Ingen musik kommenterades alls, och det tänkte jag att det skulle vara läge att fånga den här veckan.
Först hade jag tänkt att göra det till ett enda inlägg, med en lista där jag - på ren känsla och utan något som helst fakta - serverar vad som rullat mest.
Ända till Christofer igår gav en bra kommentar på just sammanfattningen.
Vad hände, egentligen med mitt lyssnande på Rush?
Bra fråga.
Det började ju med att jag bad om en ingång till bandets diskografi, och det inlägget är nog - i all sin enkelhelt - ett av de mest kommenterade på senaste tiden.
Uppenbart berör bandet.
Vad hände då?
Jo, efter att ha sammanfattat alla fantastiska tips så botaniserade jag lite på nätte, och beställde hem 3 st remastrade plattor på ett bräde (priset var väl löjliga 50 spänn stycket eller så). Min resa har alltså startat med de här tre.
Jag har spelat dem en del på min portabla spelare utomhus, i bilen, i lurar och min känsla är att jag egentligen bara börjat komma in i det.
Det har inte blivit kärlek direkt.
Det är ändå så att jag vill lyssna mer, så jag är någonstans i mitten. Lite avvaktande, och väntar kanske på den där stora uppenbarelsen, när musiken tränger rakt in i hjärtat och blir mer än bara musik.
Om ni är med på vad jag menar.
Med det sagt, min känsla är att Rush kommer att äta sig in i mitt lyssnande.
Sakta men säkert.
Och dessutom har jag (inser jag nu) av någon anledning inte haft ett enda varv med någon av plattorna på finstereon hemma. Det kan mycket väl vara det tillfälle när nöten knäcks...
Inlägg
Alltså den där finstereon är sjukt....fin.
SvaraRaderaTycker nog att du ska lyssna in dig på en 80-tals platta också innan du bestämmer om Rush är något att fortsätta lyssna på.
Först Seance som tyckte att Ghost var det näst bästa svenska bandet i världshistorien.
SvaraRaderaOch nu David Snusgrop som säger ja...det där.
Vart är världen på väg? ;)
Det är kul med åsikter helt enkelt. :-)
SvaraRaderaFår känslan av att du nästan ska tvinga dig själv att du ska tycka att Rush är fantastiska. Du kanske ska acceptera att du bara tycker Rush är bra och gå vidare. Personligen tycker att Rush är just bra men inte fantastiska gillar enstaka låtar från 70 talet och någon från 80 talet absolut ingenting från 90talet. Rush Moving Pictures är favorit albumet. För övrigt anser jag att Ghost är det bästa svenska bandet någonsin tillsammans med tidiga Rising Force.
SvaraRaderaSeance -> Nja, det är förstås en befogad iakttagelse. Man kan nästan tro det, men det känns inte så.
SvaraRaderaSnarare som om något drar mer, och att jag misstänker att bakom nästa krök ligger nirvana, typ (nej, inte bandet!). Dessutom känns det som om bandets samlade låtskatt är så stor att den kräver lite tålamod.
Alice Cooper däremot, och plattan "Million Dollar Babies".
Där har jag i princip försökt banka in den skivan i huvet - utan att minnas och egentligen gilla något annat än "No More Mr Nice Guy " - så visst kan jag vara skyldig till sådana larvigheter!
För övrigt har du fel. GHOST har ljusår kvar innan de kan rankas högt bland svenska band ur ett historiskt perspektiv. Bäst sammanfattar nog TUNGA MOLN det:
"Jag vet, och du vet med.
Att jag har rätt och du har fel.."
Jag väntade själv på den där uppenbarelsen av Rush men den kom aldrig. Jag hittade ett annat band i samma skrå som fick mitt hjärta att dunka fortare nämligen Dream Theater deras 3 första album är riktigt bra innan de körde rakt ut i skogen med det fjärde ballad albumet sedan dess har de varit vilse saknaden av minnesvärda låtar är enorm dock var sista albumet en uppryckning och de nya albumet låter lovande. Jag utgår helt ifrån mitt eget tycke och smak för mig är det fullständigt irrelevant vad några journalister e.t.c. rankar ur historiskt perspektiv för mig är Ghost tillsammans med tidiga Rising Force det bästa som någonsin kommit från Sverige. Alice Cooper lyckades inte ta sig in i ditt huvud då albumet heter "Billion Dollar Babies" för övrigt ett fantastiskt album och låt. Det blir intressant att se om det blir en Rush uppenbarelse för dig eller bara ett bra band.
SvaraRaderaSeance -> Gott så. För övrigt vill jag skylla lite av felet på Alice-plattans namn på min iPhone. Har bestämt för mig att jag skrev "Billion" ....men det blev ju ganska talande och lite roligt i det här fallet! :-)
SvaraRaderaSeance -> Väljer att lyfta ut resonemanget om GHOST till eget svar.
SvaraRaderaDu har förstås rätt - och ska! - tycka vad du vill. Anledningen till att jag tycker du har fel har faktiskt inget med bandets kvalitet eller förmåga att göra; jag tycker bara att du förväxlat "band" med "skiva".
Jag har ett knippe skivor som är fantastiska, men i min bok krävs minst tre plattor för att bandet ska komma ifråga som historiskt stora - helst fler än tre också.
Att lista de tre absolut bästa skivorna de bästa banden gjort ska vara svårt för att det finns många att välja på (OPETH, CANDLEMASS, YNGWIE, ENTOMBED är bara ett axplock av namn jag tycker fyller dessa kriterier).
Det ska inte vara omöjligt för att bandet aldrig milstolpen.
Hur bra man tycker en skiva är - det ser jag som en annan grej!
Intressant resonemang som i min bok haltar en aning då det finns band/artister som bara släppt ett eller två album och blivit historiska t.e.x. Sex Pistols, Jeff Buckley och till viss del Nirvana. Kvalitet och inte kvantitet gäller för mig. Jag finner mer kvalitet i Ghost två album än jag finner i många andra svenska bands stora skivkataloger.
SvaraRaderaAv de banden du räknar upp är Yngwies 4 första album riktigt bra sedan börjar det sladda rejält för att avslutningsvis köra ut över ett stup.
För mig har alltid Candlemass varit ett poor mans Black Sabbath, men då jag alltid gett band och album en chans så har till och med jag som inte är någon större doom fantast hittat bra låtar som Black Dwarf och If I Ever Die.
Jag har alltid föredragit tight Florida Döds så den svenska skrammel stockholms dödsmetal scenen har inte intresserat nämnvärt. Tills polaren spelade upp Entombeds Morning Star i bilstereon på väg till en Judas Priest konsert. Ett mycket bra album tyvärr var efterföljande album en grov besvikelse
When In Sodom från maxin är en riktigt bra låt så även den omixade versionen av Amok 2012. Så jag ser faktiskt fram emot nya Entombed albumet och hoppas på en ny morning star. Opeth är jag inte tillräckligt inlyssnad på än för att uttala mig om de.