrig varit nöjd med den.
...okej, jag tycker att musikåret 2012 radas upp till att bli mycket spännand. Hur ser ditt lyssnande ut, på vilket sätt tillgodogör du dig musik? Ny, gammal, tips - var kommer de ifrån?
Bloggar och vänner. Tyvärr är proportionen 80/20.
Förr köpte jag varje exemplar av Close-Up Magazine och Sweden Rock Magazine, men det gör jag inte längre. Men så har det varit mer eller mindre hela mitt liv. Under den period som jag skrev för Sweden Rock Magazine så hade jag fantastiska kollegor som försåg mig med mängder av tips. Nu känns det som att jag måste fråga polarna om de har något nytt att komma med. Annars får jag leta själv.
Det senaste året har jag spenderat väldigt mycket tid på både Bandcamp och, sedan jag började betala, Spotify. Det är en hel del små nordamerikanska skivbolag som har börjat lägga upp sina kataloger på Bandcamp och det är ett fantastiskt sätt att provlyssna på musik. Jag skulle vilja ha en app till Android.
Bäst hitills i år då? Och finns det någon speciell skiva du väntar extra mycket på?
Pallbearer "Sorrow And Extinction". Löjligt vacker och sorgsen doom. Ohotad etta på "Listan".
Men en annan skiva i samma genre som jag lyssnat på en del är Balams självbetitlade demo (som jag hittade via Bandcamp). Annars tycker jag att Dawnbringers "In the Lair of the Sung God" är en riktigt bra skiva (trots att låtarna saknar titlar). Annars, väntar inte alla efter Graveyards "Lights Out"? Utöver den vet jag faktiskt inte.
Brukar inte ha så bra koll på vad som släpps årligen utan helt plötsligt finns skivan på Spotify eller så läser jag om den i någon väluppdaterad blogg. Men de skivor som jag blivit väldigt sugen på efter att jag har hört talas om dom är:
Hellsingland Underground - Evil Will Prevail
Witchcraft - Legend
The Darkness - Hot Cakes
Neurosis - Honor Found In Decay
My Dying Bride - A Map of All Our Failures
Om du nu var tvungen att välja, skulle du då lägga ner A Fair Judgement eller lägga ner ditt intresse för singel malt? Och, på ämnet - vilken är favoriten bland malter?
Utan tvekan intresset för single malt. Det är nämligen inte så stort egentligen utan något som jag skrev när jag ville förnya min presentation. Men när jag dricker, dricker jag endast single malt-whisky. Jag tror att det beror på att min far är single malt-elitist. Beviset på att jag inte kan så mycket om whiskey är att min favorit är Cragganmore. Skulle du istället fråga mig om jag skulle få välja mellan A fair judgement och mitt ölsintresse så skulle jag inte kunna ta ett beslut. Det finns inget godare än ett riktigt gott öl (och nu blev jag riktigt öl sugen).
Det godaste öl jag druckit i år är Mikkellers Texas Ranger, en chipotle porter.
Sist men inte minst - varför tycker du att man ska följa A Fair Judgement, och vad kan vi förvänta oss mer av framöver?
Man ska läsa A fair judgement om man tycker om att läsa om musik. Eller att diskutera musik. Som läsare kan man i framtiden förvänta sig en högre publiceringshastighet.
..och nu, mina vänner, följer då den kanske mest spännande frågan av alla.
Kommer Jarno som driver A Fair Judgement att kunna hålla en högre publiceringshastighet, och i den ambitionen bibehålla sin löjligt höga kvalitet på texterna?
Följ med så får vi se!
Visar inlägg med etikett Blogg i Fokus. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Blogg i Fokus. Visa alla inlägg
onsdag 29 augusti 2012
lördag 10 december 2011
Blogg I Fokus: Seance
Det kan vara en av världens bästa inslagsföljetånger.
Blogg I Fokus.
Där Metallbloggen kollar in andra bloggar, och får lite mer tankar och funderingar från pojkarna och flickorna bakom sina egna favoriter.
Idag är det dags för en av de snyggaste siterna på skalan.
Seance driver en blogg som både är visuellt snygg och som ger sina inlägg tid. Härliga utvik om favoritartister och en häpnadsväckande kunskap gör detta till en av mina favoritsiter!
Seance. Du har en jäkligt snygg visuell blogg.. men berätta var namnet kommer från?
Tackar för berömmet. Seance är det engelska namnet på seans (sammankomst då ett medium förmedlar meddelanden från de döda) mer om varför jag valt det namnet kommer utkristallisera sig i bloggen framöver.
Okej. Bloggen då. Vad hittar man där, och har du någon speciell filosofi när det gäller dina inlägg?
Man hittar b.l.a. alla stilar inom hårdrock, biografer, vinyl samlingar,tv serier och cinematiska skatter m.m.
Hidden Music Treasures : Här kan man botanisera bland riktigt bra hårdrocks band som inte slog igenom stort.
Festivaler: Här finns alla mina upplevelser från SRF 2000 och framåt.
Bloggens fördel gentemot magasin är möjlighet att lägga upp t.e.x. musikvideos, trailers e.t.c. i inläggen. Så läsare som blir intresserad av bandet /filmen kan genom en knapptryckning få ett musikaliskt och visuellt smakprov.
Jag gillar ju dina långa genomgångar med fokus på en artists hela karriär, exempelvis som med King Diamond. Hur många har du gjort, vilken var roligast - och vad får vi se i den vägen framåt i tiden?
Du hittar b.l.a. Mercyful Fate part I&II, King Diamond part I & II, Morbid Angel, Running Wild och Manowar Part I (Part II kommer) under Metal kategorin. I framtiden kommer vi dyka ännu djupare ner i vissa bands historia b.l.a. två band från Florida.
Dina bilder är alltid riktigt snygga, och det verkar viktigt för dig. Lägger du mycket tid på att skapa och hitta rätt bilder - och varför?
Den klassiska klyschan en bild förmedlar mer än 1000 ord. Bra bilder skapar ett intresse för att läsa texten och förhöjer konceptet.
Vad är det roligaste med att blogga, egentligen - och finns det någon baksida? Var hittar du din inspiration?
Ser bloggen som b.l.a. en timeline för mig själv t.e.x. vilka konserter och festivaler jag besökt. Baksidan att man sällan har tid att blogga p.g.a . andra åtaganden.
Dags för en obligatorisk fråga... vilka sajter hänger du själv på? Finns det några guldkorn du kan dela med dig av?
De bloggar jag besöker mest är de som min blog länkar till och speciellt följande:
Chamber of Horror : " Lämna allt hopp, ni som här träder in! "
Mary Raven : Grym tjej med bra musiksmak och som b.l.a. skriver om de band hon är med i
Spinning Black : pornografi för vinylsamlare.
Metal : Goes without saying
Du, snart är 2011 slut. Vilka skivor har varit bäst? Och finns det någon riktig besvikelse?
Har jag inte funnit någon helgjuten skiva under året men dock riktigt bra låtar på en del album.
Anthrax : ”Fight Em´Til You Can´t”(Låter som en dopad låt från “Among the Living”)
Alice Cooper: “Under The Bed” (bästa låten från nya albumet som bara finns med på Classic Rock Magazine utgåvan)
Battle Beast: “Enter The Metal World”, “Show Me How To Die”( grym sångerska med tryck, Dio möter Accept musikaliskt.)
Dream Theater : “On The Back of Angels “(Bästa DT låt på år och dar)
Nightwish: “Storytime”,”I want my tears back”
Megadeth: “Public Enemy No 1#”
Okej, nu är det dags för mindre seriösa saker.... om du var tvungen att välja bort en av KISS eller King Diamond/Mercyful Fate ur din skivhylla, vilken skulle du välja... och varför?
Det är som att välja bort en kroppsdel. Vill klargöra först att ingen av banden har gjort ett genom dåligt album det finns alltid minst 3-4 kanonlåtar.
KISS minst bästa album är ”Hot In the Shade” p.g.a. den dåliga produktionen och gallringen av låtar 10 låtar med bra produktion hade lyft skivan istället för 15 låtar där det finns minst 5 utfyllnads spår.
”Little Caesar” som Eric Carr kupade in genom att lämna interjuver när Gene och Paul sa att det var tveksamt om den skulle komma med på albumet. Det är den absolut sämsta låten någonsin och ”Boomerang ” kan brinna tillsammans i helvetet med den. ”King of Hearts”, Forever och ”Hide Your Heart” är fantastiska låtar. Det albumet banade väg för nästkommande makalösa album ”Revenge”
King Diamonds minst bästa album är den otroligt ojämna ”The Graveyard” med vedervärdiga och repetiva ”Up from the grave” den tillsammans med ”Sleep Tight Little Baby” är inte kungens finaste stund men smittsamma ”I´m Not A Stranger” tillhör de och ”Black Hill Sanitarium”, ”Trick orTreat” är riktigt starka låtar.
Som sagt de man älskar agar man och är det någon där ute som påstår att alla låtar på alla album med band som har stora skivkataloger är bäst. Sök till en sekt du har klarat inträdesprovet.
...och om du fick hänga en helg med valfri rockstjärna, vilken skulle du välja då?
Att bara hänga vet jag inte om jag skulle tycka vara så intressant. Men däremot att närvara under låtskrivar processen när magin skapas vore fantastiskt, speciellt med band som KISS och King Diamond.
Till sist, kolla djupt in i spåkulan. Vad blir höjdpunkten 2012?
När jag ser djupt i spåkulan ser jag många höjdpunkter att se fram emot 2012
Nya album med
The Agonist- T.B.A
Accept – ”Stalingrad”, vilken comeback ”Blood of the Nations” var ser fram emot uppföljaren (Vår)
Judas Priest- Ett nytt klassiskt Priest album utlovas (Höst/Vinter)
KISS – ”Monster”, Ett mer riffbaserat och producerat album än föregångaren (Vår)
Lamb of God - Resolution (24 Januari)
Sanctuary - The Year the sun died (Återbildade Sanctuary sätter skyhöga förväntningar)
Testament - The Dark Roots of Earth (Gene Hoglan och Chris Adler (Lamb of God) gästar trumstolen.
Van Halen – David Lee Roth är tillbaka och ett klassiskt VH album ska vara på gång.
Med förhoppning att: King Diamond tillfrisknar så att han kan sprida sitt mörka evangelium över oss igen. KISS kör några inomhus spelningar i Sverige på kommande "Monster" turnen, Stockholm och Malmö stadium i all ära men inomhus är bäst. Att Metallica sparkar Rick Rubin som producent och lägger ner tid på låtskrivandet så vi får ett bra Metallica album igen med bra låtar och ljud, det var länge sedan sist. Att Yngwie Malmsteen skaffar en producent som styr upp hans låtar och ljud samt får ut Tim ”Ripper” Owens fulla potential.
Att drömma om: Geoff Tate slutar kalla Queensryche fans trångsynta bara för de inte köper den dynga de släppt efter ”Empire” och att Queenryche börjar skriva och spela metal igen. Att Iron Maiden gör en riktig turne på ”Powerslave”,” Somewhere In Time” och ”Seventh Son of A Seventh Son”.Där de endast framför låtar från de albumen och att Steve Harris tar över större delen av låtskriveriet igen och skriver låtar som har det klassiska Maiden stilen istället för den trista tråkiga progressiva stilen de nya låtarna har.
2012 kommer bli ett fantastiskt år.
Okej - frågor på det?
Nä, jag tänkte väl det.
Det är inte mycket att säga om. Bara att glida in hos Seance och kolla in läget.. och be till den gudom det passar att karl'ns förhoppningar om 2012 slår in!
Blogg I Fokus.
Där Metallbloggen kollar in andra bloggar, och får lite mer tankar och funderingar från pojkarna och flickorna bakom sina egna favoriter.
Idag är det dags för en av de snyggaste siterna på skalan.
Seance driver en blogg som både är visuellt snygg och som ger sina inlägg tid. Härliga utvik om favoritartister och en häpnadsväckande kunskap gör detta till en av mina favoritsiter!
Seance. Du har en jäkligt snygg visuell blogg.. men berätta var namnet kommer från?
Tackar för berömmet. Seance är det engelska namnet på seans (sammankomst då ett medium förmedlar meddelanden från de döda) mer om varför jag valt det namnet kommer utkristallisera sig i bloggen framöver.
Okej. Bloggen då. Vad hittar man där, och har du någon speciell filosofi när det gäller dina inlägg?
Man hittar b.l.a. alla stilar inom hårdrock, biografer, vinyl samlingar,tv serier och cinematiska skatter m.m.
Hidden Music Treasures : Här kan man botanisera bland riktigt bra hårdrocks band som inte slog igenom stort.
Festivaler: Här finns alla mina upplevelser från SRF 2000 och framåt.
Bloggens fördel gentemot magasin är möjlighet att lägga upp t.e.x. musikvideos, trailers e.t.c. i inläggen. Så läsare som blir intresserad av bandet /filmen kan genom en knapptryckning få ett musikaliskt och visuellt smakprov.
Jag gillar ju dina långa genomgångar med fokus på en artists hela karriär, exempelvis som med King Diamond. Hur många har du gjort, vilken var roligast - och vad får vi se i den vägen framåt i tiden?
Du hittar b.l.a. Mercyful Fate part I&II, King Diamond part I & II, Morbid Angel, Running Wild och Manowar Part I (Part II kommer) under Metal kategorin. I framtiden kommer vi dyka ännu djupare ner i vissa bands historia b.l.a. två band från Florida.
Dina bilder är alltid riktigt snygga, och det verkar viktigt för dig. Lägger du mycket tid på att skapa och hitta rätt bilder - och varför?
Den klassiska klyschan en bild förmedlar mer än 1000 ord. Bra bilder skapar ett intresse för att läsa texten och förhöjer konceptet.
Vad är det roligaste med att blogga, egentligen - och finns det någon baksida? Var hittar du din inspiration?
Ser bloggen som b.l.a. en timeline för mig själv t.e.x. vilka konserter och festivaler jag besökt. Baksidan att man sällan har tid att blogga p.g.a . andra åtaganden.
Dags för en obligatorisk fråga... vilka sajter hänger du själv på? Finns det några guldkorn du kan dela med dig av?
De bloggar jag besöker mest är de som min blog länkar till och speciellt följande:
Chamber of Horror : " Lämna allt hopp, ni som här träder in! "
Mary Raven : Grym tjej med bra musiksmak och som b.l.a. skriver om de band hon är med i
Spinning Black : pornografi för vinylsamlare.
Metal : Goes without saying
Du, snart är 2011 slut. Vilka skivor har varit bäst? Och finns det någon riktig besvikelse?
Har jag inte funnit någon helgjuten skiva under året men dock riktigt bra låtar på en del album.
Anthrax : ”Fight Em´Til You Can´t”(Låter som en dopad låt från “Among the Living”)
Alice Cooper: “Under The Bed” (bästa låten från nya albumet som bara finns med på Classic Rock Magazine utgåvan)
Battle Beast: “Enter The Metal World”, “Show Me How To Die”( grym sångerska med tryck, Dio möter Accept musikaliskt.)
Dream Theater : “On The Back of Angels “(Bästa DT låt på år och dar)
Nightwish: “Storytime”,”I want my tears back”
Megadeth: “Public Enemy No 1#”
Okej, nu är det dags för mindre seriösa saker.... om du var tvungen att välja bort en av KISS eller King Diamond/Mercyful Fate ur din skivhylla, vilken skulle du välja... och varför?
Det är som att välja bort en kroppsdel. Vill klargöra först att ingen av banden har gjort ett genom dåligt album det finns alltid minst 3-4 kanonlåtar.
KISS minst bästa album är ”Hot In the Shade” p.g.a. den dåliga produktionen och gallringen av låtar 10 låtar med bra produktion hade lyft skivan istället för 15 låtar där det finns minst 5 utfyllnads spår.
”Little Caesar” som Eric Carr kupade in genom att lämna interjuver när Gene och Paul sa att det var tveksamt om den skulle komma med på albumet. Det är den absolut sämsta låten någonsin och ”Boomerang ” kan brinna tillsammans i helvetet med den. ”King of Hearts”, Forever och ”Hide Your Heart” är fantastiska låtar. Det albumet banade väg för nästkommande makalösa album ”Revenge”
King Diamonds minst bästa album är den otroligt ojämna ”The Graveyard” med vedervärdiga och repetiva ”Up from the grave” den tillsammans med ”Sleep Tight Little Baby” är inte kungens finaste stund men smittsamma ”I´m Not A Stranger” tillhör de och ”Black Hill Sanitarium”, ”Trick orTreat” är riktigt starka låtar.
Som sagt de man älskar agar man och är det någon där ute som påstår att alla låtar på alla album med band som har stora skivkataloger är bäst. Sök till en sekt du har klarat inträdesprovet.
...och om du fick hänga en helg med valfri rockstjärna, vilken skulle du välja då?
Att bara hänga vet jag inte om jag skulle tycka vara så intressant. Men däremot att närvara under låtskrivar processen när magin skapas vore fantastiskt, speciellt med band som KISS och King Diamond.
Till sist, kolla djupt in i spåkulan. Vad blir höjdpunkten 2012?
När jag ser djupt i spåkulan ser jag många höjdpunkter att se fram emot 2012
Nya album med
The Agonist- T.B.A
Accept – ”Stalingrad”, vilken comeback ”Blood of the Nations” var ser fram emot uppföljaren (Vår)
Judas Priest- Ett nytt klassiskt Priest album utlovas (Höst/Vinter)
KISS – ”Monster”, Ett mer riffbaserat och producerat album än föregångaren (Vår)
Lamb of God - Resolution (24 Januari)
Sanctuary - The Year the sun died (Återbildade Sanctuary sätter skyhöga förväntningar)
Testament - The Dark Roots of Earth (Gene Hoglan och Chris Adler (Lamb of God) gästar trumstolen.
Van Halen – David Lee Roth är tillbaka och ett klassiskt VH album ska vara på gång.
Med förhoppning att: King Diamond tillfrisknar så att han kan sprida sitt mörka evangelium över oss igen. KISS kör några inomhus spelningar i Sverige på kommande "Monster" turnen, Stockholm och Malmö stadium i all ära men inomhus är bäst. Att Metallica sparkar Rick Rubin som producent och lägger ner tid på låtskrivandet så vi får ett bra Metallica album igen med bra låtar och ljud, det var länge sedan sist. Att Yngwie Malmsteen skaffar en producent som styr upp hans låtar och ljud samt får ut Tim ”Ripper” Owens fulla potential.
Att drömma om: Geoff Tate slutar kalla Queensryche fans trångsynta bara för de inte köper den dynga de släppt efter ”Empire” och att Queenryche börjar skriva och spela metal igen. Att Iron Maiden gör en riktig turne på ”Powerslave”,” Somewhere In Time” och ”Seventh Son of A Seventh Son”.Där de endast framför låtar från de albumen och att Steve Harris tar över större delen av låtskriveriet igen och skriver låtar som har det klassiska Maiden stilen istället för den trista tråkiga progressiva stilen de nya låtarna har.
2012 kommer bli ett fantastiskt år.
Okej - frågor på det?
Nä, jag tänkte väl det.
Det är inte mycket att säga om. Bara att glida in hos Seance och kolla in läget.. och be till den gudom det passar att karl'ns förhoppningar om 2012 slår in!
onsdag 23 november 2011
Blogg i Fokus: SpinningBlack
Hey ho, let's go!
Det har blivit dags att återse en kär favorit igen. Blogg I Fokus, serien där vi kollar in vad som egentligen döljer sig bakom de sidor som undertecknad själv härjar runt på.
Denna gång dyker vi ner i en blogg som jag följer av flera anledningar. Dessa kan enklast sammanfattas som genuin entusiasm, jag gillar att det alltid är läsvärt och skrivet med hjärtat när dte kommer upp inlägg här, och det lyser igenom att skribenten verkligen gillar de saker han skriver att han gillar.
Dessutom är detta den blogg som har det bästa namnet av alla.
Jo, jag pratar givetvis om SpinningBlack!
SpinnigBlack, en blogg om dina skivor. Jag har fått för mig att namnet kommer från den snurrande svarta vinylen. Har jag rätt? Och hur kom du på det namnet i så fall, det är ju ett av de bästa i cyberrymden!
Visst har du rätt. Det handlar helt enkelt om en hyllning till vinylskivan. Namnet kommer från Pearl Jams låt Spin the black circle från albumet Vitalogy (1994).
Okej. Bloggen då. Vad hittar man där, och har du någon speciell filosofi när det gäller dina inlägg?
Framför allt handlar den om mina skivor (har ju ganska nyligen lagt till "en blogg om mina skivor). Utöver skivor dyker ibland inlägg om nån musikbiografi upp, och man kan även få sig en filmrecension. Tyvärr har väl just filmrecensionerna lyst med sin frånvaro då det helt enkelt inte ses så mycket film för tillfället. Filsofin är väl främst att visa upp schyssta vinyler och trevliga utgåvor. Försöker även bjussa på ett gäng egentagna bilder.
Man kan läsa sig till att det är KISS som är husgudarna, men ändå tycker jag att det är hygglig variation på de skivor du går igenom. Vad är det som gör att du fastnar för en grupp eller skiva?
Oj, det var en svårare fråga. Jag börjar med att svara att visst är det Kiss som är husgudar. Jag har lyssnat på dem i snart 30 år, så visst har de en speciell plats i hjärtat. Annars lyssnar jag på väldigt mycket, främst traditionell heavy metal, men även glam och sleaze. Sedan en del goth som mina andra favoritband Paradise Lost och Type o Negative. Sen gillar jag lite annat som Depeche mode, Doors, Nick Cave och Bruce Springsteen. Kvalitetsmusik skulle jag vilja sammanfatta det.
Du har även skivsamlingen på Pop.nu. Varför det? Och är du mer samlare än musikälskare, eller tvärtom?
Det är bra att ha samlingen listad. Dels för att jag inte alltid kommer ihåg exakt vilka skivor jag har så det kan vara bra att kolla när jag är ute på skivjakt. Dels för att det är ju kul att lista saker och ting. Jag är mer musikälskare än samlare, behöver inte alltid ha originalpressar utan kan nöja mig med att få tag i plattan. Men visst, jag gillar schyssta utgåvor!
Är det mer spännande att komma hem och lägga på en vinyl som är förpackad i dina förväntningar, eller att lägga ut ett riktigt bra inlägg?
Svår fråga, får nog bli att jag tillfredsställer mitt ego först genom att granska paketet, hålla och granska vinylen sen är det givetvis gött att lägga upp den på bloggen.
Vad är det roligaste med att blogga, egentligen - och finns det någon baksida? Vilka är inspiratinoskällorna?
Det roligaste är att jag lyssnar ordentligt på albumet och så givetvis att få kommentarer och lite cyberkontakt med likasinnade. Baksidan är nog att jag ibland känner att jag inte uppdaterar tillräckligt ofta då tiden inte alltid räcker till. 3 småbarn, hus och jobbet gör att tiden ofta är knapp, men tar de tillfällen som bjuds på att spisa vinyl och blogga. Inspirationskälla är Film och musikbloggen! din blogg (inget fjäsk), och It's about trout.
Dags för en obligatorisk fråga... vlka sajter hänger du själv på? Finns det några guldkorn du kan dela med dig av?
Det är väl inga jättespeciella sidor men här är några recordnerds.se, swedenrock.com, kissarmysweden.com
2011 lider mot sitt slut. Vad har varit bäst av det som släppts i år - och har någon gammal goding seglat upp på din radar under detta år?
Tycker 2011 är ett bra skivår med Machine Head, Mastodon, Opeth, Dream Theatre och Alice Cooper. Har inte hört Megadeth ännu. Får väl sätta ihop en topp tio lista sen. Men tror nog att jag för dagen håller Saxon högst!
Gamla godingar som jag missat är Heavy Loads "Death or glory" och "Stronger than evil". Vilka mästerverk!
Du, kolla djupt in i spåkulan och försök förutse framtiden. Vad blir höjdpunkten 2012?
Skulle kunna bli Skogsröjet festivalen i Rejmyre. Ska ju så klart bli spännande med nya skivor från Kiss, Europe och Paradise lost.
Varför är vinyl förresten bättre än CD?
Främst är det nog för känslan. Att hålla i vinylen. Stora omslag. Och så lyssnar jag mer koncentrerat på vinyl då jag behöver hålla mig i närheten för att strax byta sida på skivan.
Till sist - vilket hårdrocksvin är egentligen godast?
Kul att du tar upp vinfrågan. När jag startade bloggen hade jag för avsikt att också skriva inlägg om drycker. Idag har jag precis gjort klart min vinkällare, redo att fyllas på med tunga rödviner. Givetvis är Kiss Zinfire Zinfandel vin godast!!!
Ja.
Visst är det roligt med Blogg I Fokus?
Underbara små vardagsvetskaper om de där sidorna man hänger på, och dessutom tänkvärt. Det är klart att man lyssnar mer fokuserat med vinyl om man behöver vara in ärheten för att kunna vända sida - men det har jag aldrig tänkt på.
Tack Daniel, för inblicken i din blogg SpinningBlack.
Glid dit nu för att kolla.
Vasa?
Fler Blogg i Fokus?
Visst. Kolla Arkivet. Det kanske inte är helt uppdaterat bara, så du kan ju alltid prova att söka också. I sökfältet...
Det har blivit dags att återse en kär favorit igen. Blogg I Fokus, serien där vi kollar in vad som egentligen döljer sig bakom de sidor som undertecknad själv härjar runt på.
Denna gång dyker vi ner i en blogg som jag följer av flera anledningar. Dessa kan enklast sammanfattas som genuin entusiasm, jag gillar att det alltid är läsvärt och skrivet med hjärtat när dte kommer upp inlägg här, och det lyser igenom att skribenten verkligen gillar de saker han skriver att han gillar.
Dessutom är detta den blogg som har det bästa namnet av alla.
Jo, jag pratar givetvis om SpinningBlack!
SpinnigBlack, en blogg om dina skivor. Jag har fått för mig att namnet kommer från den snurrande svarta vinylen. Har jag rätt? Och hur kom du på det namnet i så fall, det är ju ett av de bästa i cyberrymden!
Visst har du rätt. Det handlar helt enkelt om en hyllning till vinylskivan. Namnet kommer från Pearl Jams låt Spin the black circle från albumet Vitalogy (1994).
Okej. Bloggen då. Vad hittar man där, och har du någon speciell filosofi när det gäller dina inlägg?
Framför allt handlar den om mina skivor (har ju ganska nyligen lagt till "en blogg om mina skivor). Utöver skivor dyker ibland inlägg om nån musikbiografi upp, och man kan även få sig en filmrecension. Tyvärr har väl just filmrecensionerna lyst med sin frånvaro då det helt enkelt inte ses så mycket film för tillfället. Filsofin är väl främst att visa upp schyssta vinyler och trevliga utgåvor. Försöker även bjussa på ett gäng egentagna bilder.
Man kan läsa sig till att det är KISS som är husgudarna, men ändå tycker jag att det är hygglig variation på de skivor du går igenom. Vad är det som gör att du fastnar för en grupp eller skiva?
Oj, det var en svårare fråga. Jag börjar med att svara att visst är det Kiss som är husgudar. Jag har lyssnat på dem i snart 30 år, så visst har de en speciell plats i hjärtat. Annars lyssnar jag på väldigt mycket, främst traditionell heavy metal, men även glam och sleaze. Sedan en del goth som mina andra favoritband Paradise Lost och Type o Negative. Sen gillar jag lite annat som Depeche mode, Doors, Nick Cave och Bruce Springsteen. Kvalitetsmusik skulle jag vilja sammanfatta det.
Du har även skivsamlingen på Pop.nu. Varför det? Och är du mer samlare än musikälskare, eller tvärtom?
Det är bra att ha samlingen listad. Dels för att jag inte alltid kommer ihåg exakt vilka skivor jag har så det kan vara bra att kolla när jag är ute på skivjakt. Dels för att det är ju kul att lista saker och ting. Jag är mer musikälskare än samlare, behöver inte alltid ha originalpressar utan kan nöja mig med att få tag i plattan. Men visst, jag gillar schyssta utgåvor!
Är det mer spännande att komma hem och lägga på en vinyl som är förpackad i dina förväntningar, eller att lägga ut ett riktigt bra inlägg?
Svår fråga, får nog bli att jag tillfredsställer mitt ego först genom att granska paketet, hålla och granska vinylen sen är det givetvis gött att lägga upp den på bloggen.
Vad är det roligaste med att blogga, egentligen - och finns det någon baksida? Vilka är inspiratinoskällorna?
Det roligaste är att jag lyssnar ordentligt på albumet och så givetvis att få kommentarer och lite cyberkontakt med likasinnade. Baksidan är nog att jag ibland känner att jag inte uppdaterar tillräckligt ofta då tiden inte alltid räcker till. 3 småbarn, hus och jobbet gör att tiden ofta är knapp, men tar de tillfällen som bjuds på att spisa vinyl och blogga. Inspirationskälla är Film och musikbloggen! din blogg (inget fjäsk), och It's about trout.
Dags för en obligatorisk fråga... vlka sajter hänger du själv på? Finns det några guldkorn du kan dela med dig av?
Det är väl inga jättespeciella sidor men här är några recordnerds.se, swedenrock.com, kissarmysweden.com
2011 lider mot sitt slut. Vad har varit bäst av det som släppts i år - och har någon gammal goding seglat upp på din radar under detta år?
Tycker 2011 är ett bra skivår med Machine Head, Mastodon, Opeth, Dream Theatre och Alice Cooper. Har inte hört Megadeth ännu. Får väl sätta ihop en topp tio lista sen. Men tror nog att jag för dagen håller Saxon högst!
Gamla godingar som jag missat är Heavy Loads "Death or glory" och "Stronger than evil". Vilka mästerverk!
Du, kolla djupt in i spåkulan och försök förutse framtiden. Vad blir höjdpunkten 2012?
Skulle kunna bli Skogsröjet festivalen i Rejmyre. Ska ju så klart bli spännande med nya skivor från Kiss, Europe och Paradise lost.
Varför är vinyl förresten bättre än CD?
Främst är det nog för känslan. Att hålla i vinylen. Stora omslag. Och så lyssnar jag mer koncentrerat på vinyl då jag behöver hålla mig i närheten för att strax byta sida på skivan.
Till sist - vilket hårdrocksvin är egentligen godast?
Kul att du tar upp vinfrågan. När jag startade bloggen hade jag för avsikt att också skriva inlägg om drycker. Idag har jag precis gjort klart min vinkällare, redo att fyllas på med tunga rödviner. Givetvis är Kiss Zinfire Zinfandel vin godast!!!
Ja.
Visst är det roligt med Blogg I Fokus?
Underbara små vardagsvetskaper om de där sidorna man hänger på, och dessutom tänkvärt. Det är klart att man lyssnar mer fokuserat med vinyl om man behöver vara in ärheten för att kunna vända sida - men det har jag aldrig tänkt på.
Tack Daniel, för inblicken i din blogg SpinningBlack.
Glid dit nu för att kolla.
Vasa?
Fler Blogg i Fokus?
Visst. Kolla Arkivet. Det kanske inte är helt uppdaterat bara, så du kan ju alltid prova att söka också. I sökfältet...
måndag 22 augusti 2011
Blogg I Fokus: Film - och Musikbloggen
Jodå - den finns än.
Serien som kallas Blogg I Fokus.
Den där Rebellängeln kollar närmare på vad som finns på en del bloggar som jag personligen följer, och gör en liten intervju med ägaren i fråga.
Denna gång har turen kommit till en blogg som jag följer enbart för mitt eget höga nöjes skull.
Här finns alltid läsvärda, roliga inlägg.
Här finns guldkorn blandat med gråsten, en skön mix av allehanda grupper som någonsin släppt en skiva... jo, vi pratar om krångligt döpta "Film och Musikbloggen", med en viss Anders som ägare!
Film och Musikbloggen. Ett namn som talar för sig själv, egentligen, men hur kom det sig att du valde just det? Du har ju humoristisk talang, har du aldrig funderat på att döpa den till något fyndigt som innefattar dessa två element?
Tja vad ska man säga om det?
Hade lite ågren när det var dags för bloggdöpandet men eftersom den handlar om mina filmer och mina skivor (och inget annat) så döpte den sig själv så att säga.
Men varför är adressen då http://brm.blogg.se och inte typ filmochmusik.blogg.se kanske du undrar? Jo, det kommer ifrån att när jag startade bloggen 2005 (japp, det var så länge se) så tog jag helt enkelt namnet från mitt coverband vars hemsida har adressen www.brm.nu. Tänkte väl att det skulle vara kort och lätt att komma ihåg.
Sen kan ju "brm" betyda både "Bara Riktig Metal" och "Bone Rattlin´ Movies" så...
Vad hittar man som läsare på bloggen då, om vi dyker under skalet på namnet?
Kort svar: Mina filmer och mina skivor.
Ett längre svar: jag spelar trummor (i coverbandet som sagt) och vi har pulat på sedan 1992 (första giget 1993). Jag fixade hemsida till bandet direkt när internet kom (japp) och det har blivit en hel hop (läs jättemånga) olika utseenden på den under årens lopp. Har haft brm.nu som ett sorts övningsprojekt för att lära mig DreamWeaver, javascript och HTML då jag ibland har nytta av det i mitt jobb som originalare. Ibland kommer det helt enkelt in kunder som vill ha hjälp med att göra en ny - eller piffa upp - en gammal, befintlig hemsida. Till historien hör också att jag har ett onormalt stort musikintresse och redan som fjunig fjortis gjorde ett eget musiklexikon där jag skrev långa texter om band alla band jag gillade och klistrade in bilder och rapade upp diskografier och bandhistorik... Ja, ni kanske skrattar men då fanns det inget internet och inga datamaskiner för att hämta info utan då var det tejp, gamla Kerrang och skivomslag som gällde. Men det var kul att bläddra i det färdiga "lexikonet" när det var klart.
Vi hoppar framåt: ungefär 2003-2004 började jag lägga in skivtips på coverbandsidan och körde så ett tag, men då besökarantalet på en coverbandshemsida är försvinnande lågt (och jag fick ju aldrig nån feedback på mina inlägg), så då tänkte jag att kanske man skulle starta en blogg så att jag kunde sprida mina (tyckte jag) fantastiska tips till så många som möjligt. Och 2005 drog jag igång "Film- och Musikbloggen!" Observera utropstecknet i bloggnamnet, det går igen i alla inlägg, för alla skivor och filmer jag skriver om är ett litet utrop av glädje. Typ. Har dock numera betat av alla mina DVD-, VHS- och Laserdisc-filmer så bloggnamnet kanske är lite missvisande men va fan, stäm mig. Nåt litet filmtips brukar i alla fall leta sig in då och då.
Vinyl är grejen, förstår jag, när det gäller skivor - men vilken är den bästa skiva du äger - och är det samma oavsett om det är vinyl eller CD?
Min bästa skiva? det är ju som att fråga vilket av mina barn jag trycker bäst om. Älskar dock Celtic Frost av hela mitt hjärta så jag säger min vinyl av "To Mega Therion" som
jag spelat så mycket så det fattar du inte.
Film och musik, står det. Jag tycker (heja, bra där!) att det är betydligt mer musik än film. Hur ser din fördelning ut, lyssnar du mer än du kollar? Och varför?
Ja, jag lyssnar mycket mer än vad jag kollar, stereon är det absolut första som knäpps på när jag kommer hem men försöker se en film eller två i veckan om inte tröttheten efter en fläskfilémiddag med rödvin tar överhanden. Gärna en skräckis men bra skräckisar är det ont om numera...
Precis som jag skrev här ovan så har jag numera bloggat om alla mina filmer som jag har hemma och jag har även kommit till vägs ände på CD-skivorna så nu är det bara vinylen kvar. Och då jag fortfarande med glädje shoppar gammal (och ny) vinyl så är det nog ingen risk att den tar slut än på ett tag. Men ibland slinker det in ett inlägg med en nyinköpt CD, Morbid Angel var väl det senaste?
Har dock funderat på att reprisera en del vinylinlägg som jag skrev i bloggens barndom då jag på den tiden inte fotade skivorna och en del omslag är alldeles för tuffa för att inte visa igen i stora, fina bilder. Och så skriver jag bättre nu. Japp, eget beröm luktar gott.
Om du var tvungen att välja mellan att aldrig se en film mer eller aldrig lyssna på en skiva mer, vilket skulle du välja? Och, vad skulle sista "måltiden" med det bortvalda bli?
Aldrig se en film igen, och då skulle jag se "Evil Dead II" för sextifyrtionde och sista gången. Har det gjorts nån bättre film?
Alla dina inlägg osar av humor, och en hel del besatthet. På ett bra sätt, och med det menar jag att du verkligen satt dig in i en skiva, t o m om den verkligen varit usel. Har du någon filosofi avseende inlägg, och jobbar du länge på dem eller "kommer det bara"...?
Försöker verkligen få ihop ett någorlunda långt inlägg om alla skivor jag skriver om, inte bara säga "den här suger" och inget mer. Kan dock fastna på en del skivor och inte riktigt hitta inspiration men så helt plötsligt klickar det till i hjärnan, en formulering eller vinkling kommer flygande genom hjärnbarken och sen skriver inlägget sig nästan av sig själv.
Har jag tur så slinker det med nån fyndig grej också som jag själv kan sitta och småklucka åt. Surfar också runt ganska mycket på bandens hemsidor, Wikipedia, Discogs osv för att hitta trivia och annan kul info om den skiva jag ska till att skriva om för att piffa upp lite.
En del inlägg kan också blir hur långa som helst då jag bara måste få gå igenom och skriva om allt jag vet om just den skivan. Och ibland är det mycket, särskilt om det är en kär gammal skiva som hängt med länge. Men ibland fastnar jag som sagt och då är det bara att lägga ut en en Eddie Meduza-låt eller ett film- eller skivtips så att pöbeln håller sig lugn medan jag pular och filar på det andra inlägget tills det blir bra.
Flyttar på stycken, ändrar meningar, kapar och håller på till det låter bra när man läser det. Helt sjukt jag vet, men så hade jag en 4:a i svenska också.
Okej. Musik. Vad tycker du varit bäst såhär långt 2011, och vad ser du mest fram emot?
Oj, vilka är det som har släppt skivor i år? Jag är skitdålig på att hålla reda på sånt. Men Morbid Angels nya var ju bra, åtminstone halva skivan. Men å andra sidan älskar jag Dave Vincent så det skulle i princip räcka med att han rapar i tre minuter så skulle det räcka för mig.
Och Opeths kommande vet jag utan att ha hört en enda ton är kanonbra så den ser jag verkligen fram emot. Årets skiva helt klart fastän som sagt olyssnad.
Kiss nya skiva är väl också på gång i år? i så fall säger jag den med. Och Ghost! Ja, jag vet den släpptes 2010.
Sitter du på en massa guldkorn som du vill dela med dig av? Hemliga toppskivor, klassiker som du vill lyfta fram...?
Nä, jag har inga hemliga toppskivor nånstans, lägger ut alla skivor jag har på bloggen, men som jag skrev här ovan så kanske jag repriserar nåt gammal inlägg med nån alldeles särskilt cool skiva som jag tycker världen borde se i all sin härlighet. Och det är ett par stycken faktiskt.
Okej, samma frågor fast online. Den får alla, det är bara att tugga i sig. Vilka sajter följer du mer eller mindre slaviskt?
Kollar alltid igenom Blabbermouth (www.blabbermouth.net) varje morgon när jag kommer till jobbet. Sen kollar jag om Cuzz lagt upp några nya, kuliga länkar nu när Buzz verkar ha gått i graven. Och bloggar.
Din såklart (smör, smör), The Spinning Black , Musik och Mer (http://musikochmer.blogspot.com/), Hardkåre och Olles Musik . De båda filmfantasterna Trash is king och Weekend Video kollar jag också på med ojämna mellanrum. Och så kollar jag mycket på modebloggar. Jo, tjena.
Nä, nu får det fan vara nog. Herregud, vad frågor. Sista skriket blir helt enkelt detta då - varför bloggar du, egentligen?
Det är kul att skriva och försöka få ihop en bra text och så får jag ju återupptäcka alla mina skivor igen.
Jag hittar guldkorn som jag glömt bort som jag spelar om och om igen (och wow liksom) och jag hittar skit som jag glömt bort som jag skeppar iväg på loppis. Och så vill jag såklart visa upp mina skivor och tipsa alla därute om vilken bra musik som finns utöver den skit som spelas på radion. Och sen är det ju svinkul att få en kommentar eller två på det man skrivit också, kanske med lite ytterligare info, ett minne eller nån annan uppfattning.
Jag fattar dock inte hur världen är funtad då modebloggande Lisa får 167 kommentarer på sitt inlägg om ett gulligt läppstift när jag bara får typ två kommentarer när jag skriver om Mortician. Världen är sannerligen upp och ned.
Men närå, jag är inte bitter, jag kämpar på härborta i mitt lilla hörn av internet med mina jävla skivor.
Ja, vafan... du behöver väl inte så mycket mer än det egentligen va?
Masa dig över till Film och Musikbloggen nu för fasen.
Massor av skitbra läsning väntar dig!
Serien som kallas Blogg I Fokus.
Den där Rebellängeln kollar närmare på vad som finns på en del bloggar som jag personligen följer, och gör en liten intervju med ägaren i fråga.
Denna gång har turen kommit till en blogg som jag följer enbart för mitt eget höga nöjes skull.
Här finns alltid läsvärda, roliga inlägg.
Här finns guldkorn blandat med gråsten, en skön mix av allehanda grupper som någonsin släppt en skiva... jo, vi pratar om krångligt döpta "Film och Musikbloggen", med en viss Anders som ägare!
Film och Musikbloggen. Ett namn som talar för sig själv, egentligen, men hur kom det sig att du valde just det? Du har ju humoristisk talang, har du aldrig funderat på att döpa den till något fyndigt som innefattar dessa två element?
Tja vad ska man säga om det?
Hade lite ågren när det var dags för bloggdöpandet men eftersom den handlar om mina filmer och mina skivor (och inget annat) så döpte den sig själv så att säga.
Men varför är adressen då http://brm.blogg.se och inte typ filmochmusik.blogg.se kanske du undrar? Jo, det kommer ifrån att när jag startade bloggen 2005 (japp, det var så länge se) så tog jag helt enkelt namnet från mitt coverband vars hemsida har adressen www.brm.nu. Tänkte väl att det skulle vara kort och lätt att komma ihåg.
Sen kan ju "brm" betyda både "Bara Riktig Metal" och "Bone Rattlin´ Movies" så...
Vad hittar man som läsare på bloggen då, om vi dyker under skalet på namnet?
Kort svar: Mina filmer och mina skivor.
Ett längre svar: jag spelar trummor (i coverbandet som sagt) och vi har pulat på sedan 1992 (första giget 1993). Jag fixade hemsida till bandet direkt när internet kom (japp) och det har blivit en hel hop (läs jättemånga) olika utseenden på den under årens lopp. Har haft brm.nu som ett sorts övningsprojekt för att lära mig DreamWeaver, javascript och HTML då jag ibland har nytta av det i mitt jobb som originalare. Ibland kommer det helt enkelt in kunder som vill ha hjälp med att göra en ny - eller piffa upp - en gammal, befintlig hemsida. Till historien hör också att jag har ett onormalt stort musikintresse och redan som fjunig fjortis gjorde ett eget musiklexikon där jag skrev långa texter om band alla band jag gillade och klistrade in bilder och rapade upp diskografier och bandhistorik... Ja, ni kanske skrattar men då fanns det inget internet och inga datamaskiner för att hämta info utan då var det tejp, gamla Kerrang och skivomslag som gällde. Men det var kul att bläddra i det färdiga "lexikonet" när det var klart.
Vi hoppar framåt: ungefär 2003-2004 började jag lägga in skivtips på coverbandsidan och körde så ett tag, men då besökarantalet på en coverbandshemsida är försvinnande lågt (och jag fick ju aldrig nån feedback på mina inlägg), så då tänkte jag att kanske man skulle starta en blogg så att jag kunde sprida mina (tyckte jag) fantastiska tips till så många som möjligt. Och 2005 drog jag igång "Film- och Musikbloggen!" Observera utropstecknet i bloggnamnet, det går igen i alla inlägg, för alla skivor och filmer jag skriver om är ett litet utrop av glädje. Typ. Har dock numera betat av alla mina DVD-, VHS- och Laserdisc-filmer så bloggnamnet kanske är lite missvisande men va fan, stäm mig. Nåt litet filmtips brukar i alla fall leta sig in då och då.
Vinyl är grejen, förstår jag, när det gäller skivor - men vilken är den bästa skiva du äger - och är det samma oavsett om det är vinyl eller CD?
Min bästa skiva? det är ju som att fråga vilket av mina barn jag trycker bäst om. Älskar dock Celtic Frost av hela mitt hjärta så jag säger min vinyl av "To Mega Therion" som
jag spelat så mycket så det fattar du inte.
Film och musik, står det. Jag tycker (heja, bra där!) att det är betydligt mer musik än film. Hur ser din fördelning ut, lyssnar du mer än du kollar? Och varför?
Ja, jag lyssnar mycket mer än vad jag kollar, stereon är det absolut första som knäpps på när jag kommer hem men försöker se en film eller två i veckan om inte tröttheten efter en fläskfilémiddag med rödvin tar överhanden. Gärna en skräckis men bra skräckisar är det ont om numera...
Precis som jag skrev här ovan så har jag numera bloggat om alla mina filmer som jag har hemma och jag har även kommit till vägs ände på CD-skivorna så nu är det bara vinylen kvar. Och då jag fortfarande med glädje shoppar gammal (och ny) vinyl så är det nog ingen risk att den tar slut än på ett tag. Men ibland slinker det in ett inlägg med en nyinköpt CD, Morbid Angel var väl det senaste?
Har dock funderat på att reprisera en del vinylinlägg som jag skrev i bloggens barndom då jag på den tiden inte fotade skivorna och en del omslag är alldeles för tuffa för att inte visa igen i stora, fina bilder. Och så skriver jag bättre nu. Japp, eget beröm luktar gott.
Om du var tvungen att välja mellan att aldrig se en film mer eller aldrig lyssna på en skiva mer, vilket skulle du välja? Och, vad skulle sista "måltiden" med det bortvalda bli?
Aldrig se en film igen, och då skulle jag se "Evil Dead II" för sextifyrtionde och sista gången. Har det gjorts nån bättre film?
Alla dina inlägg osar av humor, och en hel del besatthet. På ett bra sätt, och med det menar jag att du verkligen satt dig in i en skiva, t o m om den verkligen varit usel. Har du någon filosofi avseende inlägg, och jobbar du länge på dem eller "kommer det bara"...?
Försöker verkligen få ihop ett någorlunda långt inlägg om alla skivor jag skriver om, inte bara säga "den här suger" och inget mer. Kan dock fastna på en del skivor och inte riktigt hitta inspiration men så helt plötsligt klickar det till i hjärnan, en formulering eller vinkling kommer flygande genom hjärnbarken och sen skriver inlägget sig nästan av sig själv.
Har jag tur så slinker det med nån fyndig grej också som jag själv kan sitta och småklucka åt. Surfar också runt ganska mycket på bandens hemsidor, Wikipedia, Discogs osv för att hitta trivia och annan kul info om den skiva jag ska till att skriva om för att piffa upp lite.
En del inlägg kan också blir hur långa som helst då jag bara måste få gå igenom och skriva om allt jag vet om just den skivan. Och ibland är det mycket, särskilt om det är en kär gammal skiva som hängt med länge. Men ibland fastnar jag som sagt och då är det bara att lägga ut en en Eddie Meduza-låt eller ett film- eller skivtips så att pöbeln håller sig lugn medan jag pular och filar på det andra inlägget tills det blir bra.
Flyttar på stycken, ändrar meningar, kapar och håller på till det låter bra när man läser det. Helt sjukt jag vet, men så hade jag en 4:a i svenska också.
Okej. Musik. Vad tycker du varit bäst såhär långt 2011, och vad ser du mest fram emot?
Oj, vilka är det som har släppt skivor i år? Jag är skitdålig på att hålla reda på sånt. Men Morbid Angels nya var ju bra, åtminstone halva skivan. Men å andra sidan älskar jag Dave Vincent så det skulle i princip räcka med att han rapar i tre minuter så skulle det räcka för mig.
Och Opeths kommande vet jag utan att ha hört en enda ton är kanonbra så den ser jag verkligen fram emot. Årets skiva helt klart fastän som sagt olyssnad.
Kiss nya skiva är väl också på gång i år? i så fall säger jag den med. Och Ghost! Ja, jag vet den släpptes 2010.
Sitter du på en massa guldkorn som du vill dela med dig av? Hemliga toppskivor, klassiker som du vill lyfta fram...?
Nä, jag har inga hemliga toppskivor nånstans, lägger ut alla skivor jag har på bloggen, men som jag skrev här ovan så kanske jag repriserar nåt gammal inlägg med nån alldeles särskilt cool skiva som jag tycker världen borde se i all sin härlighet. Och det är ett par stycken faktiskt.
Okej, samma frågor fast online. Den får alla, det är bara att tugga i sig. Vilka sajter följer du mer eller mindre slaviskt?
Kollar alltid igenom Blabbermouth (www.blabbermouth.net) varje morgon när jag kommer till jobbet. Sen kollar jag om Cuzz lagt upp några nya, kuliga länkar nu när Buzz verkar ha gått i graven. Och bloggar.
Din såklart (smör, smör), The Spinning Black , Musik och Mer (http://musikochmer.blogspot.com/), Hardkåre och Olles Musik . De båda filmfantasterna Trash is king och Weekend Video kollar jag också på med ojämna mellanrum. Och så kollar jag mycket på modebloggar. Jo, tjena.
Nä, nu får det fan vara nog. Herregud, vad frågor. Sista skriket blir helt enkelt detta då - varför bloggar du, egentligen?
Det är kul att skriva och försöka få ihop en bra text och så får jag ju återupptäcka alla mina skivor igen.
Jag hittar guldkorn som jag glömt bort som jag spelar om och om igen (och wow liksom) och jag hittar skit som jag glömt bort som jag skeppar iväg på loppis. Och så vill jag såklart visa upp mina skivor och tipsa alla därute om vilken bra musik som finns utöver den skit som spelas på radion. Och sen är det ju svinkul att få en kommentar eller två på det man skrivit också, kanske med lite ytterligare info, ett minne eller nån annan uppfattning.
Jag fattar dock inte hur världen är funtad då modebloggande Lisa får 167 kommentarer på sitt inlägg om ett gulligt läppstift när jag bara får typ två kommentarer när jag skriver om Mortician. Världen är sannerligen upp och ned.
Men närå, jag är inte bitter, jag kämpar på härborta i mitt lilla hörn av internet med mina jävla skivor.
Ja, vafan... du behöver väl inte så mycket mer än det egentligen va?
Masa dig över till Film och Musikbloggen nu för fasen.
Massor av skitbra läsning väntar dig!
torsdag 28 april 2011
Blogg I Fokus: The Great Nasuea
Vi säger väl som Hjert Fylking?
ÄNTLIGEN!
Blogg I Fokus Återvänder, och det med en högkvalitativ blogg både vad gäller innehåll och frekvens. The Great Nausea bjuder på Toms S i högform, och det är en blogg jag följer mer eller mindre slaviskt. Det blandas friskt bland personliga reflektioner, iaktagelser av omvärlden och renodlade musiktips, alltid serverat med ofelaktigt inspirerande text.
1) The Great Nasuea... det är ett vansinnigt tufft namn. Jag vill gärna tro att det kommer från At The Gates, men jag har oftare fel än rätt. Berätta, varifrån kommer namnet, och varför upphörde din förra blogg till förmån för denna?
Jag har haft en del bloggar genom åren. Ett tag körde jag en privat blogg parallellt med en där jag bara publicerade allt mitt arbete utan någon personlig förankring. Det blev lite hattigt så jag valde att slå ihop dem och skapa en tydlig trademark. Titeln kommer från en låttext jag skrev för några år sedan. Tyckte att namnet var passande även för bloggen och ett framtida kängpunkband. Det stämmer att inspirationen kommer från At The Gates men samtidigt ville jag ha en punkig och blasfemisk touch och i The Great Nausea tycker jag bägge ryms. Loggan hjälpte en designerpolare till med och ska illustrera innehållet i bloggen.
2) Jag läser personligen din blogg för att få inspiration inom musik (tack för Agalloch, till exempel!), samt läsvärda och roliga nedslag i det privata i en enda skön röra, men vad har du själv för filosofi och tanke med bloggen? Vad hittar man där?
Tanken är att bloggen ska spegla min dysfunktionella personlighet och vara kontrastrik. Det är medvetet högt och lågt mellan inläggen och följer lite av min ideologi att vi inte är en och samma människa. Jag har flera sidor jag väljer att visa upp beroende på vad för människor jag stöter på i livet. Ibland känner jag för att ge mer av mig själv och dyker ner i djupare frågeställningar. Ibland är jag bara less på allt och då blir det kortare och provokativa inlägg för att väcka reaktioner hos andra. Väldigt ofta vill jag bara dela med mig av bra musik och mitt journalistiska arbete. I mångt och mycket är det en ventil för all frustration jag känner för vår efterblivna ras och samhället i stort. Hade jag inte haft bloggen för att lufta mina åsikter hade vi fått en ny Columbine, haha.
3) Du skriver en hel del annat också, mer eller mindre professionellt. Är det inte svårt att ha "riktiga" åtaganden parallellt med en lekstuga som en blogg? Drabbas du av skrivkramp ibland, eller driver det ena det andra?
Visst kan jag drabbas av bristande kreativitet men det finns tillräckligt mycket skit ”out there” som får igång mig och jag känner mig inspirerad att skriva dagligen. Men mycket av det jag gör går hand i hand och det ena föder det andra. Just nu har jag valt att fokusera på min utbildning och mina journalistiska åtaganden och har därför lagt de poetiska inslagen åt sidan. Trist då det är en av många saker jag brinner för, men just nu är jag rätt tom på inspiration.
4) Vilket är ditt bästa inlägg, enligt egen utsago? Svårt fråga? Okej då... vilken typ av inlägg är de roligaste att skriva då?
Personligen vet jag om att jag kan vara rätt barnslig med mina provokativa inlägg och att nivån inte alltid är hög. Men jag tillåter mig själv att ha det eftersom jag får en kick av det och kan helt plötsligt kontra med någon insiktsfullt. Med det sagt så föredrar jag att skriva djuplodade inlägg. Jag blir mer inspirerad att skriva något vettigt i motgångar och mina egna favoriter är inlägget om min mormors bortgång men även om hur mycket Bukowskis böcker har betytt för mig. Jag skulle gärna vilja se lite mer kontroversiella debatter. Så, gå in och provocera mig, haha!
5) På tal om inspiration, var hittar du själv den? Vilka bojar har du i cyberrymden?
YouTube, vanliga svensk journalistik och människors bristande intelligens. Mest vanligt är nog helt triviala företeelser i vardagen som kan få mig provocerade. Det mesta kommer jag på under mina sömnlösa nätter när hjärnan går på högvarv.
6) Snart är vi halvvägs in i 2011. Perfekt läge att stanna till och fundera lite! Här följer några snabbisar...
A) Vilken skiva är bäst så här långt?
Graveyards ”Hisingen Blues” är ohotad etta so far!
B) Vilken skiva ser du mest fram emot?
Morbid Angels nya och förhoppningsvis Neurosis om de hinner släppa den innan årsskiftet.
C) Festivaldags snart... vilken av alla de svenska rock'n'roll-spektaklen har lyckats bäst med sin line-up i år?
Metaltown blir det med största sannolikhet. Peace & Love har också många intressanta band men även en hel del skit. Getaway lockar också med en relativt bra line up. Muskelrock har ju Pentagram bokade nu också. Gaaah! Så många alternativ!
D) Det är omöjligt att sätta sig in i all musik som finns. Vad har du på din "att kolla upp"-lista för tillfället?
Det är störtomöjligt. I synnerhet som jag likt en tvååring trotsar allt nytt som kommer min väg. Jag börjar bli less på att allt låter så triggat, mekaniskt och opersonligt. Graveyard och Electric Wizard är bra exempel på ”nya” band som lyckats få sin musik att låta fräsch och tidlös 2011. Annars söker jag mig bort från allt nytt och är inne i en retroperiod nu. Återupptäcker alla Black Sabbaths skivor med Ozzy bakom micken och även Led Zeppelin på nytt. Pentagram och Saint Vitus är andra band som ligger på listan. Gammal old school hardcore från Poison Idea, Suicidal Tendencies och Black Flag blir det också. Sedan har jag även en liten revival med Morbid Angel, Darkthrone och Entombed på nytt.
7) Okej, tillbaka till det där med ditt andra kneg. Alltså, det som är mer på "riktigt". Där du intervjuar folk. Låt oss säga att jag är jultomten och Jesus farsa i en och samma person, och jag kan ge dig en önskeintervju med en död eller levande person. Vem?
Efter att ha sett det ökända klippet när Henry Rollins blir intervjuad av en snorunge och beter sig lite väl mycket som ett arsle, blev jag otroligt peppad på att få prata med honom. Han är iofs lugnare på äldre dagar men jag skulle vilja vara den i den här snorungens skor och få känna på hur det kan vara att bli så duktigt stekt.
8) Okej, sist ut i frågebatteriet... vad kan vi få se på The Geat Nasuea under det kommande året?
Ännu mer juvenila utsvävningar och ännu mer djup. Ännu mer av det som jag redan gör. Så fort inspirationen kommer tillbaka och jag känner mig redo ska jag börja publicera mina dikter igen.
Förhoppningsvis kan jag bjuda på några överraskningar också…
Okej - vad väntar du på?
Gå in själv och kolla in härligheten. Siten finns här!
(Jasså, du vill veta mer om Blogg I Fokus istället? Jojo, det finns fler sådana. Jag har gömt dem i arkivet...)
ÄNTLIGEN!
Blogg I Fokus Återvänder, och det med en högkvalitativ blogg både vad gäller innehåll och frekvens. The Great Nausea bjuder på Toms S i högform, och det är en blogg jag följer mer eller mindre slaviskt. Det blandas friskt bland personliga reflektioner, iaktagelser av omvärlden och renodlade musiktips, alltid serverat med ofelaktigt inspirerande text.
1) The Great Nasuea... det är ett vansinnigt tufft namn. Jag vill gärna tro att det kommer från At The Gates, men jag har oftare fel än rätt. Berätta, varifrån kommer namnet, och varför upphörde din förra blogg till förmån för denna?
Jag har haft en del bloggar genom åren. Ett tag körde jag en privat blogg parallellt med en där jag bara publicerade allt mitt arbete utan någon personlig förankring. Det blev lite hattigt så jag valde att slå ihop dem och skapa en tydlig trademark. Titeln kommer från en låttext jag skrev för några år sedan. Tyckte att namnet var passande även för bloggen och ett framtida kängpunkband. Det stämmer att inspirationen kommer från At The Gates men samtidigt ville jag ha en punkig och blasfemisk touch och i The Great Nausea tycker jag bägge ryms. Loggan hjälpte en designerpolare till med och ska illustrera innehållet i bloggen.
2) Jag läser personligen din blogg för att få inspiration inom musik (tack för Agalloch, till exempel!), samt läsvärda och roliga nedslag i det privata i en enda skön röra, men vad har du själv för filosofi och tanke med bloggen? Vad hittar man där?
Tanken är att bloggen ska spegla min dysfunktionella personlighet och vara kontrastrik. Det är medvetet högt och lågt mellan inläggen och följer lite av min ideologi att vi inte är en och samma människa. Jag har flera sidor jag väljer att visa upp beroende på vad för människor jag stöter på i livet. Ibland känner jag för att ge mer av mig själv och dyker ner i djupare frågeställningar. Ibland är jag bara less på allt och då blir det kortare och provokativa inlägg för att väcka reaktioner hos andra. Väldigt ofta vill jag bara dela med mig av bra musik och mitt journalistiska arbete. I mångt och mycket är det en ventil för all frustration jag känner för vår efterblivna ras och samhället i stort. Hade jag inte haft bloggen för att lufta mina åsikter hade vi fått en ny Columbine, haha.
3) Du skriver en hel del annat också, mer eller mindre professionellt. Är det inte svårt att ha "riktiga" åtaganden parallellt med en lekstuga som en blogg? Drabbas du av skrivkramp ibland, eller driver det ena det andra?
Visst kan jag drabbas av bristande kreativitet men det finns tillräckligt mycket skit ”out there” som får igång mig och jag känner mig inspirerad att skriva dagligen. Men mycket av det jag gör går hand i hand och det ena föder det andra. Just nu har jag valt att fokusera på min utbildning och mina journalistiska åtaganden och har därför lagt de poetiska inslagen åt sidan. Trist då det är en av många saker jag brinner för, men just nu är jag rätt tom på inspiration.
4) Vilket är ditt bästa inlägg, enligt egen utsago? Svårt fråga? Okej då... vilken typ av inlägg är de roligaste att skriva då?
Personligen vet jag om att jag kan vara rätt barnslig med mina provokativa inlägg och att nivån inte alltid är hög. Men jag tillåter mig själv att ha det eftersom jag får en kick av det och kan helt plötsligt kontra med någon insiktsfullt. Med det sagt så föredrar jag att skriva djuplodade inlägg. Jag blir mer inspirerad att skriva något vettigt i motgångar och mina egna favoriter är inlägget om min mormors bortgång men även om hur mycket Bukowskis böcker har betytt för mig. Jag skulle gärna vilja se lite mer kontroversiella debatter. Så, gå in och provocera mig, haha!
5) På tal om inspiration, var hittar du själv den? Vilka bojar har du i cyberrymden?
YouTube, vanliga svensk journalistik och människors bristande intelligens. Mest vanligt är nog helt triviala företeelser i vardagen som kan få mig provocerade. Det mesta kommer jag på under mina sömnlösa nätter när hjärnan går på högvarv.
6) Snart är vi halvvägs in i 2011. Perfekt läge att stanna till och fundera lite! Här följer några snabbisar...
A) Vilken skiva är bäst så här långt?
Graveyards ”Hisingen Blues” är ohotad etta so far!
B) Vilken skiva ser du mest fram emot?
Morbid Angels nya och förhoppningsvis Neurosis om de hinner släppa den innan årsskiftet.
C) Festivaldags snart... vilken av alla de svenska rock'n'roll-spektaklen har lyckats bäst med sin line-up i år?
Metaltown blir det med största sannolikhet. Peace & Love har också många intressanta band men även en hel del skit. Getaway lockar också med en relativt bra line up. Muskelrock har ju Pentagram bokade nu också. Gaaah! Så många alternativ!
D) Det är omöjligt att sätta sig in i all musik som finns. Vad har du på din "att kolla upp"-lista för tillfället?
Det är störtomöjligt. I synnerhet som jag likt en tvååring trotsar allt nytt som kommer min väg. Jag börjar bli less på att allt låter så triggat, mekaniskt och opersonligt. Graveyard och Electric Wizard är bra exempel på ”nya” band som lyckats få sin musik att låta fräsch och tidlös 2011. Annars söker jag mig bort från allt nytt och är inne i en retroperiod nu. Återupptäcker alla Black Sabbaths skivor med Ozzy bakom micken och även Led Zeppelin på nytt. Pentagram och Saint Vitus är andra band som ligger på listan. Gammal old school hardcore från Poison Idea, Suicidal Tendencies och Black Flag blir det också. Sedan har jag även en liten revival med Morbid Angel, Darkthrone och Entombed på nytt.
7) Okej, tillbaka till det där med ditt andra kneg. Alltså, det som är mer på "riktigt". Där du intervjuar folk. Låt oss säga att jag är jultomten och Jesus farsa i en och samma person, och jag kan ge dig en önskeintervju med en död eller levande person. Vem?
Efter att ha sett det ökända klippet när Henry Rollins blir intervjuad av en snorunge och beter sig lite väl mycket som ett arsle, blev jag otroligt peppad på att få prata med honom. Han är iofs lugnare på äldre dagar men jag skulle vilja vara den i den här snorungens skor och få känna på hur det kan vara att bli så duktigt stekt.
8) Okej, sist ut i frågebatteriet... vad kan vi få se på The Geat Nasuea under det kommande året?
Ännu mer juvenila utsvävningar och ännu mer djup. Ännu mer av det som jag redan gör. Så fort inspirationen kommer tillbaka och jag känner mig redo ska jag börja publicera mina dikter igen.
Förhoppningsvis kan jag bjuda på några överraskningar också…
Okej - vad väntar du på?
Gå in själv och kolla in härligheten. Siten finns här!
(Jasså, du vill veta mer om Blogg I Fokus istället? Jojo, det finns fler sådana. Jag har gömt dem i arkivet...)
lördag 26 februari 2011
Blogg I Fokus: Kim Bloggar
Lördag.
Dags att bjuda på lite läsning i klubben för inbördes beundran, och det med en Blogg I Fokus som egentligen borde ha genomförts för flera månader sen. Kim Bloggar är nämligen en av de bloggar jag följer med mest lust och glädje, och framförallt med mest koninuitet. Ett besök om dagen, brukar det bli, och relativt många kommentarer. Det är en blogg där jag hämtar egen inspiration, tips om texter och musik och som peppar mig att fortsätta skriva. Tack!
Kim Bloggar - bara bra saker. Det är en rätt stursk presentation av en blogg, tycker jag - och dessutom korrekt! Vad hittar vi läsare på bloggen?
Musik. Kort och gott handlar bloggen om musik. Det började med ganska blandad musik; rock och punk och lite metal, men som åren gått – bloggen fyller fyra i maj – har mitt musikintresse förflyttats alltmer mot den mer extrema metalmusiken, och det speglar sig naturligtvis i bloggen.
Stursk är det minsta bloggen vill vara, men deklarationen om ”bara bra saker” speglar en ambition att välja positiva saker att skriva om. Eländet behöver inte ges mer näring
Har du någon särskild filosofi när det gäller inlägg, förutom att det ska vara om bra saker? Egentligen inte alls, det enda är att jag är övertygad att ingen vill läsa om mina privata grejer, bloggen ska uteslutande handla om musikrelaterade saker. Självklart speglar texterna min musiksmak och mina åsikter, men det handlar inte om mig.
Och kanske är det en filosofi att jag aldrig har namn eller bilder på familj, vänner, barn eller annat ”vanligt” folk. Jag försöker bidra till att upprätthålla människors integritet, trots det hopplösa i den missionen idag, både i och utanför nätet
Varför började du blogga? Och hur hittar du inspirationen till det, du jobbar ju även många timmar med siten Werock.se?
Det började som en halvofficiell blogg om musik för vårt bibliotek. När den alltmer började handla om black metal och andra djävulsdyrkare, deklarerade jag till chefen att ”jag förstår om vi inte kan ha det så här, men så här måste jag skriva…” Hon lät den dock även fortsatt vara länkad från bibliotekets webbplats. Jag räknar alltså med att bloggen har både vissa läsare som är mycket (långt mer än jag) insatta i hårdrocksvärden, och samtidigt en del ”oskyldiga lamm” från biblioteksvärlden som har helt andra behov. Jag försöker att inte fundera för mycket på det men om det ibland verkar som om bloggen inte vet vilket ben den ska stå på… ja, då är det just precis så det är.
På WeRock.se tog skrivandet en annan form, med rena recensioner och intervjuer. Så det kunde aldrig ersätta den mer personliga uttrycksformen som en blogg är. Idag gör jag också en del redaktörsarbete med WeRock så visst kan det ibland vara lite svårt att fördela tiden, men jag vill absolut inte avstå från någondera. Dessutom skriver jag en del på svenska Wikipedia, mindre nu än för några år sedan, men det blir ytterligare en annan form av skrivande, ett som måste vara helt fritt från egna åsikter.
Vad är det roligaste med att blogga, tycker du? Har du varit med om någon konstig eller rolig reaktion från läsare som du kan och vill dela med dig av?
Det har hänt ett antal gånger att nya läsare oreflekterat använder pronomenet ”han” om bloggskribenten. Att ”Kim” är ett könsneutralt namn har kanske bidragit till villfarelsen att det skulle vara en kille som skriver bloggen. Det lilla ”misstaget” tycker jag mest varit roligt eftersom det gett upphov till en del intressanta diskussioner om kön, musik och vad vi förväntar oss. Själv tycker jag givetvis att det är rätt uppenbart att bloggen skrivs av en lite äldre tant som jag faktiskt är!
Sen är det väldigt kul när ibland objektet för det man skriver om hör av sig med kommentarer, ibland en rättelse, eller en uppmuntran. Det har hänt några gånger och är alltid stimulerande.
Vi som följt dig ett tag vet att du bland annat förälskat dig i ENSLAVEMENT OF BEAUTY, KEEP OF KALESSIN och APOCALYPTICA... men vilken av akterna är egentligen bäst? Och varför?
Att utnämna en av dem till bäst känns omöjligt… de spelar så olika typer av hårdrock. Och sen finns där ju BEHEMOTH, IN FLAMES osv osv. Men det band som betyder mest för mig är ENSLAVEMENT OF BEAUTY av den anledningen att de var min väg in i en för mig tidigare helt okänd och obegriplig musikalisk värld. Från EOB:s mer melodiska extremmetall tog jag mig via sångarens andra band, TREMOR, vidare in i black metal-musiken. Och den världen är den roligaste musikaliska upptäckten för mig på många år.
..och på tal om musik. 2010 var ju ett otroligt bra år, men... vad har varit bäst, tycker du? Och vilken liveupplevelse har varit störst för dig så här långt?
2010 års bästa album är KEEP OF KALESSINs ”Reptilian” och 2011 har för övrigt börjat med en annan norsk höjdare, VREID med sitt femte album ”V”.
Live bjöd 2010 på en av de bästa konsertupplevelser någonsin för min del, OPETHs jubileumsspelning på Cirkus i Stockholm, vilken jag tror att Rebellängeln också uppskattade?
(Ja, helt klart gjorde han det!)
Bloggosfären. Detta är frågan som alltid är med, och detta är till viss del klubben för inbördes beundran... men... vilka bloggar eller sajter om hårdrock följer du själv? Finns det några guldkorn du kan dela med dig av?
Som du säger själv, så återkommer här en del bloggar som nämnts av andra skribenter i denna artikelserie. Men jag vill passa på att nämna också att par som inte är rena hårdrocksbloggar eller knappt alls musikbloggar som huvudämne. Jag valde ut 10 bloggar som just nu är bland de bästa för mig, men detta varierar och det finns många fler som kunde ha nämnts.
Andy Lee – mindre del hårdrock och större del undersköna naturbilder – och lite annat. En positiv blogg som alltid sprider bra energi.
Blasphemedia, otroligt välskriven musikblogg. Jag vet alltid att det garanterat är värt tiden att titta in där. Skriver om hårdrock i vid mening.
The Great Nausea, en favoritblogg som innehåller fantastiskt mycket bra musikreferenser, recensioner och kommentarer, men också vågar vara djupt personlig. Detta gillar jag mycket, vilket bara visar hur falsk min egen inställning (se ovan) om detta är ;)
Hatpastorns Likpredikningar, när jag vill frossa i bitsk humor… Jag skrattar ofta så magen krampar åt elakheter som Kims blogg aldrig skulle vilja ta del i - inga ”bara bra saker” här inte. Vilket bara visar hur falsk min egen inställning (se ovan) om detta är ;)
JonteRojal Jonte är en frisk fläkt i bloggsfären och han skriver om mestadels hårdrock, men även ibland annan musik, med en engagerad och stundom rejält kritisk stämma.
Metal! Ja, alla som läser det här vet ju redan hur bra den här bloggen är så den tänker jag inte öda fler ord på ;)
Metalfilm, ytterligare en mycket välskriven blogg om dels film, vilket intresserar mig mindre, men framför allt en massa bra musik, ofta med bilder och videor från livespelningar. I like!
Metallbibliotekarierna, som har blivit två på senare tiden, vilket ger ett brett utbud inom nästan alla metalgenrer, alltid aktuellt och välformulerat.
Nordic Dervish, skriver en del om musik ja, men merparten av inläggen handlar om samhällsskeendet, både i lilla världen här hemma och i den stora, vida. Nima är politisk, men varken höger eller vänster, utan mer rakt på… Och alltid med glasklar analys av de delar av nyhetsflödet bloggen behandlar.
Shadows of the North, skriver uteslutande om black metal. Uppdateras emellanåt inte så ofta, men när det sker blir jag alltid glad och vet att jag har intressant läsning framför mig. Här skrivs om musiken på ett alltid mycket initierat och klokt manér.
Sista frågan, och kanske den klurigaste. Tänk dig att du hamnar på en satellitstation, och all kommunikation bryts. Du är helt själv. Lyckligtvis har du lyckats plocka med dig några få saker som kan underlätta livet... 1 skiva, 1 film och 1 bok. Vilka då, och varför?
Liftarens Guide till Galaxen; Det vet ju alla som varit ute på resa att det är den enda bok man behöver i de oändliga rymderna. Och dessutom står det som bekant tre uppmuntrande ord på omslaget till Guiden vilka jag tror jag kan komma att behöva på den där satelitstationen…
Att välja en skiva som enda musikaliska sällskap ter sig helt omöjligt… Efter mycket funderande väljer jag ändå ”Empires Fall” av ENTER THE HUNT, den ännu outgivna uppföljaren till ”For Life. 'Til Death. To Hell. With Love.” (2006). Den har vi redan väntat på i fem år och då har jag framför allt något väldigt roligt att se fram emot under min ovissa tid i rymden
Film är ingen viktig del av mitt liv, så jag väljer att ta med mig – BEHEMOTHs DVD Evangelia Heretika. Då får jag mångdimensionell musik och mängder av visuell underhållning med djup. Och så kan jag tänka på hur bra jag har det där på satelitstationen, där jag slipper utkämpa den kamp för livet och mot leukemin som BEHEMOTHs frontman Nergal gör för närvarande.
Haha... luring! Det var inte sista frågan! :) Den kommer istället här.. och lyder: om du var tvungen att välja ett liv där det bara fanns plats för antingen musik eller böcker... vad väljer du då?
Haha, gissar att du vill ställa bibliotekarien inom mig mot hårdrockaren? Svaret är dock enkelt: Musik, men inte för att jag därmed kan välja bort berättelserna och ordskapandet. Dessa kan dock ha många former, utan att behöva begränsas till just en bok som format. Så din formulering låter mig faktiskt slippa välja!
Härlig läsning, eller hur?
Man riktigt känner inspirationen komma flödande för att själv skriva.
Så - masa dig bort till Kim Bloggar du med. Basta!
Dags att bjuda på lite läsning i klubben för inbördes beundran, och det med en Blogg I Fokus som egentligen borde ha genomförts för flera månader sen. Kim Bloggar är nämligen en av de bloggar jag följer med mest lust och glädje, och framförallt med mest koninuitet. Ett besök om dagen, brukar det bli, och relativt många kommentarer. Det är en blogg där jag hämtar egen inspiration, tips om texter och musik och som peppar mig att fortsätta skriva. Tack!
Kim Bloggar - bara bra saker. Det är en rätt stursk presentation av en blogg, tycker jag - och dessutom korrekt! Vad hittar vi läsare på bloggen?
Musik. Kort och gott handlar bloggen om musik. Det började med ganska blandad musik; rock och punk och lite metal, men som åren gått – bloggen fyller fyra i maj – har mitt musikintresse förflyttats alltmer mot den mer extrema metalmusiken, och det speglar sig naturligtvis i bloggen.
Stursk är det minsta bloggen vill vara, men deklarationen om ”bara bra saker” speglar en ambition att välja positiva saker att skriva om. Eländet behöver inte ges mer näring
Har du någon särskild filosofi när det gäller inlägg, förutom att det ska vara om bra saker? Egentligen inte alls, det enda är att jag är övertygad att ingen vill läsa om mina privata grejer, bloggen ska uteslutande handla om musikrelaterade saker. Självklart speglar texterna min musiksmak och mina åsikter, men det handlar inte om mig.
Och kanske är det en filosofi att jag aldrig har namn eller bilder på familj, vänner, barn eller annat ”vanligt” folk. Jag försöker bidra till att upprätthålla människors integritet, trots det hopplösa i den missionen idag, både i och utanför nätet
Varför började du blogga? Och hur hittar du inspirationen till det, du jobbar ju även många timmar med siten Werock.se?
Det började som en halvofficiell blogg om musik för vårt bibliotek. När den alltmer började handla om black metal och andra djävulsdyrkare, deklarerade jag till chefen att ”jag förstår om vi inte kan ha det så här, men så här måste jag skriva…” Hon lät den dock även fortsatt vara länkad från bibliotekets webbplats. Jag räknar alltså med att bloggen har både vissa läsare som är mycket (långt mer än jag) insatta i hårdrocksvärden, och samtidigt en del ”oskyldiga lamm” från biblioteksvärlden som har helt andra behov. Jag försöker att inte fundera för mycket på det men om det ibland verkar som om bloggen inte vet vilket ben den ska stå på… ja, då är det just precis så det är.
På WeRock.se tog skrivandet en annan form, med rena recensioner och intervjuer. Så det kunde aldrig ersätta den mer personliga uttrycksformen som en blogg är. Idag gör jag också en del redaktörsarbete med WeRock så visst kan det ibland vara lite svårt att fördela tiden, men jag vill absolut inte avstå från någondera. Dessutom skriver jag en del på svenska Wikipedia, mindre nu än för några år sedan, men det blir ytterligare en annan form av skrivande, ett som måste vara helt fritt från egna åsikter.
Vad är det roligaste med att blogga, tycker du? Har du varit med om någon konstig eller rolig reaktion från läsare som du kan och vill dela med dig av?
Det har hänt ett antal gånger att nya läsare oreflekterat använder pronomenet ”han” om bloggskribenten. Att ”Kim” är ett könsneutralt namn har kanske bidragit till villfarelsen att det skulle vara en kille som skriver bloggen. Det lilla ”misstaget” tycker jag mest varit roligt eftersom det gett upphov till en del intressanta diskussioner om kön, musik och vad vi förväntar oss. Själv tycker jag givetvis att det är rätt uppenbart att bloggen skrivs av en lite äldre tant som jag faktiskt är!
Sen är det väldigt kul när ibland objektet för det man skriver om hör av sig med kommentarer, ibland en rättelse, eller en uppmuntran. Det har hänt några gånger och är alltid stimulerande.
Vi som följt dig ett tag vet att du bland annat förälskat dig i ENSLAVEMENT OF BEAUTY, KEEP OF KALESSIN och APOCALYPTICA... men vilken av akterna är egentligen bäst? Och varför?
Att utnämna en av dem till bäst känns omöjligt… de spelar så olika typer av hårdrock. Och sen finns där ju BEHEMOTH, IN FLAMES osv osv. Men det band som betyder mest för mig är ENSLAVEMENT OF BEAUTY av den anledningen att de var min väg in i en för mig tidigare helt okänd och obegriplig musikalisk värld. Från EOB:s mer melodiska extremmetall tog jag mig via sångarens andra band, TREMOR, vidare in i black metal-musiken. Och den världen är den roligaste musikaliska upptäckten för mig på många år.
..och på tal om musik. 2010 var ju ett otroligt bra år, men... vad har varit bäst, tycker du? Och vilken liveupplevelse har varit störst för dig så här långt?
2010 års bästa album är KEEP OF KALESSINs ”Reptilian” och 2011 har för övrigt börjat med en annan norsk höjdare, VREID med sitt femte album ”V”.
Live bjöd 2010 på en av de bästa konsertupplevelser någonsin för min del, OPETHs jubileumsspelning på Cirkus i Stockholm, vilken jag tror att Rebellängeln också uppskattade?
(Ja, helt klart gjorde han det!)
Bloggosfären. Detta är frågan som alltid är med, och detta är till viss del klubben för inbördes beundran... men... vilka bloggar eller sajter om hårdrock följer du själv? Finns det några guldkorn du kan dela med dig av?
Som du säger själv, så återkommer här en del bloggar som nämnts av andra skribenter i denna artikelserie. Men jag vill passa på att nämna också att par som inte är rena hårdrocksbloggar eller knappt alls musikbloggar som huvudämne. Jag valde ut 10 bloggar som just nu är bland de bästa för mig, men detta varierar och det finns många fler som kunde ha nämnts.
Andy Lee – mindre del hårdrock och större del undersköna naturbilder – och lite annat. En positiv blogg som alltid sprider bra energi.
Blasphemedia, otroligt välskriven musikblogg. Jag vet alltid att det garanterat är värt tiden att titta in där. Skriver om hårdrock i vid mening.
The Great Nausea, en favoritblogg som innehåller fantastiskt mycket bra musikreferenser, recensioner och kommentarer, men också vågar vara djupt personlig. Detta gillar jag mycket, vilket bara visar hur falsk min egen inställning (se ovan) om detta är ;)
Hatpastorns Likpredikningar, när jag vill frossa i bitsk humor… Jag skrattar ofta så magen krampar åt elakheter som Kims blogg aldrig skulle vilja ta del i - inga ”bara bra saker” här inte. Vilket bara visar hur falsk min egen inställning (se ovan) om detta är ;)
JonteRojal Jonte är en frisk fläkt i bloggsfären och han skriver om mestadels hårdrock, men även ibland annan musik, med en engagerad och stundom rejält kritisk stämma.
Metal! Ja, alla som läser det här vet ju redan hur bra den här bloggen är så den tänker jag inte öda fler ord på ;)
Metalfilm, ytterligare en mycket välskriven blogg om dels film, vilket intresserar mig mindre, men framför allt en massa bra musik, ofta med bilder och videor från livespelningar. I like!
Metallbibliotekarierna, som har blivit två på senare tiden, vilket ger ett brett utbud inom nästan alla metalgenrer, alltid aktuellt och välformulerat.
Nordic Dervish, skriver en del om musik ja, men merparten av inläggen handlar om samhällsskeendet, både i lilla världen här hemma och i den stora, vida. Nima är politisk, men varken höger eller vänster, utan mer rakt på… Och alltid med glasklar analys av de delar av nyhetsflödet bloggen behandlar.
Shadows of the North, skriver uteslutande om black metal. Uppdateras emellanåt inte så ofta, men när det sker blir jag alltid glad och vet att jag har intressant läsning framför mig. Här skrivs om musiken på ett alltid mycket initierat och klokt manér.
Sista frågan, och kanske den klurigaste. Tänk dig att du hamnar på en satellitstation, och all kommunikation bryts. Du är helt själv. Lyckligtvis har du lyckats plocka med dig några få saker som kan underlätta livet... 1 skiva, 1 film och 1 bok. Vilka då, och varför?
Liftarens Guide till Galaxen; Det vet ju alla som varit ute på resa att det är den enda bok man behöver i de oändliga rymderna. Och dessutom står det som bekant tre uppmuntrande ord på omslaget till Guiden vilka jag tror jag kan komma att behöva på den där satelitstationen…
Att välja en skiva som enda musikaliska sällskap ter sig helt omöjligt… Efter mycket funderande väljer jag ändå ”Empires Fall” av ENTER THE HUNT, den ännu outgivna uppföljaren till ”For Life. 'Til Death. To Hell. With Love.” (2006). Den har vi redan väntat på i fem år och då har jag framför allt något väldigt roligt att se fram emot under min ovissa tid i rymden
Film är ingen viktig del av mitt liv, så jag väljer att ta med mig – BEHEMOTHs DVD Evangelia Heretika. Då får jag mångdimensionell musik och mängder av visuell underhållning med djup. Och så kan jag tänka på hur bra jag har det där på satelitstationen, där jag slipper utkämpa den kamp för livet och mot leukemin som BEHEMOTHs frontman Nergal gör för närvarande.
Haha... luring! Det var inte sista frågan! :) Den kommer istället här.. och lyder: om du var tvungen att välja ett liv där det bara fanns plats för antingen musik eller böcker... vad väljer du då?
Haha, gissar att du vill ställa bibliotekarien inom mig mot hårdrockaren? Svaret är dock enkelt: Musik, men inte för att jag därmed kan välja bort berättelserna och ordskapandet. Dessa kan dock ha många former, utan att behöva begränsas till just en bok som format. Så din formulering låter mig faktiskt slippa välja!
Härlig läsning, eller hur?
Man riktigt känner inspirationen komma flödande för att själv skriva.
Så - masa dig bort till Kim Bloggar du med. Basta!
torsdag 3 februari 2011
Blogg I Fokus: Radiogirl
Okej, det var ett tag sen nu - men det betyder inte att serien Blogg I Fokus är död.
Den har bara vilat lite!
Och nu är det dags igen. Vi kollar denna gång in en av de där skönt personliga bloggarna, en som jag följer för att det svänger om den. Ena dagen är det högt, andra lågt - och alltid intressant.
Radiogirl verkar helt enkelt vara en ärlig och stand-up reko tjej som jag tycker om att man får chansen att kika in under ytan på!
Dags att kolla in vad hon har att säga om livet, alltså. Häng med (och, för all del, gillar du den här typen av läsning så kollar du upp de andra Blogg I Fokus som gjorts, de finns i arkivet)!
Radiogirl. Fast du heter ju Charlotte egentligen. Det där är intressant, berätta var namnet på bloggen kommer ifrån, och om det finns någon koppling till bloggens innehåll!
Ja, jag heter Charlotte, men jag tycker att det känns rätt bra att vara lite halvanonym. De flesta som jag känner vet inte om att jag har en blogg. Det behöver de inte veta heller, haha. Jag har heller inget behov av att min blogg ska växa och bli stor eller att jag ska ha många läsare.
Namnet "radiogirl" tycker jag känns rätt som bloggnamn, då det anspelar på att jag lyssnar mycket på musik. Jag växte upp med radion som främsta källa till rock, som en kanal ut mot världen. TV var inte lika stort som det är idag med alla kanaler, internet fanns ju inte. Det var radio och tidningar som gällde. Sen har ju Volbeat en bra låt som heter just "radiogirl", det gillar jag också.
Vad är din filosofi när det gäler inlägg på bloggen - och finns det några återkommande inslag? (ja, förutom att Amazonen går sönder då... hehe...)
Jag har ingen uttalad filosofi kring bloggen. Återkommande inslag hade varit trevligt, men jag är för ostrukturerad för det. Musiken finns som en röd tråd. Annars vill jag tänka på bloggen som min lekstuga där jag får lägga ut precis vad jag känner för. Det som jag tycker om, det som känns aktuellt. Det har blivit många bilder, men förhoppningsvis blir det fler texter.
...du kägger ut en hel del bilder, ibland av annat - men ofta av dig sjölv. Aldrig av din familj, även om de förekommer i text ibland. Berätta, hur tänker du om det?
Finns det några egna regler, och varför?
Ja, jag har familj, sambo och två barn. Jag älskar dem enormt förståss, de är mitt liv. Jag fick barn tidigt i livet, jag var bara 20 år. Så det känns som att min identiet som mamma har varit regerande, typ alltid. Här på bloggen har de förekommit både i text och bild, men du har rätt, här är familjen för en gångs skull inte i fokus. Det känns nästan lite spännande för mig att presentera mig själv utan familjen. Att jag kan vara någon annan än den som sköter hushållet, läser barnböcker eller veckohandlar. Mina barn är så stora nu också, 16 och snart 9 år. Det är väl dags för mig att fokusera på att hitta andra intressen än bara familjen.
Min sambo vet hur mycket som helst om musik. Han har spelat trummor i flera band, och gjort egen musik. Han tycker att det är lite komiskt att jag skriver om musik. Men, det får han väl lov att tycka då. Den här bloggen handlar ju om mig, ego ;)
En annan aspekt av det hela är att varje gång jag lägger ut något om familjen så känns det fel i maggropen. Där slår integritetsspärren till på nåt sätt.
Varför bloggar du, egentligen? Vad är de bästa, rspektive värsta, med det?
Det hela är en rätt lustig historia. Det började med att jag skrev lite små grejer på skoj, lattjade runt med orden kan man säga, tillsammans med en polare på jobbet. Jag skickade lite texter till honom och fick lite feedback. Han hade kommit mycket längre än mig i sitt skrivande och jag blev inspirerad av honom. Han, allamagoosalum, hade en blogg, "route 666", och han gillade det jag skrev och uppmuntrade mig att starta en egen blogg.
(Idag är vi inte polers längre, och det är något av en sorg för mig...)
Men, jag tänkte liksom "why not?" Jag testar, jag lägger ut lite texter och ser vad som händer. Men pga omständigheter, som jag inte vill gå in på, har jag haft en rätt tung period den här hösten, så det har fan inte alls blivit särskilt mycket texter på bloggen. Man kan väl säga att jag startade bloggen i ett jävligt konstigt skede i mitt liv.
Men nu känner jag mig mer inspirerad igen, och ambitionen ligger på att börja skriva mer. Vad dessa texter kommer att handla om? Ja, det kan väl bli lite vad som helst. En blogg ska inte ha för stora krav på kvalitet, då blir det för pressat.
Sen är jag är en sån där person som jämt tjatar på om musik, men jag har få kompisar som är särskilt intresserade av ämnet. Jag har teroriserat mina vänner på facebook med diverse youtube klipp, men fått föga respons på det.
Men nu känner jag att jag har hamnat i rätt forum och det är jag glad som fan över! Det är roligt att få responsen på bloggen, om det så bara är på nån låt som man fastnat för och tycker är bra. Vettigt folk fattar ju vikten av sånt ;)
.
Vilka andra bloggar följer du själv, och varför?
Ja, det är bara att kolla på min länklista på min blogg. Den uttökas hela tiden. Jag är på jakt efter bra bloggar. Det som tilltalar mig är när folk skriver om musik förståss, men även om livets små funderingar. Det som går bort är människor som skriver om självklarheter, hur fina deras barn är, vilka kläder, prylar de köpt etc. Det intresserar mig inte.
Västerbotten... home of the brave and glorious. Vad är bäst med Västerbotten, tycker du? Varför?
Hahaha, rolig fråga. Jag kommer från Tornedalen i norra norrbotten. Riktigt långt bort i världens ände. Sedan har jag bott i Piteå i många år, men där trivdes jag aldrig. Småstadsmentaliteten var alltför påträngande. I Västerbotten och Umeå har jag bott i snart 8 år. Jag gillar Umeå. Det finns en framtidsanda i Umeå som inte går att finna i Norrbotten. Stan växer. Det finns ett visst kulturutbud. Så det går faktiskt att få ta del av live musik lite då och då. Men kanske jag flyttar vidare när barnen vuxit upp. Det vet man aldrig.
Okej, ibland är det lite lurigt att utröna hur mycket metal du är via din blogg. Alltså bäst att kolla vad du anser om det nyss avslutade 2010! Vad var bäst, totalt sett?
Oj, nu hoppas jag inte att du vill att jag ska rabbla upp en massa nya skivsläpp. Det är ju din expertis. Jag gillar så mycket musik i olika gengrar, men mitt hjärta ligger närmast hårdrocken. Mer hårdrock än metal om jag säger så. Jag har grottat ner mig i gammal musik detta år. Exakt vad jag lyssnat på finns att hitta massor av på min blogg. Live har jag sett Hardcore Superstar, all rock som spelades på Peace & Love festivalen, Volbeat, Bullet, Imperial State Electric.
...och så ser vi framåt. 2011 då, vad finns där att se fram emot?
Jag ser fram emot att 2011 ska bli så jävla mycket bättre än 2010 som inte alls infriade mina förväntningar på livet i stort. Här i Umeå ska jag se på Sator och på Danko Jones om ett par månader. Jag funderar på vilken festival jag ska satsa på i sommar; Sweden Rock eller Peace & Love. Hitills lockar Ozzy och Judast Priest på SRF, men då har vi ju Social Distortion, Hank von Helvetes nya band, och säkert en hel del andra bra grejer på P&L. Jag gillar ju all den gamla hårdrocken, men det görs ju också rätt mycket ny bra rock. Det tycker jag hamnar i skym undan på SRF. Dessutom är det jävligt långt till Sweden Rock om man bor i Umeå, så det kan hända att jag åker på P&L, för fjärde året i rad i såfall.
Till sist - men inte minst - så är det förstås läge att kolla vad du föredrar om du tvingas välja... får jag be om ett antingen eller, tack!
Piercing - Tatuering?
Tatuering alla gånger!
Thrash metal - Death metal?
Trash!
Umeå - Skellefteå?
Umeå! (vafaaaaan? CRA's anmärkning!)
Ishockey - Fotboll?
Hockey!
James Bond - Helgonet?
Say what?
Amazon - 240?
Oh, my god, nu retas du med mig. Amazon!!
2010 - 2011?
2011!!!
Tack Radiogirl. Dessutom kan det vara läge att förtydliga en sak - Radiogirl har kollat av med Allamagoosalum att det är OK med en så ärlig text. Snygg sak att göra tycker jag, och bara ännu en anledning att fortsätta följa bloggen i sig. Du hittar den här!
Den har bara vilat lite!
Och nu är det dags igen. Vi kollar denna gång in en av de där skönt personliga bloggarna, en som jag följer för att det svänger om den. Ena dagen är det högt, andra lågt - och alltid intressant.
Radiogirl verkar helt enkelt vara en ärlig och stand-up reko tjej som jag tycker om att man får chansen att kika in under ytan på!
Dags att kolla in vad hon har att säga om livet, alltså. Häng med (och, för all del, gillar du den här typen av läsning så kollar du upp de andra Blogg I Fokus som gjorts, de finns i arkivet)!
Radiogirl. Fast du heter ju Charlotte egentligen. Det där är intressant, berätta var namnet på bloggen kommer ifrån, och om det finns någon koppling till bloggens innehåll!
Ja, jag heter Charlotte, men jag tycker att det känns rätt bra att vara lite halvanonym. De flesta som jag känner vet inte om att jag har en blogg. Det behöver de inte veta heller, haha. Jag har heller inget behov av att min blogg ska växa och bli stor eller att jag ska ha många läsare.
Namnet "radiogirl" tycker jag känns rätt som bloggnamn, då det anspelar på att jag lyssnar mycket på musik. Jag växte upp med radion som främsta källa till rock, som en kanal ut mot världen. TV var inte lika stort som det är idag med alla kanaler, internet fanns ju inte. Det var radio och tidningar som gällde. Sen har ju Volbeat en bra låt som heter just "radiogirl", det gillar jag också.
Vad är din filosofi när det gäler inlägg på bloggen - och finns det några återkommande inslag? (ja, förutom att Amazonen går sönder då... hehe...)
Jag har ingen uttalad filosofi kring bloggen. Återkommande inslag hade varit trevligt, men jag är för ostrukturerad för det. Musiken finns som en röd tråd. Annars vill jag tänka på bloggen som min lekstuga där jag får lägga ut precis vad jag känner för. Det som jag tycker om, det som känns aktuellt. Det har blivit många bilder, men förhoppningsvis blir det fler texter.
...du kägger ut en hel del bilder, ibland av annat - men ofta av dig sjölv. Aldrig av din familj, även om de förekommer i text ibland. Berätta, hur tänker du om det?
Finns det några egna regler, och varför?
Ja, jag har familj, sambo och två barn. Jag älskar dem enormt förståss, de är mitt liv. Jag fick barn tidigt i livet, jag var bara 20 år. Så det känns som att min identiet som mamma har varit regerande, typ alltid. Här på bloggen har de förekommit både i text och bild, men du har rätt, här är familjen för en gångs skull inte i fokus. Det känns nästan lite spännande för mig att presentera mig själv utan familjen. Att jag kan vara någon annan än den som sköter hushållet, läser barnböcker eller veckohandlar. Mina barn är så stora nu också, 16 och snart 9 år. Det är väl dags för mig att fokusera på att hitta andra intressen än bara familjen.
Min sambo vet hur mycket som helst om musik. Han har spelat trummor i flera band, och gjort egen musik. Han tycker att det är lite komiskt att jag skriver om musik. Men, det får han väl lov att tycka då. Den här bloggen handlar ju om mig, ego ;)
En annan aspekt av det hela är att varje gång jag lägger ut något om familjen så känns det fel i maggropen. Där slår integritetsspärren till på nåt sätt.
Varför bloggar du, egentligen? Vad är de bästa, rspektive värsta, med det?
Det hela är en rätt lustig historia. Det började med att jag skrev lite små grejer på skoj, lattjade runt med orden kan man säga, tillsammans med en polare på jobbet. Jag skickade lite texter till honom och fick lite feedback. Han hade kommit mycket längre än mig i sitt skrivande och jag blev inspirerad av honom. Han, allamagoosalum, hade en blogg, "route 666", och han gillade det jag skrev och uppmuntrade mig att starta en egen blogg.
(Idag är vi inte polers längre, och det är något av en sorg för mig...)
Men, jag tänkte liksom "why not?" Jag testar, jag lägger ut lite texter och ser vad som händer. Men pga omständigheter, som jag inte vill gå in på, har jag haft en rätt tung period den här hösten, så det har fan inte alls blivit särskilt mycket texter på bloggen. Man kan väl säga att jag startade bloggen i ett jävligt konstigt skede i mitt liv.
Men nu känner jag mig mer inspirerad igen, och ambitionen ligger på att börja skriva mer. Vad dessa texter kommer att handla om? Ja, det kan väl bli lite vad som helst. En blogg ska inte ha för stora krav på kvalitet, då blir det för pressat.
Sen är jag är en sån där person som jämt tjatar på om musik, men jag har få kompisar som är särskilt intresserade av ämnet. Jag har teroriserat mina vänner på facebook med diverse youtube klipp, men fått föga respons på det.
Men nu känner jag att jag har hamnat i rätt forum och det är jag glad som fan över! Det är roligt att få responsen på bloggen, om det så bara är på nån låt som man fastnat för och tycker är bra. Vettigt folk fattar ju vikten av sånt ;)
.
Vilka andra bloggar följer du själv, och varför?
Ja, det är bara att kolla på min länklista på min blogg. Den uttökas hela tiden. Jag är på jakt efter bra bloggar. Det som tilltalar mig är när folk skriver om musik förståss, men även om livets små funderingar. Det som går bort är människor som skriver om självklarheter, hur fina deras barn är, vilka kläder, prylar de köpt etc. Det intresserar mig inte.
Västerbotten... home of the brave and glorious. Vad är bäst med Västerbotten, tycker du? Varför?
Hahaha, rolig fråga. Jag kommer från Tornedalen i norra norrbotten. Riktigt långt bort i världens ände. Sedan har jag bott i Piteå i många år, men där trivdes jag aldrig. Småstadsmentaliteten var alltför påträngande. I Västerbotten och Umeå har jag bott i snart 8 år. Jag gillar Umeå. Det finns en framtidsanda i Umeå som inte går att finna i Norrbotten. Stan växer. Det finns ett visst kulturutbud. Så det går faktiskt att få ta del av live musik lite då och då. Men kanske jag flyttar vidare när barnen vuxit upp. Det vet man aldrig.
Okej, ibland är det lite lurigt att utröna hur mycket metal du är via din blogg. Alltså bäst att kolla vad du anser om det nyss avslutade 2010! Vad var bäst, totalt sett?
Oj, nu hoppas jag inte att du vill att jag ska rabbla upp en massa nya skivsläpp. Det är ju din expertis. Jag gillar så mycket musik i olika gengrar, men mitt hjärta ligger närmast hårdrocken. Mer hårdrock än metal om jag säger så. Jag har grottat ner mig i gammal musik detta år. Exakt vad jag lyssnat på finns att hitta massor av på min blogg. Live har jag sett Hardcore Superstar, all rock som spelades på Peace & Love festivalen, Volbeat, Bullet, Imperial State Electric.
...och så ser vi framåt. 2011 då, vad finns där att se fram emot?
Jag ser fram emot att 2011 ska bli så jävla mycket bättre än 2010 som inte alls infriade mina förväntningar på livet i stort. Här i Umeå ska jag se på Sator och på Danko Jones om ett par månader. Jag funderar på vilken festival jag ska satsa på i sommar; Sweden Rock eller Peace & Love. Hitills lockar Ozzy och Judast Priest på SRF, men då har vi ju Social Distortion, Hank von Helvetes nya band, och säkert en hel del andra bra grejer på P&L. Jag gillar ju all den gamla hårdrocken, men det görs ju också rätt mycket ny bra rock. Det tycker jag hamnar i skym undan på SRF. Dessutom är det jävligt långt till Sweden Rock om man bor i Umeå, så det kan hända att jag åker på P&L, för fjärde året i rad i såfall.
Till sist - men inte minst - så är det förstås läge att kolla vad du föredrar om du tvingas välja... får jag be om ett antingen eller, tack!
Piercing - Tatuering?
Tatuering alla gånger!
Thrash metal - Death metal?
Trash!
Umeå - Skellefteå?
Umeå! (vafaaaaan? CRA's anmärkning!)
Ishockey - Fotboll?
Hockey!
James Bond - Helgonet?
Say what?
Amazon - 240?
Oh, my god, nu retas du med mig. Amazon!!
2010 - 2011?
2011!!!
Tack Radiogirl. Dessutom kan det vara läge att förtydliga en sak - Radiogirl har kollat av med Allamagoosalum att det är OK med en så ärlig text. Snygg sak att göra tycker jag, och bara ännu en anledning att fortsätta följa bloggen i sig. Du hittar den här!
lördag 25 december 2010
Blogg I Fokus: 666 Skulls!
Var det länge sen du fick sätta dig in i något vansinnigt?
Ett projekt så ambitiöst att det gränsar till omöjligt?
Goda nyheter. Denna gång handlar Blogg I Fokus om något så underbart galet som ett prjekt att måla en skalle i veckan - i 666 veckor i sträck!!!

Bakom denna mer eller mindre stolliga fantastiska idé döljer sig Slusk, en man som faktiskt medverkat i den här serien en gång förrut (fast då med sin mer sansade blogg). Jag följer 666 Skulls slaviskt, och kollar in varenda mästerverk när det läggs ut. Gör det du med - efter att du har läst det här...
666 Skulls... alltså 666 skallar som ska målas. Du är ju helt underbart galen, men du måste berätta... var kom den där idén från, egentligen? Och hur håller du liv i den?
Jag vet inte riktigt. Det var en idé som växte fram i huvudet på mig. Då jag satt och räknade på det så insåg jag att det skulle bli ett gigantiskt projekt att genomföra och det verkade liksom inte ens rimligt att försöka. Just den tanken fick mig att le ett sånt där äckligt nöjt leende som tyder på mental ohälsa.
Jag vet inte riktigt. Det var en idé som växte fram i huvudet på mig. Då jag satt och räknade på det så insåg jag att det skulle bli ett gigantiskt projekt att genomföra och det verkade liksom inte ens rimligt att försöka. Just den tanken fick mig att le ett sånt där äckligt nöjt leende som tyder på mental ohälsa.
Motivationen är just att utmana mig själv. Dock så blir jag riktigt motiverad då folk väljer visa sin support genom att sponsra en skalle. Jag kan inte nog trycka på hur kul det är att titta på listan över folk som valt att hjälpa mig med det här. Det peppar nåt oerhört.
Hur stort djup har du, alltså.. har du massor av motiv som inte är målade? Och får du mycket förslag från läsare runt om i världen?
Jag har en hel del motiv som inte är målade. Nånstans 50-60stycken. Jag letar inte så aktivt efter nya eftersom jag känner att jag har en del redan. Däremot händer det att jag tar en del bilder på intressanta skallar med min mobiltelefon när jag råkar springa på någon sådann.
Då och då så droppar det in nåt förslag vilket är kul. Alla förslag är välkomna. Ju enklare motiven är desto större är chansen att jag gör dem. Projektet bygger trots allt på kvantitet före kvalitet, vilket i och för sig inte utesluter avancerade motiv.
Vilken är den snyggaste skallen du gjort då? Den personliga favoriten?
Den snyggaste jag hittills gjort tycker jag nog vara Poison Idea. (bild längst upp i artikeln)
Den kommer dock hamna på en god andraplats när jag lyckas färdigställa en rackare som jag bråkat med bra länge nu.
Blir du aldrig less på att måla just skallar? Du målar ju en del andra motiv, ex från TV-spelet Nintendo, men om du nu var en übertät människa som inte behövde jobba för brödfödan och bara kunde glassa runt och leva på dina målningar - vad skulle du helst vilja ha för "ledmotiv", så att säga?
Nä, det går ju faktiskt att variera sig så otroligt mycket, begränsningarna sitter nog mer hos mig än i motivet i så fall.
Blir du aldrig less på att måla just skallar? Du målar ju en del andra motiv, ex från TV-spelet Nintendo, men om du nu var en übertät människa som inte behövde jobba för brödfödan och bara kunde glassa runt och leva på dina målningar - vad skulle du helst vilja ha för "ledmotiv", så att säga?
Nä, det går ju faktiskt att variera sig så otroligt mycket, begränsningarna sitter nog mer hos mig än i motivet i så fall.
Då skulle jag förmodligen måla Nintendo-målningar hela dagarna. Stora sådana. Det är fruktansvärt kul att göra. Även om det är enformigt att sitta och måla en massa fyrkanter.
Vem är världens bästa konstnär? Din favorit, levande eller död? Var hittar du din inspiration?
Med risk för att låta pretentiös så måste jag ändå säga Pierre Brassau.
Han personifierar hela min syn på konst, dock delar jag inte riktigt hans fäbless för färgen blå.
Inspirationen finner nog sig själv. Jag vet ärligt talat inte.
Eller jo. Kaffe. Koffein har en otrolig påverkan på mig.
Detta är ju andra gången du medverkar i "Blogg I Fokus", din vardagsblogg har varit i rampljuset förr. Dessutom har du en Flickr-sida för dina bilder. Följer du själv några bloggar eller sajter som handlar om konst och konstnärskap - eller finns det inga andra liknande projekt?
Jag följer en blogg som heter "Surrealism, dröm och dravel"
Sen följer jag ett annat mastodontprojekt där nån bestämt sig för att brodera hela första banan i Super Mario Bros. ett mycket imponerande projekt som jag haft förmånen att få se på en utställning, något jag även hoppas göra när det är färdigställt.
Annars brukar jag mest flyta runt på flickr och se vad jag kan hitta.
OK. Slut på seriösa frågor, nu blir det oseriöst!
Annars brukar jag mest flyta runt på flickr och se vad jag kan hitta.
OK. Slut på seriösa frågor, nu blir det oseriöst!
A - Om du var tvungen att byta ditt eget huvud mot en skalle du målat, vilken skulle det blir då?
Haha. Lätt att det skulle bli döden från Discworld då. Han ser så läskigt from ut.
B - Vem i riktiga världen skulle du vilja pixla och måla fast på en tavla?
B - Vem i riktiga världen skulle du vilja pixla och måla fast på en tavla?
Den var lite klurig. Skulle ju vara skoj att pixla in mig själv i en målning tror jag.
C - Vem bestämmer egentligen hemma hos dig, du, IG-86 eller kissemiss?
C - Vem bestämmer egentligen hemma hos dig, du, IG-86 eller kissemiss?
Där kom tiotusenkronors-frågan. Det enklaste svaret jag kan ge dig där är att det är lite av en sten-sax-påse-situation i det maktförhållandet. Pälsdjuren bestämmer över IG-86, som bestämmer över mig, som bestämmer över pälsdjur.
Till sist, några kloka ord till andra som funderar på att starta mastodontprojekt?
Gör det! Jag vill inte vara ensam med att misslyckas!
Haha, nä men slutresultat är helt klart värt det(försöker jag inbilla mig tills det är klart).
Till sist, några kloka ord till andra som funderar på att starta mastodontprojekt?
Gör det! Jag vill inte vara ensam med att misslyckas!
Haha, nä men slutresultat är helt klart värt det(försöker jag inbilla mig tills det är klart).
Sådärja, en tackar för inblicken.
Jag tycker att du ska göra som Rebellängeln. Rota runt i din fantasi, hitta lite sjyssta motiv som du vill stå bakom och skicka lite stål till Slusk för att hålla projektet igång.
Mastodontgalenskap på den här nivå måste helt enkelt underhållas.
Att målningarna dessutom är vansinnigt snygga gör ju inte saken sämre heller...
666 Skulls var namnet!
torsdag 18 november 2010
Blogg I Fokus - Metallbibliotekarierna!
Det är torsdag, och det finns kanske inget bättre sätt att fira det än att titta närmare på en bra blogg. Denna gång är det Metallbibliotekarierna som skärskådas, en blogg som jag faktiskt följer närapå slaviskt. Tror fasen jag läst mer eller varenda inlägg på den siten, och det är en blogg som oftast lyckas inspirera (eller, just nu - kvadda mig!) till egna listor och inlägg.
Alltid bra kvalité på inläggen, och dessutom har den en kul detalj numera - den drivs av två eldsjälar! Sen tidigare har vi haft Tune Of The Day som Blogg I Fokus där svaren hanterats av båda skribenterna, och det är kul att kunna göra ännu en sådan sak nu.
Så, slå upp en kopp kaffe, öppna den aktuella siten via den här länken och sätt tänderna i den här Blogg I Fokus-intervjun!
Metallbibliotekarierna, heter bloggen. Förrut i singularform va? Berätta - varför heter den så, och vad var anledningen till att ni blev pluralis?
Namnet säger ju sig självt, vi är bibliotekarier och vi sysslar med metal. Anledningen till att vi blev två var att Martin såg en chans att få vila sig lite ifrån bloggandet. Eller nä, det var snarare en bra möjlighet att kunna skriva om fler subgenrer. Martin har en lite hårdare bakgrund emedan Alex till viss del lyssnar på den kanske snällare sidan av metallen.
Det finns inte jättemånga bloggar som drivs av flera personer, framförallt inom hårdrock. Vad är det bästa med det? Det klurigaste? Och är ni någonsin osams om inlägg och innehåll?
Det bästa eller åtminstone roligaste med bloggen är bredden – du hittar texter om både Kiss och Nasum hos oss. Än så länge har vi inte stött på patrull även om vi glatt pikar varandra i korridoren vad gäller vår differerande smak så fort tillfälle ges.
Oaktat förändringen nu då, den här bloggen har funnits med rätt länge. Sen 2006, i alla fall. Vad var anledningen till starten, och inspirationen till att hålla den levande och uppe?
Martin: Anledningen var att jag skrev ett skivtips om MAIDENs ”Number Of The Beast” till bibliotekets (Helsingborg) hemsida som ansågs vara för långt! En blogg ansågs vara ett bättre forum, dels för längre texter, men också som en lite mer skruvad kanal för biblioteket att marknadsföra sig på. Att visa att man har specialkompetens inom musik var inte så vanligt för bibliotek när bloggen startade. Inspirationen har ju gått upp och ner – att veta att man har läsare gör ju sitt till, men jag har alltid gillat hantverket att skriva om musik och att vara en förmedlare av denna har alltid drivit mig lite extra. Möjligheter att länka till Spotify gjorde en hel del för mig personligen, även i fall jag tycker att fysiska plattor är att föredra. När sedan Alex började ökade inspirationen desto mer då det verkligen är så för min del i alla fall att jag sporras att skriva mer och bättre när jag märker att Alex har bloggat om något kul.
Har det någon gång varit nära att det blivit handbromsen i, och slut på bloggen? Varför?
Martin: Nej, bloggen har aldrig varit på väg att läggas ner. Ibland har det gått väldigt lång tid mellan inläggen, vilket oftast har berott på att annat yrkesrelaterat har tagit tiden i anspråk, eller att lusten att skriva inte har velat infinna sig. Detta har jag försökt bli bättre på och brukar numera skriva inlägg även i fall den där riktiga kicken över texten inte infunnit sig.
Vad är filosofin bakom inläggen? Finns det fasta avdelningar, återkommande moment? Vad triggar ett inlägg?
Martin & Alex: Huvudfilosofin är självfallet främst att sprida vårt metalevangelium till vår samtid. Vi skriver inte om frukostens innehåll eller att vi hade ont i magen i fredags, bloggen är uteslutande ett instrument för att skriva om musik som vi (oftast) gillar men framförallt påverkas av. Att skriva om våra privatliv, som i ärlighetens namn är ganska tråkiga då vi sällan släpps ut ur biblioteket utan förkläden, skulle ganska snart ta död på bloggen ;-) Nä, men det finns ju tillräckligt av såna bloggar redan nu och att faktiskt skriva om musik som betyder mycket för oss säger ju också det en hel del om vilka personer vi är.
Det finns några fasta punkter: när det köps in metalskivor till biblioteket skriver vi om dessa, likadant med böcker. Jag (Martin) brukar också skriva om de konserter som kan vara av intresse i Skåne/Köpenhamnsområdena för hårdrockare under rubriken ”Supporta Scenen”.
Sen har vi ju Fredagslistan som är en Spotifylista över vad vi har lyssnat på under veckan gått. Denna har vi precis börjat med, och vi har inte fått några signaler om det är uppskattat eller inte, men de är roliga att göra, och de säger ju en hel del om vår musiksmak. Vi kör också i olika former årsbästalistor – just nu har vi en nomineringsrunda som i alla fall jag (Martin) tycker är extremt rolig att syssla med.
Du skriver ju för Werock också, där du även hanterar en hel del redigering. Var kommer inspirationen från - och vad är det roligaste med att vara så aktiv inom "nät-musik-skrivandet"?
Martin: Inspirationen kommer såklart från att jag är besatt av ord – det skrivna ordet är ju något som går som en röd tråd genom tillvaron både som bibliotekarie och skribent. Sen kommer det ju en sanslös mängd oerhört bra och intressant musik att det oftast inte är några problem med inspirationen. Jag kan ju välja väldigt fritt vad jag vill skriva om vilket är en av de roligaste grejerna med att syssla med just nät-musik-skrivandet; ingen redaktör kan beordra mig att skriva om band som jag faktiskt inte vill skriva om.
Sedan gillar jag verkligen att vara en del av den så kallade scenen, hur liten den rollen än är. Metal har ju alltid i varierande grad byggt på en fanatiskt intresserad underjord som verkligen är passionerad när det gäller musiken, och att få uttrycka just den känslan är nog det som är roligast.
Musikåret 2010 lider ju mot sitt slut, och på bloggen får vi just nu en genomgång av de nominerade till din årsbästalistan - så jag tänker inte fråga om vad som varit bäst i år. Däremot frågar jag: kommer årsbästalistan att innehålla några skrällar och överraskningar?
Martin: Nja, det vete katten. Det var kanske inte så många som trodde att jag skulle gilla BRING ME THE HORIZONs senaste väldigt långbetitlade platta. Kollar jag på vilka skivor som är nominerade dominerar ändå dödsmetallen för min del.
Följer man dina inlägg och recensioner så står det klart att musiksmaken är ganska bred. Du älskar teknisk döds, likväl som att du har rötter i gammal hederlig "klassisk" hårdrock. Vad är egentligen bäst i dina öron?
Martin: Om jag hade varit på samma humör hela tiden så hade jag svarat att dödsmetallen är bäst, men jag behöver ha lite variation emellanåt. Då sätter jag på lite grindcore. Nä, skämt åsido så har jag svårt att bestämma mig om vad som är bäst – det är mycket roligare att inta en position som heter både och istället för antingen eller.
Vissa dagar tycker jag att Superstitious av EUROPE är det som funkar bäst, vid andra tillfällen föredrar jag att lyssna på Engine Of Death av NASUM – och det är inget fel i det. Att upprätthålla en image som hela tiden går ut på att vara så true som möjligt är inget för mig, utan är något som jag överlåter till andra som exempelvis WATAIN som har lyckat väldigt bra med denna grej.
Okej, sista frågan. Vilken svensk stad är hårdrockens huvudstad - och varför?
Bengtsfors, för den har postnummer 666. Förlåt, vi kunde inte låta bli, haha!
Martin: det vete fan alltså. Många bra band kommer ju från Göteborg och Stockholm, men jag måste säga att jag tänker väldigt lite på vilka städer banden kommer ifrån. Då är det viktigare om trummisen är tajt och snabb!
Hahahaha... trodde du att bibliotekarier var trista?
Fel. De har tydligen både bra musiksmak och humor!
Tack för att ni ville medverka killar, och fortsätt er grymma blogg. I like it!
Alltid bra kvalité på inläggen, och dessutom har den en kul detalj numera - den drivs av två eldsjälar! Sen tidigare har vi haft Tune Of The Day som Blogg I Fokus där svaren hanterats av båda skribenterna, och det är kul att kunna göra ännu en sådan sak nu.
Så, slå upp en kopp kaffe, öppna den aktuella siten via den här länken och sätt tänderna i den här Blogg I Fokus-intervjun!
Metallbibliotekarierna, heter bloggen. Förrut i singularform va? Berätta - varför heter den så, och vad var anledningen till att ni blev pluralis?
Namnet säger ju sig självt, vi är bibliotekarier och vi sysslar med metal. Anledningen till att vi blev två var att Martin såg en chans att få vila sig lite ifrån bloggandet. Eller nä, det var snarare en bra möjlighet att kunna skriva om fler subgenrer. Martin har en lite hårdare bakgrund emedan Alex till viss del lyssnar på den kanske snällare sidan av metallen.
Det finns inte jättemånga bloggar som drivs av flera personer, framförallt inom hårdrock. Vad är det bästa med det? Det klurigaste? Och är ni någonsin osams om inlägg och innehåll?
Det bästa eller åtminstone roligaste med bloggen är bredden – du hittar texter om både Kiss och Nasum hos oss. Än så länge har vi inte stött på patrull även om vi glatt pikar varandra i korridoren vad gäller vår differerande smak så fort tillfälle ges.
Oaktat förändringen nu då, den här bloggen har funnits med rätt länge. Sen 2006, i alla fall. Vad var anledningen till starten, och inspirationen till att hålla den levande och uppe?
Martin: Anledningen var att jag skrev ett skivtips om MAIDENs ”Number Of The Beast” till bibliotekets (Helsingborg) hemsida som ansågs vara för långt! En blogg ansågs vara ett bättre forum, dels för längre texter, men också som en lite mer skruvad kanal för biblioteket att marknadsföra sig på. Att visa att man har specialkompetens inom musik var inte så vanligt för bibliotek när bloggen startade. Inspirationen har ju gått upp och ner – att veta att man har läsare gör ju sitt till, men jag har alltid gillat hantverket att skriva om musik och att vara en förmedlare av denna har alltid drivit mig lite extra. Möjligheter att länka till Spotify gjorde en hel del för mig personligen, även i fall jag tycker att fysiska plattor är att föredra. När sedan Alex började ökade inspirationen desto mer då det verkligen är så för min del i alla fall att jag sporras att skriva mer och bättre när jag märker att Alex har bloggat om något kul.
Har det någon gång varit nära att det blivit handbromsen i, och slut på bloggen? Varför?
Martin: Nej, bloggen har aldrig varit på väg att läggas ner. Ibland har det gått väldigt lång tid mellan inläggen, vilket oftast har berott på att annat yrkesrelaterat har tagit tiden i anspråk, eller att lusten att skriva inte har velat infinna sig. Detta har jag försökt bli bättre på och brukar numera skriva inlägg även i fall den där riktiga kicken över texten inte infunnit sig.
Vad är filosofin bakom inläggen? Finns det fasta avdelningar, återkommande moment? Vad triggar ett inlägg?
Martin & Alex: Huvudfilosofin är självfallet främst att sprida vårt metalevangelium till vår samtid. Vi skriver inte om frukostens innehåll eller att vi hade ont i magen i fredags, bloggen är uteslutande ett instrument för att skriva om musik som vi (oftast) gillar men framförallt påverkas av. Att skriva om våra privatliv, som i ärlighetens namn är ganska tråkiga då vi sällan släpps ut ur biblioteket utan förkläden, skulle ganska snart ta död på bloggen ;-) Nä, men det finns ju tillräckligt av såna bloggar redan nu och att faktiskt skriva om musik som betyder mycket för oss säger ju också det en hel del om vilka personer vi är.
Det finns några fasta punkter: när det köps in metalskivor till biblioteket skriver vi om dessa, likadant med böcker. Jag (Martin) brukar också skriva om de konserter som kan vara av intresse i Skåne/Köpenhamnsområdena för hårdrockare under rubriken ”Supporta Scenen”.
Sen har vi ju Fredagslistan som är en Spotifylista över vad vi har lyssnat på under veckan gått. Denna har vi precis börjat med, och vi har inte fått några signaler om det är uppskattat eller inte, men de är roliga att göra, och de säger ju en hel del om vår musiksmak. Vi kör också i olika former årsbästalistor – just nu har vi en nomineringsrunda som i alla fall jag (Martin) tycker är extremt rolig att syssla med.
Du skriver ju för Werock också, där du även hanterar en hel del redigering. Var kommer inspirationen från - och vad är det roligaste med att vara så aktiv inom "nät-musik-skrivandet"?
Martin: Inspirationen kommer såklart från att jag är besatt av ord – det skrivna ordet är ju något som går som en röd tråd genom tillvaron både som bibliotekarie och skribent. Sen kommer det ju en sanslös mängd oerhört bra och intressant musik att det oftast inte är några problem med inspirationen. Jag kan ju välja väldigt fritt vad jag vill skriva om vilket är en av de roligaste grejerna med att syssla med just nät-musik-skrivandet; ingen redaktör kan beordra mig att skriva om band som jag faktiskt inte vill skriva om.
Sedan gillar jag verkligen att vara en del av den så kallade scenen, hur liten den rollen än är. Metal har ju alltid i varierande grad byggt på en fanatiskt intresserad underjord som verkligen är passionerad när det gäller musiken, och att få uttrycka just den känslan är nog det som är roligast.
Musikåret 2010 lider ju mot sitt slut, och på bloggen får vi just nu en genomgång av de nominerade till din årsbästalistan - så jag tänker inte fråga om vad som varit bäst i år. Däremot frågar jag: kommer årsbästalistan att innehålla några skrällar och överraskningar?
Martin: Nja, det vete katten. Det var kanske inte så många som trodde att jag skulle gilla BRING ME THE HORIZONs senaste väldigt långbetitlade platta. Kollar jag på vilka skivor som är nominerade dominerar ändå dödsmetallen för min del.
Följer man dina inlägg och recensioner så står det klart att musiksmaken är ganska bred. Du älskar teknisk döds, likväl som att du har rötter i gammal hederlig "klassisk" hårdrock. Vad är egentligen bäst i dina öron?
Martin: Om jag hade varit på samma humör hela tiden så hade jag svarat att dödsmetallen är bäst, men jag behöver ha lite variation emellanåt. Då sätter jag på lite grindcore. Nä, skämt åsido så har jag svårt att bestämma mig om vad som är bäst – det är mycket roligare att inta en position som heter både och istället för antingen eller.
Vissa dagar tycker jag att Superstitious av EUROPE är det som funkar bäst, vid andra tillfällen föredrar jag att lyssna på Engine Of Death av NASUM – och det är inget fel i det. Att upprätthålla en image som hela tiden går ut på att vara så true som möjligt är inget för mig, utan är något som jag överlåter till andra som exempelvis WATAIN som har lyckat väldigt bra med denna grej.
Okej, sista frågan. Vilken svensk stad är hårdrockens huvudstad - och varför?
Bengtsfors, för den har postnummer 666. Förlåt, vi kunde inte låta bli, haha!
Martin: det vete fan alltså. Många bra band kommer ju från Göteborg och Stockholm, men jag måste säga att jag tänker väldigt lite på vilka städer banden kommer ifrån. Då är det viktigare om trummisen är tajt och snabb!
Hahahaha... trodde du att bibliotekarier var trista?
Fel. De har tydligen både bra musiksmak och humor!
Tack för att ni ville medverka killar, och fortsätt er grymma blogg. I like it!
lördag 16 oktober 2010
Blogg I Fokus: Grimgoth
Jajamen, du läste rätt - det är dags för ännu en Blogg I Fokus!
Denna gång kollar vi in Grimgoths snygga site, en sida jag läser regelbundet. Den uppdateras ofta, och jag bländas ofta av hur pass avancerad den är rent grafiskt. Dessutom laddar skribenten på med underbart många uppdateringar, samt riktigt bra tävlingar i samarbete med sina sponsorer och partners. En sida att hålla ögonen på, helt klart, och extra roligt att presentera i den här serien då innehavaren blev så överraskad över sin medverkan!
Så.
Hugg in!
Grimgoth, En Hårdrockares vardag! Berätta, vad hittar man på din blogg?
Allt i från mina vardagstankar, humor och djupare meningar till musik och filmtips, sen kör jag förutom det lite "Special Inlägg" där jag tar upp lite mer tyngre ämnen och kastar lite fakta och ljus på dom.
"Coverama" körde jag frekvent förr, där listade jag 20 Album och sa varför jag tyckte dom var/är snygga, nu för tiden kan en ""Coverama Suprise" dyka upp lite då och då.
"Chicks of Metal" är en gammal kategori som jag körde förr också, där kastade jag ljus på alla kvinnor som faktiskt finns inom scenen, det var länge sedan jag körde den nu men det betyder inte att den är död för det ;)
"Filmspecial" är en annan kul grej jag kör med där jag skriver om vilka filmer jag gillar och varför.
Sen har jag börjat en ny kategori som heter "Smiling Like A Killer" där jag skriver om seriemördare.
På så sätt blir det en utmärkt hårdrocksblogg när jag blandar så mycket och även bortser från musiken.
Detta gör nog också att även att icke-rockers kan läsa den och det är ju alltid ett plus att vara mångsidig och inte känna sig fast i ett speciellt skrivsätt eller upplägg, det är äkta det ni läser utan skryt på något vis och mitt mål är att man alltid ska ha något roligt att läsa när man klickar sig in hos mig. Och sammanfatta min blogg är jag inget bra på så hoppas jag fick med allt nu ;)
Har du någon speciell filosofi när det gäller inlägg? Fasta återkommande avdelningar, frekvens på inlägg eller annat?
Nja, beror på vilka vi snackar så klart, mina "vardags inlägg" är ju dom som mest är "in the moment" så klart, och ska jag vara ärlig är dom jäkligt jobbiga att göra ibland då det är svårt att komma på nått bra att skriva då det ibland inte händer så mycket i mitt liv eller vad man nu ska säga, i alla fall inte som man kanske vill skriva om.
Är ju arbetslös just nu så vardagen blir lätt "grå" i mellanåt.
"Musiktips"/"Youtubevideos" är oftas konkreta och nyhetsinriktade, inte så mycket blaj utan pang på rödbettan.
Dom fasta återkommande är "Smiling Like A Killer", "Filmspecial","Fredagstema".
Frekvensen på inläggen just nu ligger på ca. 3-4 dagligen inkl. mina vardagsinlägg, om inget speciellt händer då kan det bli mer.
"Specialinläggen" kommer när dom kommer då dom just nu är nog dom tyngsta att göra/läsa.
Du har ju kört ett tag nu, och jag tror att din blogg är en av de större på hårdrocksfronten, i alla fall besökarmässigt. Vad är det roligaste med att blogga, varför började du? Och finns det någon baksida med det, tycker du?
Oj, ja det stämmer... I Januari blir det 2år och det ska firas så klart, och det kanske kan stämma att jag är ganska stor på hårdrocksfronten besökarmässigt och det är jag både glad och stolt över så klart, utan det skulle den inte finnas liksom, men jag har långt kvar upp till vissa av mina konkurenter där ute, men jag kommer köra på med min grej och hoppas växa mer.
Finns det en vilja, finns det en väg.
Anledningen till att jag började var att jag saknade nått kreativt efter att hållit på med musiken tidigare, en polare till mig blogga och på så sätt fick jag höra om fenomenet som jag då inte visste nått om och en dag gick jag hem och satte mig vid datorn och startade bloggen.
Låter enkelt kanske men riktigt så var/är det kanske inte? Enkelt alltså!
Baksidorna kan vara många faktiskt, allt från att man inte får den reaktion på vissa inlägg som man hoppas om någon alls liksom, sen att som äldre kille ständigt kämpa mot alla dessa mode/rosa/tjej bloggar om uppmärksamhet är ingen lek, fattar inte egentligen vad dom gör som är så jäkla kul så flera tusen vill läsa och besöka dom och hur dom blir hypade även om jag faktiskt lyckas hamna på startsidan 2 gånger på blogg.se, en gång var det "Histiorien om hårdrocken" som gällde, då kändes det som en del av kampen var vunnen.
I år hade jag faktiskt en riktig bloggkris (grimgoth.blogg.se/2010/july/killing-the-beast.html) den var hemsk, även om jag var mer eller mindre tillbaka i full styrka dagen efter och kört på sedan dess och tycker det nu är skit kul. Behövde nog få ur mig det bara, är väl som livet i stort, man utvecklas och går vidare, och när jag tog beslutet om bloggen var det lite "Do or die".
Inlägget i sig drog väl ungefär 11 kommentarer om jag minns rätt, bara en sån sak kan ju få en att fundera på bloggfenomenet.
Av alla bloggar jag följer så är din den absolut mest grafiska. Du har bra med sponsorer och en grymt snygg layout. Får du hjälp med sånt, eller pysslar du själv? Hur viktig är layout och utseende på en site för dig när du själv letar?
Tackar, när jag började pilla jag massor med min design utan att riktigt hitta rätt, kände att det tog fokus från allt annat i bloggen och börja söka med ljus och lykta, det var då jag fann Sheriilyn (http://sheriilyn.blogg.se/) som gjort den layout som man kan se idag, alla bilder som finns "förutom" "företags/sponsor" loggorna mer eller mindre är gjorda av mig.
Detta gjorde också att jag hittade "hem" och kunde lägga fokus på inläggen till 100%.
Kommer inom snar framtid (hoppas jag) byta ut presentationsbild samt info bild inom kort, dessa kommer vara gjorda av en annan bloggare också som jag hittat, allt för att jag själv ska kunna bibehålla fokusen på mina inlägg.
Jag har egentligen bara en riktig sponsor Rockmerch (http://www.rockmerch.se/) och det är jag verkligen skit glad över och vi har ett mycket bra sammarbete måste jag säga, sedan att man förr gjort lite saker för Rockzter och nu även skriver för Getmetal är bara extra krydda på min blogg pizza.
Sen får man inte glömma Crucified Barbara och Sabaton som varit med och sponsrat med, hoppas på mer band i framtiden, men det är svårare än man tror och en del som varit "game" har sedan runna ut i sanden.
Vet inte hur viktigt layout och utseende är när jag själv besöker en blogg eller en site, bloggar är jag nog mer kräsen i dock, klart man kollar design men där är det ju inte allt, inläggen kan mycket väl väga upp en enfärgad blogg utan bilder liksom.
Jamen, nu är vi ju liksom inne på ämnet ändå... vilka bloggar följer du själv? Finns det några guldkorn du kan dela med dig av?
Oj, jag följer faktiskt en hel del måste jag säga och alla är ju olika från sina sätt osv. så klart.
Men för att nämna några "guldkorn" Route 666 (http://allamagoosalum.blogg.se/), Mary Raven (http://maryraven.blogg.se/), Ereshkigal (http://ereshkigal.bloggplatsen.se/), Kreem (http://kreem.blogg.se/) dessa har jag också inte följt så länge, alla andra som jag följer har jag följt ett tag och dom vet att jag kommenterar deras inlägg så jag har inte glömt er och ni är också bra, ingen nämnd ingen glömd.
Höll på att glömma din blogg med men den tar vi förgivet nu.
Och vad vore en sån här blogg i fokus utan lite chockar så jag måste säga två bloggar till: Garderobsgrubbel & Byråbekymmer (http://pyttis.blogg.se/) och Art By Tina (http://trueborn.blogg.se/).
Okej, musikåret 2010. Grymt bra, tycker jag - men vad tycker du? Vad har varit bäst såhär långt, och hur tror du att Topp 5 kommer att se ut på årsbästalistan?
Absolut har det varit ett bra år albumsmässigt, sen måste jag tyvärr säga att det varit FÖR tungt med alla dödsfall och annat så som sjukdomar och annat som drabbat våra hjältar.
Svårt att säga men: Immortal, Dark Funeral, Witchery, Scorpions, Accept, Kataklysm... ja listan kan bli lång.
Brukar inte göra årsbästalistor så jag vet inte, men dom jag nämnt kommer vara med i alla fall ;)
...och så kanske du trodde att du kommit undan nu då, men.. okej, av de 5 akterna, vilken skulle kunna få äran att flytta in hos dig och spela soundtracket till ditt liv, resten av ditt liv? Du får bara välja en, och de måste vara med dig precis hela tiden (ungefär som i Lottoreklamen där KISS sitter i bilen). Du måste också motivera!
Fan, jag visste det!
Hatar ... nej ogillar sånna frågor.
Men bara för du djävlas så kommer jag dra en twist på det hela med en lineup som tar ALLA, och gör där med hårdrocksvärlden en tjänst!
Sång: Ronnie James Dio
Backup sång: Jim Morrison
Bas: Cliff Burton (vill ha Lemmy Kilmister där med, två bas funkar, han får också sjunga lite om han vill)
Gitarr: Jimi Hendrix
Andra gitarr: Steve Clark
Trummor: Nicko McBrain eller Micki Dee eller Matte Modin, varför inte Nicke Andersson?
Hur som helst, du/ni märker att alla förutom trummisarna (och en bassist) döda och legender som dog allt för unga, där av skulle jag återuppliva dom och låten dom skulle köra skulle vara "Livin' The Life" - http://www.youtube.com/watch?v=YajnUq9g92I
Sen fattar ni kanske själva hur coolt och framför allt bra detta blir?, finns risk för att jag skulle bli mycket populär att ha fest hos med?
Men det är väl smällar man får ta.
Till sist, ett gäng personliga frågor... hur många tatueringar har du, vilken är din favoritwhisky och vilket hockeylag är egentligen bäst? :)
Jag är troligen den enda hårdrockskillen utan faktiskt, men det är jag så klart inte 100%, men precis som med håret så sitter ju inte hårdrocken i tatueringarna.
Jack Daniels eller Jim Bean (kan ju inte säga nått annat), men ställer du fram någon annan så är det klart att jag dricker.
Och det vet ju hela världen att världens bästa hockeylag är Stockholms stolthet - Djurgården!!!!!! (Gäller även i fotbollen fall ni inte visste det).
Tack som fan för att jag fick vara med i din blogg i fokus, det har varit/är en ära så klart.
Alltid lika skojigt när man får härja på andra domäner än sin egen!
Keep up the good work och Tävlingarna dina är grymma!
Rock on!
Tack själv Grimgoth, trots att du hejar på "fel" hockeylag... :) Som sagt, kolla in sajten genast!
Denna gång kollar vi in Grimgoths snygga site, en sida jag läser regelbundet. Den uppdateras ofta, och jag bländas ofta av hur pass avancerad den är rent grafiskt. Dessutom laddar skribenten på med underbart många uppdateringar, samt riktigt bra tävlingar i samarbete med sina sponsorer och partners. En sida att hålla ögonen på, helt klart, och extra roligt att presentera i den här serien då innehavaren blev så överraskad över sin medverkan!
Så.
Hugg in!
Grimgoth, En Hårdrockares vardag! Berätta, vad hittar man på din blogg?
Allt i från mina vardagstankar, humor och djupare meningar till musik och filmtips, sen kör jag förutom det lite "Special Inlägg" där jag tar upp lite mer tyngre ämnen och kastar lite fakta och ljus på dom.
"Coverama" körde jag frekvent förr, där listade jag 20 Album och sa varför jag tyckte dom var/är snygga, nu för tiden kan en ""Coverama Suprise" dyka upp lite då och då.
"Chicks of Metal" är en gammal kategori som jag körde förr också, där kastade jag ljus på alla kvinnor som faktiskt finns inom scenen, det var länge sedan jag körde den nu men det betyder inte att den är död för det ;)
"Filmspecial" är en annan kul grej jag kör med där jag skriver om vilka filmer jag gillar och varför.
Sen har jag börjat en ny kategori som heter "Smiling Like A Killer" där jag skriver om seriemördare.
På så sätt blir det en utmärkt hårdrocksblogg när jag blandar så mycket och även bortser från musiken.
Detta gör nog också att även att icke-rockers kan läsa den och det är ju alltid ett plus att vara mångsidig och inte känna sig fast i ett speciellt skrivsätt eller upplägg, det är äkta det ni läser utan skryt på något vis och mitt mål är att man alltid ska ha något roligt att läsa när man klickar sig in hos mig. Och sammanfatta min blogg är jag inget bra på så hoppas jag fick med allt nu ;)
Har du någon speciell filosofi när det gäller inlägg? Fasta återkommande avdelningar, frekvens på inlägg eller annat?
Nja, beror på vilka vi snackar så klart, mina "vardags inlägg" är ju dom som mest är "in the moment" så klart, och ska jag vara ärlig är dom jäkligt jobbiga att göra ibland då det är svårt att komma på nått bra att skriva då det ibland inte händer så mycket i mitt liv eller vad man nu ska säga, i alla fall inte som man kanske vill skriva om.
Är ju arbetslös just nu så vardagen blir lätt "grå" i mellanåt.
"Musiktips"/"Youtubevideos" är oftas konkreta och nyhetsinriktade, inte så mycket blaj utan pang på rödbettan.
Dom fasta återkommande är "Smiling Like A Killer", "Filmspecial","Fredagstema".
Frekvensen på inläggen just nu ligger på ca. 3-4 dagligen inkl. mina vardagsinlägg, om inget speciellt händer då kan det bli mer.
"Specialinläggen" kommer när dom kommer då dom just nu är nog dom tyngsta att göra/läsa.
Du har ju kört ett tag nu, och jag tror att din blogg är en av de större på hårdrocksfronten, i alla fall besökarmässigt. Vad är det roligaste med att blogga, varför började du? Och finns det någon baksida med det, tycker du?
Oj, ja det stämmer... I Januari blir det 2år och det ska firas så klart, och det kanske kan stämma att jag är ganska stor på hårdrocksfronten besökarmässigt och det är jag både glad och stolt över så klart, utan det skulle den inte finnas liksom, men jag har långt kvar upp till vissa av mina konkurenter där ute, men jag kommer köra på med min grej och hoppas växa mer.
Finns det en vilja, finns det en väg.
Anledningen till att jag började var att jag saknade nått kreativt efter att hållit på med musiken tidigare, en polare till mig blogga och på så sätt fick jag höra om fenomenet som jag då inte visste nått om och en dag gick jag hem och satte mig vid datorn och startade bloggen.
Låter enkelt kanske men riktigt så var/är det kanske inte? Enkelt alltså!
Baksidorna kan vara många faktiskt, allt från att man inte får den reaktion på vissa inlägg som man hoppas om någon alls liksom, sen att som äldre kille ständigt kämpa mot alla dessa mode/rosa/tjej bloggar om uppmärksamhet är ingen lek, fattar inte egentligen vad dom gör som är så jäkla kul så flera tusen vill läsa och besöka dom och hur dom blir hypade även om jag faktiskt lyckas hamna på startsidan 2 gånger på blogg.se, en gång var det "Histiorien om hårdrocken" som gällde, då kändes det som en del av kampen var vunnen.
I år hade jag faktiskt en riktig bloggkris (grimgoth.blogg.se/2010/july/killing-the-beast.html) den var hemsk, även om jag var mer eller mindre tillbaka i full styrka dagen efter och kört på sedan dess och tycker det nu är skit kul. Behövde nog få ur mig det bara, är väl som livet i stort, man utvecklas och går vidare, och när jag tog beslutet om bloggen var det lite "Do or die".
Inlägget i sig drog väl ungefär 11 kommentarer om jag minns rätt, bara en sån sak kan ju få en att fundera på bloggfenomenet.
Av alla bloggar jag följer så är din den absolut mest grafiska. Du har bra med sponsorer och en grymt snygg layout. Får du hjälp med sånt, eller pysslar du själv? Hur viktig är layout och utseende på en site för dig när du själv letar?
Tackar, när jag började pilla jag massor med min design utan att riktigt hitta rätt, kände att det tog fokus från allt annat i bloggen och börja söka med ljus och lykta, det var då jag fann Sheriilyn (http://sheriilyn.blogg.se/) som gjort den layout som man kan se idag, alla bilder som finns "förutom" "företags/sponsor" loggorna mer eller mindre är gjorda av mig.
Detta gjorde också att jag hittade "hem" och kunde lägga fokus på inläggen till 100%.
Kommer inom snar framtid (hoppas jag) byta ut presentationsbild samt info bild inom kort, dessa kommer vara gjorda av en annan bloggare också som jag hittat, allt för att jag själv ska kunna bibehålla fokusen på mina inlägg.
Jag har egentligen bara en riktig sponsor Rockmerch (http://www.rockmerch.se/) och det är jag verkligen skit glad över och vi har ett mycket bra sammarbete måste jag säga, sedan att man förr gjort lite saker för Rockzter och nu även skriver för Getmetal är bara extra krydda på min blogg pizza.
Sen får man inte glömma Crucified Barbara och Sabaton som varit med och sponsrat med, hoppas på mer band i framtiden, men det är svårare än man tror och en del som varit "game" har sedan runna ut i sanden.
Vet inte hur viktigt layout och utseende är när jag själv besöker en blogg eller en site, bloggar är jag nog mer kräsen i dock, klart man kollar design men där är det ju inte allt, inläggen kan mycket väl väga upp en enfärgad blogg utan bilder liksom.
Jamen, nu är vi ju liksom inne på ämnet ändå... vilka bloggar följer du själv? Finns det några guldkorn du kan dela med dig av?
Oj, jag följer faktiskt en hel del måste jag säga och alla är ju olika från sina sätt osv. så klart.
Men för att nämna några "guldkorn" Route 666 (http://allamagoosalum.blogg.se/), Mary Raven (http://maryraven.blogg.se/), Ereshkigal (http://ereshkigal.bloggplatsen.se/), Kreem (http://kreem.blogg.se/) dessa har jag också inte följt så länge, alla andra som jag följer har jag följt ett tag och dom vet att jag kommenterar deras inlägg så jag har inte glömt er och ni är också bra, ingen nämnd ingen glömd.
Höll på att glömma din blogg med men den tar vi förgivet nu.
Och vad vore en sån här blogg i fokus utan lite chockar så jag måste säga två bloggar till: Garderobsgrubbel & Byråbekymmer (http://pyttis.blogg.se/) och Art By Tina (http://trueborn.blogg.se/).
Okej, musikåret 2010. Grymt bra, tycker jag - men vad tycker du? Vad har varit bäst såhär långt, och hur tror du att Topp 5 kommer att se ut på årsbästalistan?
Absolut har det varit ett bra år albumsmässigt, sen måste jag tyvärr säga att det varit FÖR tungt med alla dödsfall och annat så som sjukdomar och annat som drabbat våra hjältar.
Svårt att säga men: Immortal, Dark Funeral, Witchery, Scorpions, Accept, Kataklysm... ja listan kan bli lång.
Brukar inte göra årsbästalistor så jag vet inte, men dom jag nämnt kommer vara med i alla fall ;)
...och så kanske du trodde att du kommit undan nu då, men.. okej, av de 5 akterna, vilken skulle kunna få äran att flytta in hos dig och spela soundtracket till ditt liv, resten av ditt liv? Du får bara välja en, och de måste vara med dig precis hela tiden (ungefär som i Lottoreklamen där KISS sitter i bilen). Du måste också motivera!
Fan, jag visste det!
Hatar ... nej ogillar sånna frågor.
Men bara för du djävlas så kommer jag dra en twist på det hela med en lineup som tar ALLA, och gör där med hårdrocksvärlden en tjänst!
Sång: Ronnie James Dio
Backup sång: Jim Morrison
Bas: Cliff Burton (vill ha Lemmy Kilmister där med, två bas funkar, han får också sjunga lite om han vill)
Gitarr: Jimi Hendrix
Andra gitarr: Steve Clark
Trummor: Nicko McBrain eller Micki Dee eller Matte Modin, varför inte Nicke Andersson?
Hur som helst, du/ni märker att alla förutom trummisarna (och en bassist) döda och legender som dog allt för unga, där av skulle jag återuppliva dom och låten dom skulle köra skulle vara "Livin' The Life" - http://www.youtube.com/watch?v=YajnUq9g92I
Sen fattar ni kanske själva hur coolt och framför allt bra detta blir?, finns risk för att jag skulle bli mycket populär att ha fest hos med?
Men det är väl smällar man får ta.
Till sist, ett gäng personliga frågor... hur många tatueringar har du, vilken är din favoritwhisky och vilket hockeylag är egentligen bäst? :)
Jag är troligen den enda hårdrockskillen utan faktiskt, men det är jag så klart inte 100%, men precis som med håret så sitter ju inte hårdrocken i tatueringarna.
Jack Daniels eller Jim Bean (kan ju inte säga nått annat), men ställer du fram någon annan så är det klart att jag dricker.
Och det vet ju hela världen att världens bästa hockeylag är Stockholms stolthet - Djurgården!!!!!! (Gäller även i fotbollen fall ni inte visste det).
Tack som fan för att jag fick vara med i din blogg i fokus, det har varit/är en ära så klart.
Alltid lika skojigt när man får härja på andra domäner än sin egen!
Keep up the good work och Tävlingarna dina är grymma!
Rock on!
Tack själv Grimgoth, trots att du hejar på "fel" hockeylag... :) Som sagt, kolla in sajten genast!
tisdag 31 augusti 2010
Blogg I Fokus: JonteRoyals Kritiska Röst i Etern
Tada!
Det är dags för ett av bloggens populäraste inslag att återvända från sommardvalan - Blogg i Fokus är tillbaka with a vengeance!
Först ut är en blogg som för min del är ganska ny. Jag har följt den sen ägaren och skribenten återvände till ärans och hjältarnas hemland Sverige i vintras/våras, och här finner jag i stort sett alltid välskriven och eftertänkt läsning. Det är långa artiklar som lockar mig här, med resonemang att fundera på och låta sjunka in. Kvalitet kontra kvantitet, om man ex jämför med den blogg du besöker just nu... :)
Jonteroyals Kritiska Röst i Etern - eller kort och gott Jonteroyal. Var kommer namnet ifrån, och vad hittar man på bloggen?
Angående namnet är det så att jag först skapade en blogg som kort och gott hette jonteroyal.wordpress.com (den finns inte längre kvar). Där skrev jag om i princip allt. Efter ett tag ville jag ha en plats där jag enbart skrev om musik (mestadels recensioner) och så skapades bloggen med internets absolut fånigaste namn. Att jag valde namnet JonteRoyal (så ska det skrivas :)) beror på att jag, som den militanta antirojalist jag är, ville ha ett fånigt namn som jag, och mina kompisar, kunde skratta åt. Sen har jag ett rätt stort ego så royal kändes befogat.
Från början var bloggen till enbart för musik - längre recensioner - för att sedan ett tag spreta mellan musik, samhällsfrågor och mer personliga saker. Efter mitt halvår utomlands - då bloggen las på is - så bestämde jag mig för att låta den enbart handla om musik igen. Eftersom jag är en obotlig åsiktsmaskin så ledde det till att jag var tvungen att skapa en blogg till, jonteroyal.blogspot.com, där jag orerar om samhällsfrågor och annat.
Varför bloggar du? Vad är det roligaste - och tråkigaste - med att uttrycka sig på det sättet?
Jag älskar verkligen att skriva så det är det huvudsakliga skälet. Att det sedan handlar om musik, politik, religion etc. är bara naturligt då det är vad jag är intresserad av. Roligast med bloggandet är kommentarer man får, negativa kan ibland vara ännu roligare än de positiva . Tråkigaste är väl när man inte har inspiration och slänger iväg nåt skitinlägg bara för att, och sedan blir förbannad på sig själv tre sekunder efter publicering. Men det har jag försökt sluta med.
Har du någon speciell filosofi när det gäller inlägg? Bland annat kör du just nu serien 00-talet in musica... är det en "typisk" serie inlägg?
Har egentligen ingen bestämd filosofi men försöker få till lite längre inlägg, hellre än få korta. Jag uppskattar verkligen att läsa långa, nördiga, texter om musik och försöker åstadkomma det själv så gott jag kan. "00-talet in musica" är ett exempel på min fetisch för listor. Har ju tidigare gjort en om de bästa skivorna mellan 2000-2008 samt Metallicas 10 bästa låtar. Älskar att ha ett listprojekt på gång, även om det ger mig lite ångest då jag sällan har tid.
Du skriver en hel del annat också, bland annat är vi kollegor på Werock.se - hur hinner du med allt? Och var kommer inspirationen ifrån?
Jag hinner inte med! Tar mig alltid vatten över huvudet vad gäller Werock och får panik tre dagar innan deadline eftersom jag, dum i huvudet som jag är, åtagit mig att skriva tre, fyra recensioner varje månad. I de lägena får bloggen stå tillbaka, så min brist på disciplin inte ska drabba resten av skribenterna på Werock.
Inspiration har jag för det mesta, det är oftast bara en fråga om tid och ork. När man jobbat 8 timmar, lagat mat, träffat några kompisar, bråkat med CSN och letat lägenhet som en dåre så kan det ibland kännas aningen mastigt att skriva ett inlägg på bloggen . Sen är jag fruktansvärt dålig på att ta det lugnt vilket leder till att jag alltid har en miljon saker på gång. När det är frekvent med inlägg så kan man vara rätt säker på att jag är småsjuk och uttråkad till max.
...jag tycker 2010 verkar bli ett helt enormt bra musikår. Men vad är bäst so far, anser du? Och vad är hetast för stunden i det "kritiska" hemmet?
2010 har, precis som du skriver, varit ett helt fantastiskt musikår. Eftersom jag var borta till april så missade jag inledningen och fick i efterhand upptäcka guldkorn som senaste Rotting Christ och Dark Tranquillity. Tveklöst bäst detta år är självklart Khoma "A Final Storm", som också bjöd på en fantastisk konsert på Debaser i slutet av april, följt av Watain. High On Fire har också levererat en brutalt bra skiva. Kul också att Nicke Andersson är tillbaka i god form med nya Imperial State Electric.
Enda stora besvikelsen så här långt i år tycker jag Nevermore står för. Där hade jag förväntat mig mer. Även nya Kent (ja, jag är toksåld på deppkillarna) är lite av en besvikelse tyvärr.
Hetast just nu: W.A.S.P har fullständigt snöat in på igen den senaste månaden - framförallt "The Headless Children" och "The Crimson Idol". Men av årets skörd plattor är det nog Watain som spelas mest nu. Och så senaste Soilwork - som jag börjar gilla mer och mer.
Bloggande. Finns det några guldkorn du kan dela med dig av? Vilka bloggar följer du själv, och varför?
Oj, nu kommer det väl bli lite klubben för inbördes beundran här men låt gå.
Din blogg läser jag regelbundet eftersom du är engagerad, tipsar om jävligt mycket bra musik samt har en imponerande aktivitet. Jag förstår verkligen inte hur du hinner med. What is your secret? (Rebellängeln svarar - det finns ingen hemlighet. Jag är lite störd, helt enkelt, och det i kombination med en mycket förstående familj gör att det alltid ballar ur fullständigt när jag tar mig för något. Kallas nog missbruk i andra sammanhang, kanske?)
blasphemedia.blogspot.com är en annan blogg jag följer med glädje. Väldigt bra skrivet, och en professionell touch över hela bloggen.
kimkahn.blogspot.com är en annan jag uppskattar, framförallt eftersom hon, som hon själv uttrycker det, enbart skriver om bra saker. Ganska uppfriskande då vi andra (kanske mest jag, men ändå) gärna kritiserar saker till höger och vänster. Sen var det genom henne jag blev skribent för Werock.
canthateenough.blogspot.com är en blogg som bara inte får missas. Precis allt mellan himmel och jord behandlas, ingen pardon visas någon och språket är fan det bästa i hela "bloggosfären".
Sen bör man också kolla upp: regnavrede.blogspot.com, metalbibliotikarien.blogspot.com, shadowsofthenorth.blospot.com samt massa fler som jag inte kommer på just nu. Men klicka på länkarna hos de bloggar jag nämnt så hittar ni väldigt mycket godis.
Följer även flertalet bloggar som inte har med musik att göra men de lämnar vi därhän i detta forum tycker jag.
Om du fick välja 3 band som du kunde ta med på en öde ö - vilka blev det då? (ja, de får förstås ta med utrustning för att kunna underhålla dig live så mycket du vill, after all så är det du som blir kung på söderhavsön. Ungefär som Pippis pappa!)
Haha, kungen av söderhavsön. Man tackar!
Intressant fråga förresten, har många gånger funderat över 3 skivor att ta med men inte hela band. Nu blev det svårt. Skulle nog vilja ha med Rammstein, då de kan bjuda på en show så grym att jag aldrig tröttnar. Kan vara skönt i min ensamhet. Sen skulle gärna Converge få hänga på och peppa upp mig med tokmangel från och till. Det skulle uppskattas. Sen tycker jag att man kan väcka Townes Van Zandt från de döda och ge honom en "one-way-ticket" till min ö. Då har jag någon som kan sitta vid lägerelden och leverera akustiska guldkorn.
Mindre etablerade akter då... Var hittar du information och tips om ny spännande musik för egen del?
Måste tyvärr erkänna att jag blivit ganska dålig på att leta upp oetablerade gäng. Får ju tips genom alla bloggar jag nämnde där uppe. Prenumererar även på Close-Up (som ÄR bättre än SRM, vad än folk säger) och får tips därigenom. Försöker hålla koll på metalcentral.net och ha något öga på blabbermouth när jag kommer på det. Förr gjorde jag timlånga dykningar på myspace, vilket var jävligt skoj, men har inte gjort det på länge. Bättring där Jonte!
Till sist - finns det någon fråga jag verkligen borde ha ställt till dig - och vad skulle svaret ha blivit?
Hmm... svårt. Har fått ett antal mail genom åren där man gnällt på att jag överanvänder svordomar så kanske en fråga om det? Svaret hade blivit att jag helt enkelt uppskattar kraftuttryck, gärna i skriftform, då det förstärker och gör språket mer levande. (Sen har jag läst någonstans att människor som svär har en tendens att bli tagna på mer allvar. Det borde nån berättat för mina mellanstadielärare, kan man ju tycka ;)).
Tackar ödmjukast för att jag fick vara med i serien. Grymt kul.
Det är dags för ett av bloggens populäraste inslag att återvända från sommardvalan - Blogg i Fokus är tillbaka with a vengeance!
Först ut är en blogg som för min del är ganska ny. Jag har följt den sen ägaren och skribenten återvände till ärans och hjältarnas hemland Sverige i vintras/våras, och här finner jag i stort sett alltid välskriven och eftertänkt läsning. Det är långa artiklar som lockar mig här, med resonemang att fundera på och låta sjunka in. Kvalitet kontra kvantitet, om man ex jämför med den blogg du besöker just nu... :)
Jonteroyals Kritiska Röst i Etern - eller kort och gott Jonteroyal. Var kommer namnet ifrån, och vad hittar man på bloggen?
Angående namnet är det så att jag först skapade en blogg som kort och gott hette jonteroyal.wordpress.com (den finns inte längre kvar). Där skrev jag om i princip allt. Efter ett tag ville jag ha en plats där jag enbart skrev om musik (mestadels recensioner) och så skapades bloggen med internets absolut fånigaste namn. Att jag valde namnet JonteRoyal (så ska det skrivas :)) beror på att jag, som den militanta antirojalist jag är, ville ha ett fånigt namn som jag, och mina kompisar, kunde skratta åt. Sen har jag ett rätt stort ego så royal kändes befogat.
Från början var bloggen till enbart för musik - längre recensioner - för att sedan ett tag spreta mellan musik, samhällsfrågor och mer personliga saker. Efter mitt halvår utomlands - då bloggen las på is - så bestämde jag mig för att låta den enbart handla om musik igen. Eftersom jag är en obotlig åsiktsmaskin så ledde det till att jag var tvungen att skapa en blogg till, jonteroyal.blogspot.com, där jag orerar om samhällsfrågor och annat.
Varför bloggar du? Vad är det roligaste - och tråkigaste - med att uttrycka sig på det sättet?
Jag älskar verkligen att skriva så det är det huvudsakliga skälet. Att det sedan handlar om musik, politik, religion etc. är bara naturligt då det är vad jag är intresserad av. Roligast med bloggandet är kommentarer man får, negativa kan ibland vara ännu roligare än de positiva . Tråkigaste är väl när man inte har inspiration och slänger iväg nåt skitinlägg bara för att, och sedan blir förbannad på sig själv tre sekunder efter publicering. Men det har jag försökt sluta med.
Har du någon speciell filosofi när det gäller inlägg? Bland annat kör du just nu serien 00-talet in musica... är det en "typisk" serie inlägg?
Har egentligen ingen bestämd filosofi men försöker få till lite längre inlägg, hellre än få korta. Jag uppskattar verkligen att läsa långa, nördiga, texter om musik och försöker åstadkomma det själv så gott jag kan. "00-talet in musica" är ett exempel på min fetisch för listor. Har ju tidigare gjort en om de bästa skivorna mellan 2000-2008 samt Metallicas 10 bästa låtar. Älskar att ha ett listprojekt på gång, även om det ger mig lite ångest då jag sällan har tid.
Du skriver en hel del annat också, bland annat är vi kollegor på Werock.se - hur hinner du med allt? Och var kommer inspirationen ifrån?
Jag hinner inte med! Tar mig alltid vatten över huvudet vad gäller Werock och får panik tre dagar innan deadline eftersom jag, dum i huvudet som jag är, åtagit mig att skriva tre, fyra recensioner varje månad. I de lägena får bloggen stå tillbaka, så min brist på disciplin inte ska drabba resten av skribenterna på Werock.
Inspiration har jag för det mesta, det är oftast bara en fråga om tid och ork. När man jobbat 8 timmar, lagat mat, träffat några kompisar, bråkat med CSN och letat lägenhet som en dåre så kan det ibland kännas aningen mastigt att skriva ett inlägg på bloggen . Sen är jag fruktansvärt dålig på att ta det lugnt vilket leder till att jag alltid har en miljon saker på gång. När det är frekvent med inlägg så kan man vara rätt säker på att jag är småsjuk och uttråkad till max.
...jag tycker 2010 verkar bli ett helt enormt bra musikår. Men vad är bäst so far, anser du? Och vad är hetast för stunden i det "kritiska" hemmet?
2010 har, precis som du skriver, varit ett helt fantastiskt musikår. Eftersom jag var borta till april så missade jag inledningen och fick i efterhand upptäcka guldkorn som senaste Rotting Christ och Dark Tranquillity. Tveklöst bäst detta år är självklart Khoma "A Final Storm", som också bjöd på en fantastisk konsert på Debaser i slutet av april, följt av Watain. High On Fire har också levererat en brutalt bra skiva. Kul också att Nicke Andersson är tillbaka i god form med nya Imperial State Electric.
Enda stora besvikelsen så här långt i år tycker jag Nevermore står för. Där hade jag förväntat mig mer. Även nya Kent (ja, jag är toksåld på deppkillarna) är lite av en besvikelse tyvärr.
Hetast just nu: W.A.S.P har fullständigt snöat in på igen den senaste månaden - framförallt "The Headless Children" och "The Crimson Idol". Men av årets skörd plattor är det nog Watain som spelas mest nu. Och så senaste Soilwork - som jag börjar gilla mer och mer.
Bloggande. Finns det några guldkorn du kan dela med dig av? Vilka bloggar följer du själv, och varför?
Oj, nu kommer det väl bli lite klubben för inbördes beundran här men låt gå.
Din blogg läser jag regelbundet eftersom du är engagerad, tipsar om jävligt mycket bra musik samt har en imponerande aktivitet. Jag förstår verkligen inte hur du hinner med. What is your secret? (Rebellängeln svarar - det finns ingen hemlighet. Jag är lite störd, helt enkelt, och det i kombination med en mycket förstående familj gör att det alltid ballar ur fullständigt när jag tar mig för något. Kallas nog missbruk i andra sammanhang, kanske?)
blasphemedia.blogspot.com är en annan blogg jag följer med glädje. Väldigt bra skrivet, och en professionell touch över hela bloggen.
kimkahn.blogspot.com är en annan jag uppskattar, framförallt eftersom hon, som hon själv uttrycker det, enbart skriver om bra saker. Ganska uppfriskande då vi andra (kanske mest jag, men ändå) gärna kritiserar saker till höger och vänster. Sen var det genom henne jag blev skribent för Werock.
canthateenough.blogspot.com är en blogg som bara inte får missas. Precis allt mellan himmel och jord behandlas, ingen pardon visas någon och språket är fan det bästa i hela "bloggosfären".
Sen bör man också kolla upp: regnavrede.blogspot.com, metalbibliotikarien.blogspot.com, shadowsofthenorth.blospot.com samt massa fler som jag inte kommer på just nu. Men klicka på länkarna hos de bloggar jag nämnt så hittar ni väldigt mycket godis.
Följer även flertalet bloggar som inte har med musik att göra men de lämnar vi därhän i detta forum tycker jag.
Om du fick välja 3 band som du kunde ta med på en öde ö - vilka blev det då? (ja, de får förstås ta med utrustning för att kunna underhålla dig live så mycket du vill, after all så är det du som blir kung på söderhavsön. Ungefär som Pippis pappa!)
Haha, kungen av söderhavsön. Man tackar!
Intressant fråga förresten, har många gånger funderat över 3 skivor att ta med men inte hela band. Nu blev det svårt. Skulle nog vilja ha med Rammstein, då de kan bjuda på en show så grym att jag aldrig tröttnar. Kan vara skönt i min ensamhet. Sen skulle gärna Converge få hänga på och peppa upp mig med tokmangel från och till. Det skulle uppskattas. Sen tycker jag att man kan väcka Townes Van Zandt från de döda och ge honom en "one-way-ticket" till min ö. Då har jag någon som kan sitta vid lägerelden och leverera akustiska guldkorn.
Mindre etablerade akter då... Var hittar du information och tips om ny spännande musik för egen del?
Måste tyvärr erkänna att jag blivit ganska dålig på att leta upp oetablerade gäng. Får ju tips genom alla bloggar jag nämnde där uppe. Prenumererar även på Close-Up (som ÄR bättre än SRM, vad än folk säger) och får tips därigenom. Försöker hålla koll på metalcentral.net och ha något öga på blabbermouth när jag kommer på det. Förr gjorde jag timlånga dykningar på myspace, vilket var jävligt skoj, men har inte gjort det på länge. Bättring där Jonte!
Till sist - finns det någon fråga jag verkligen borde ha ställt till dig - och vad skulle svaret ha blivit?
Hmm... svårt. Har fått ett antal mail genom åren där man gnällt på att jag överanvänder svordomar så kanske en fråga om det? Svaret hade blivit att jag helt enkelt uppskattar kraftuttryck, gärna i skriftform, då det förstärker och gör språket mer levande. (Sen har jag läst någonstans att människor som svär har en tendens att bli tagna på mer allvar. Det borde nån berättat för mina mellanstadielärare, kan man ju tycka ;)).
Tackar ödmjukast för att jag fick vara med i serien. Grymt kul.
Tack själv JonteRoyal, härliga svar och en bra återstart av serien Blogg I Fokus, tycker jag. Se till att inte missa själva siten bara... !
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
