Slutsvamlat!

Idag går sista inlägget av fem i en svit gästspel på Tune Of The Day från undertecknad.
Det har var Rebel Angel Ramblings om musik som lämpar sig till Novembermörkret, och passande nog så kommer också morgondagen att betyda denna månads sista Veckans Tips med samma tema på den här bloggen.
Det är dessutom en riktig pärla kan jag utlova, en sån där skiva som borde vara med på listan över "kanske på Topplistan i år". Du får hänga på låset imorgon, Veckans Tips publiceras som vanligt 09:00 på Metalbloggen.
När det gäller musik som varit under lupp på Tune Of The Day så har jag, som vanligt, totalt struntat i att kolla om Stones haft låten tidigare, och ändå tvingats anpassa mig efter vad som faktiskt finns på YouTube.
Kan ju inte fasen tipsa om en låt som sen inte går att spela, liksom.
Nåväl, de som fått en plats i ljuset (om än tillfälligt) har varit..

• Novembers Doom "The Pale Haunt Departure"
• Wolves Like Us "Secret Handshakes"
• Moloken "The Titan Above Us"
• Dimmu Borgir "Dimmu Borgir"
• Moonspell "Night Eternal"

...och det har, som vanligt, varit riktigt roligt. Det är kul att skriva på engelska som omväxling, även om det denna gång inte blivit lika långa texter som förra gången det begav sig. Nästa gång - om det blir en nästa gång - ska jag försöka ändra på det. Vi får se om det vill sig.

Hur som helst så tycker jag generellt att det är ganska skönt att komma förbi den här månaden. December innebär också att det, personligen, är dags att försöka summera året musikaliskt. Julafton är som vanligt deadline för årsbästalistan till Werock, och jag har gjort min första genomgång av skivhyllans nykomlingar.
Rålistan är på styva 70 skivor.
Det är... rätt många.
Givetvis konkurrerar inte alla på allvar om en plats bland Topp 20, men det är ändå en rätt kul och utmanande uppgift som ligger framför undertecknad när det ska smalnas av.
Dessutom är det inte färdigt än.
Nästa vecka kommer du att få recensioner av Red Fang, In Solitude och Necrophobic.
Skulle jag tro.
Vilket musikår 2013 visar sig vara!

Veckans Tips: Wolves Like Us "Late Love"

När vi nu fortsätter temat av lite dystrare tips här på Metalbloggen så är det lite av en utmaning att variera musikstilen på plattorna som rekommenderas.
Bara för att temat är generellt mörkare och dystrare så vill undertecknad inte gå i fällan "vi kör fyra black metal-skivor i rad bara, så är det elakt, mörkt och klart". Det gör att denna skiva kvalar in med lätthet, även om den grå nyansen kanske är lite ljusare än exempelvis de norska landsmännen i Lakei (inte så konstigt kanske, deras nyans av grå är kanske mer svart än grå..).
Wolves Like Us.
Debuten "Late Love" har ett omslag i gråskala som låter rätt precis som den ser ut.
Det är med drag av vemod och en dyster och grå kant som man ger sig ut på sina musikaliska färder, och kryssar mellan grynnor av goth, öar av rock och skär av både pop och industri. Det är, på det hela taget, en riktigt bra skiva som är otroligt jämn, och som i mitt huvud inte är alldeles olikt tipset om Illuminatus som gavs i våras någon gång.
Du hittar mer information om bandet i sig (vem har målat omslaget? vilka är medlemmarna? vilket band har gjort originalet på "My Enemy" som finns som cover? vilket betyg fick den?) i min recension av skivan på Werock, så jag kommer inte att skriva massor om plattan i sig här.
Istället nöjer vi oss med att konstatera följande: "Secret Handshakes" är bästa låten, den brukar jag spela när det är natt och resten av familjen sover medan jag njuter av passande musik, liggande på rygg i sängen, med feta hörlurar på skallen.
Jag önskar att skivan fanns på Spotify så du också fick chansen, men så tur har vi inte. Det kan i o f s vara bra det, det betyder ju att Veckans Tips inte är helt tillgängligt - precis som det ska vara - men är samtidigt trist eftersom bra musik ska delas.
Du får kolla in bandets sida istället, helt enkelt.
Wolves Like Us. Grått och passande!

Inför Årsbästalistan T-Ö

Det tog ett tag mellan de två första genomgångarna (A-L var först ut, sen kom M-S något senare) och denna, den näst sista genomgången.
Den som täcker resten av alfabetet.
Näst sista, undrar du då?
Jo, men faktum är att det kommer en genomgång med eftersläntrarna. De där skivorna som antingen släppts precis just nu, eller som jag inte upptäckt förrän precis just nu.
Nå, det om det - nu går vi in på denna omgång, och vi börjar med bokstaven T. Där har excel sorterat in alla grupper som heter något med "The...". Bra så!
Precis som tidigare är alla omslag klickbara om du vill läsa själva recensionen...

Fyra skivor med "The" i namnet. Några var självskrivna - som The Haunted och The Konsortium, medan andra är mer överraskande. The Devil's Blood röt jag ju om senast på Werock, och kallade årets besvikelse. Sant, men ändå en skiva jag inte vill förkasta som potentiell topplistenotering. Det säger kanske en hel del om hur jäkla bra det bandet är... Dessutom, förstås, The Gates Of Slumber. En riktig växare, och har man en låt som "Castle Of The Devil" med på en skiva så blir det bra!

Sist ut är bokstäverna V och W. Sjukt bra år för dem i år!

Vallenfyre, Wolves Like Us, Wolves In The Throne Room är relativt sena upptäckter och släpp som ändå hunnit smälta in i medvetandet. En trio starka skivor som är omöjliga att bortse från i en dylik diskussion och genomgång.

De tidigare alstren av Vreid, Whitesnake och Voodoo Circle är likaledes inga skivor man kan hoppa över, oavsett om det är en av de starkare avslutningarna (?) ett band kan ge sin karriär eller en kopia av det bandet (Voodoo Circle låter verkligen stundtals mer Whitesnake än vad Whitesnake själva gör numera...). Vreid kan vara årets starkas black metal släpp, och varje år tycker jag att det kommer en sån där skiva i början av året - en sån som får mycket speltid och när året summeras sticker ut som en av de man lyssnat mest på...

Recension Megadeth, Vallenfyre, Chickenfoot, Wolves Like Us och Work Of Art!

Det är mitt i månaden, och Werock har försetts med en knippe nya recensioner.
För egen del har jag utnyttjat att förra veckan på bloggen var baserad på mycket bilder, och gått fullständigt bananer. Recensioner från min penna på Megadeth, Vallenfyre, Chickenfoot, Wolves Like Us och Work Of Art! Du hittar dem alla genom att klicka på omslagsbilderna ovan, men till detta ska du lägga ytterligare 6-7 stycken nya recensioner från mina kollegor.
Eftersom det är måndag så fortsätter också tävlingsvansinnet på Werock, och om det inte räcker så kastar vi in ännu lite mumma...
...nämligen en bildspecial från spelningen med Bring Me The Horizon och Machine Head, denna gång med de bilder som blev bäst. Inte de som publicerats på denna blogg förra veckan.

Hur recensionerna som detta inlägg startade med har landat?
Lite blandat. Mellan 6 och 8 i betyg på dessa fem skivor, och både väldiga överraskningar positivt såväl som en skiva som man gillar utan att ens ha hört den. Och Megadeth kan ha presterat sin bästa låt sen "Countdown To Extinction"!