Ååhhh... den här skivan var med på en av Record Heavens nyhetsutskick.
Den väckte omedelbart min nyfikenhet.
Namnet.
Omslaget.
Det faktum att jag aldrig hört talas om bandet, men att de ändå skyltar med referenser som nedanstående text:
The band reportedly draw inspiration and strength from the old gods of
Black Sabbath and Candlemass empowered by torchbearers like Solitude
Aeturnus and contemporary bands like Hammers of Misfortune and Grand
Magus, the lyrical themes surrounding Crowley's teachings, horror
stories, death and philosophy.
Det slutgiltiga faktumet, att Void Moon inte fanns på Spotify beseglade beslutet - det var att beställa. I blindo.
Skivan landade i min brevlåda i mitten/slutet av februari 2013, och med händer som darrade och svettades av förväntan/fasa (tänk om detta skulle vara kasst?) petade jag in skivan i spelaren.
Ut strömmade en skiva som skulle komma att ta ett järngrepp om mig under de närmaste veckorna - kanske längre. Det vet jag inte i skrivande stund, eftersom jag genast bestämde mig för att låta detta bli en del av mitt "hemliga projekt", där jag skriver om skivan långt i förväg för att sedan begrava den från Metalbloggens sidor under hela 2013 - med andra kanske det visar sig, så här i efterhand, att jag lyssnat på den här plattan mer eller mindre konstant under året. Jag kanske inte ens hållit den hemlig?
Nå.
Bandet är svenskt, och fortsätter med att konstatera "Our music is not for everybody but with a label like Cruz del Sur we are
sure to reach out to that percentage of people who really will
understand and appreciate it." - och jag är tydligt en av dem.
Det är doomaktig heavy metal med känsla och rätt skön avighet och smuts.
Låtarna heter saker som "Hammer Of Eden", "The Word And The Abyss", "Among The Dying" och "The Mourning Son".
De två bästa låtarna heter "Cyclops" - som startar med fantastisk sång och lite halvballadkänsla för att växa sig episk - samt "Through The Gateway" - som bjuder på snabbare trumspel och riv i riffen - och båda dessa hade jag direkt i tanken som spår för Hårdrockskväll 2014.
Kanske framförallt "Cyclops".
Den refrängen är svår att skaka av sig...
Nå.
Det är inte alltid ett blindköp lyckas. Jag har både framgångar och totalnitar när det gäller sånt, men denna gång var det en fullkomlig vinstlott.
Void Moon "On The Blackest Of Nights" är en hemlighet jag bara vill dela med mig av. Det är bara att du kastar dig ut på nätet och kollar om du kan tjuvlyssna på den på något sätt (vem vet, den kanske finns på Spotify nu?) - eller så gör du som jag och blindköper.
Det är ett säkert kort!
Fredagslistan 2024, vecka 52: Oscars bäst of 2024
3 dagar sedan
Oj!
SvaraRaderaDär ser man hur det kan ändra sig. Det blev ingen av de låtar jag trodde, det blev istället "The Mourning Son".
Men skivan är fortsatt fantastisk, det är absolut en av de skivor jag spelat mest under 2013!
Jodå, den finns ju på spotify nu, så eftersom jag stämmer in i titeln just nu så var jag bara tvungen att börja lyssna på The Mourning Son. Låter bra så här spontant, helt klart något man kan tillbringa ett par timmar med... :-)
SvaraRaderaSpader Ess skulle det stå och inte unknown. :-)
Radera....om den nu finns på Spotify nu så rekommenderar jag alla att lyssna. Jag tycker det sitter som berget efter två-tre varv!
RaderaMycket bra skiva. Stort tack för tipset (du skrev om den även i ett tidigare inlägg tror jag)!
SvaraRaderaKul att du gillar den
RaderaDen behandlades förstås i samband med redovisning av låtarna som till slut kom med på Hårdrockskväll 2014.
Som sagt. Riktigt bra skiva!