Veckans Tips: Wolves Like Us "Late Love"

När vi nu fortsätter temat av lite dystrare tips här på Metalbloggen så är det lite av en utmaning att variera musikstilen på plattorna som rekommenderas.
Bara för att temat är generellt mörkare och dystrare så vill undertecknad inte gå i fällan "vi kör fyra black metal-skivor i rad bara, så är det elakt, mörkt och klart". Det gör att denna skiva kvalar in med lätthet, även om den grå nyansen kanske är lite ljusare än exempelvis de norska landsmännen i Lakei (inte så konstigt kanske, deras nyans av grå är kanske mer svart än grå..).
Wolves Like Us.
Debuten "Late Love" har ett omslag i gråskala som låter rätt precis som den ser ut.
Det är med drag av vemod och en dyster och grå kant som man ger sig ut på sina musikaliska färder, och kryssar mellan grynnor av goth, öar av rock och skär av både pop och industri. Det är, på det hela taget, en riktigt bra skiva som är otroligt jämn, och som i mitt huvud inte är alldeles olikt tipset om Illuminatus som gavs i våras någon gång.
Du hittar mer information om bandet i sig (vem har målat omslaget? vilka är medlemmarna? vilket band har gjort originalet på "My Enemy" som finns som cover? vilket betyg fick den?) i min recension av skivan på Werock, så jag kommer inte att skriva massor om plattan i sig här.
Istället nöjer vi oss med att konstatera följande: "Secret Handshakes" är bästa låten, den brukar jag spela när det är natt och resten av familjen sover medan jag njuter av passande musik, liggande på rygg i sängen, med feta hörlurar på skallen.
Jag önskar att skivan fanns på Spotify så du också fick chansen, men så tur har vi inte. Det kan i o f s vara bra det, det betyder ju att Veckans Tips inte är helt tillgängligt - precis som det ska vara - men är samtidigt trist eftersom bra musik ska delas.
Du får kolla in bandets sida istället, helt enkelt.
Wolves Like Us. Grått och passande!

Veckans Tips: Illuminatus "Glasnost"

Ibland blir man glad av att upptäcka nya skivor.
Såna där som sitter direkt, som en smäck.
Tidigare detta år har Metalbloggen plockat ett Veckans Tips från Metal Bastards årsbästalista för 2011, och nu är det dags igen.
Där hittade jag nämligen den här skivan (även om mitt exemplar faktiskt säger 2010, men det är väl strunt samma, det vore ju inte första gången i världshistorien som en skiva släpps i slutet av ett år och inte går att få tag på förrän efter ett par månader... faktum är att så var det med bloggens allra första Veckans Tips...)
Skivan vi pratar om, med det klart udda omslaget, är brittiska Illuminatus "Glasnost".
Metal Bastard fick musiken beskriven som sentida Paradise Lost och mitt-erans Anathema möter tidiga Tool.
Ingen aning om det stämmer, själv tycker jag det låter lite som om Manic Street Preachers blivit nedsupna och förförda av Trent Reznor. Eller, ja, det är rätt svårt att beskriva så vi gör så här - öppna Spotify eller glid in på bandets hemsida och kolla lite med en gång.
Personligen gillar jag att skivan är så hårt komprimerad avseende låtarna.
En låt slutar, en annan börjar och det sker inom bråkdelen av en sekund och ger ett bra flyt i lyssningen. Jag gillar att Julio Taylor som står för sång och gitarr har den där nerven och panikslagna känslan i rösten - något som kommer fram fantastiskt bra i låtar som "Cave In" och "Keep Calm And Carry On". Jag gillar att texterna innehåller sköna fraser som "For those of you that are Morally Impaired, the President will be crying in your place" (från "Murdocracy") och jag gillar att bandet lyckas låta både rock, industri, spröd pop och mangel på samma gång. Jon Martin (gitarr), Leo Giovazzani (bas) och Felix Rullhusen (trummor) är en spretig samling namn som verkligen fått ihop alla delar, och vi lär väl få höra mer om Illuminatus.
Detta är nämligen alldeles för bra för att gömmas undan.
En helgjuten skiva som sticker ut, och som extra bonus ska du som gillar det här få ännu ett litet tips - Wolves Like Us från Norge som ger lite av samma vibbar. Recension här!

Soundtrack to the doubts

Tvekan råder, tyst det är i huset... tyyyyyst iiii huuuuuset.
Nä.
Inte alls, faktiskt. Tvärtom, skulle jag vilja säga - och, det finns väl inget bättre än att dela den typen av soundtrack?
Precis.
Du hittar en spellista på Spotify här.

Den innehåller mer eller mindre frekvent spelad musik just nu, som passar funderingarna.
Just nu rullar framförallt Alcest väldigt intensivt, så den plattan - med sitt sagolikt fina omslag nedan - har fått två låtar på spellistan. Ruggigt bra. Så och den efterföljande Illuminatus, med sitt... ja.. udda omslag. Annars kommer de sen som ett pärlband nedan... bra grejor!