Bilder och reflektioner: Hårdrockskväll 2013

Kanske är du dödligt less på det där tjatet om "Hårdrockskväll", kanske inte.
Detta är dock det sista inlägget i ämnet för denna gång, och jag tänkte avsluta med dels en bildkavalkad, och dels en del reflektioner och tankar om det hela.
Som vanligt är inställningen hos folket som deltar lite blandad - somliga ser mest fram mot sin egna skiva, att få spela låtarna för andra medan andra mest vill ha inspiration på ny musik av andras skivor. 
Jag är väl lite mitt emellan, även om jag detta år tyckte min skiva var väldigt basal. Inga okända saker i stort sett och den stora behållningen var för mig alla andras val.
Det där med att se det olika syns ju också på hur ambitiösa skivorna ritas. Ovan två exempel, där Stones som vanligt har målat ett gediget konstverk på sin platta.
Annars låg de på rad efter lottad plats. Jag hade nummer 4 detta år: 

...så efter att man fått sig en öl (vilket arrangemang han hade fixat detta år, värden The Woan!) så var det dags att sparka igång det hela. Nedsläpp strax efter 15, som vanligt, och det öppnades med en liten överraskning.
Nicke spelade musik som ingen hade hört, och det visade sig vara Dödaren. Det är en skiva jag fått promo på, och spelat typ första låten av. Tyckte den första låten var rätt trist så jag har inte orkat lyssna mer på det. 
Tydligen ett misstag, för det där var en jäkla ångvält till låt som brändes av. Mycket bra, Dödaren alltså - och bara att plita ner som första anteckning i min iPhön!
En rätt bra kategori totalt sett, Tack För Tipset (noterade även Vicious Art från Magnus H)... och sen bara hugga in på snacksen.

 Nya smaker på chips, HotHeads var riktigt goda. Inte bara löjligt starka som Black Rain Habanero, utan även med lite rökig smak. Bra tryck i eftersmaken, men bra.
Maskarna då, larver.
Roliga att se på än att äta, tyckte inte de smakade något alls.
Det lät mest som ostbågar att bita i, men...nja... det där var egentligen inget för mig.
Det var faktiskt inte heller Bästa Rock/Punk. Rätt mycket halvdassig gammal punk som inte riktigt kliar mig rätt. Bäst var Turbonegro som båda bröderna hade. Samma låt dessutom (Kan den ha hetat Sister Sister?), och därmed den första av totalt 3 krockar under kvällen.
Den var däremot bra, och man får nog krypa till korset och införskaffa senaste Turbonegro...

Kvinnlig Fägring då.
Många hade valt att inte ha en vokalist (ja, vi fick förstås Bolt Thrower. Yes!), och det blev lite kul diskussion om just kvinnliga sångare inom hårdrock.
En ganska snabb kategori ändå, och sen var det dags för Bästa Trumspel.
Där drog Janne på sig ett gult kort, minst, genom att spela Led Zeppelin live.
Kolla in låtlängden på den här. Ja, det är en låt som är sådär lång, inte hela skivan (kortaste plattan hade annars Magnus, hela hans skiva var styvt 30 minuter lång...)

Ja, ni fattar.
23 minuter som bästa trumspel...det flummas lite i mitten av låten. Minst sagt.
Så, vi passade på att ta årets lagfoto.
Undertecknad poserade först för test av höjd på kameran innan den slutgiltiga bilden togs.

Vackert så man kan gråta, typ.
Redan halvtid dock, och överlag är det en känsla som kom över mig ofta - det kändes som om det gick väldigt fort i år. Ändå tog det runt nio timmar att tugga igenom allt.
Notera min snygga Behemoth-tischa. Är nöjd med den.
Det var för övrigt lite som vanligt annars, mycket svart - utom Janne.

Nå. Vet inte riktigt vad man ska säga om det...
Vidare.
Bästa Nordiska Akt bjöd inte på några större överraskningar, och inte heller Bästa Liveupplevelse innan årets "skämskategori" hamnade på banan. 
Bästa Powermetal.
Man kan ju fundera varför den var med, då egentligen ingen verkade tycka att det var så kul... och ändå, trots det: kvällens största allsång fanns här. Running Wild "Under Jolly Roger". Nog kan man sin power metal ändå, även om det roligaste nog var att höra diskussionen om det egentligen hette "power" eller "speed" metal. Ja, och att Magnus O spelade Artch, det värmde ett gammalt fan som mig!
Annars var det väl bäst att dra i sig lite sprit och en korv. Jim Beam Red Stag, med körsbär i.
Udda, men rätt bra. I alla fall i mindre mängder, håller inte i längden...

Bara en kategori kvar här nu.
Bäst Just Nu.
Den där det dyker upp mest okänt och den som alla ser fram mot mest. 
Vi kommer lite mer till det i slutet, men kort sagt kan man säga att det var en hit för mig 
Jag plockade på mig massor av bra namn.
Mgla, Pallbearer (som jag iofs tror spelades tidigare under kvällen men så fan att jag kan minnas när), Parkway Drive, Dawnbringer, Bridgefarmer - helt nya bekantskaper som helt klart ska utforskas och exploateras. 

Ovanstående behövdes alltså inte, men visst ville man sno dem. Propparna som delades ut när Entombed spelade på operan.
Och lite kändes det på gänget att det här, det var sjätte året i rad med mer eller mindre samma upplägg och det alla vill höra är Bäst Just Nu.
Vi får se vad som händer nästa år, det känns som om det inte vore helt fel med lite nystart. Lite kick, om inte annat för att det ska hålla längre.
Kanske ett friår, alltså ett år där det inte finns några kategorier alls (välj 8 stycken Bästa Just Nu), eller färre kategorier...eller att flytta Bäst Just Nu till först, så att man har pigga nyfikna öron.
Någon förändring är nog bra.
Och ändå.
Det är ju årets bästa kväll.
Hårdrockskvällen.
Nu är det dessutom bara ca 363 dagar kvar till nästa gång....