NP: Ratt "Invasion Of Your Privacy"

Mitt i (eller, ja i slutet egentligen, rent tekniskt)svarta november spelar jag lite gladrock.
Upp med handen, alla som sett detta omslag förr.
Jasså, alla!?
Ja, men upp med handen alla ni som faktiskt hört skivan då!
Lite färre, gissar jag.
Till sist, upp med handen alla ni som minns låtarna.
Oj.
Då blev det nog inte så många kvar.

För så är det ju. Detta är musik från en enklare tid, med ett band som egentligen inte var fantastiska. Ratt sålde väl iofs bra, men jag tror att de sålde betydligt bättre i USA än här hemma. Här minns man dem mest från att omslaget fanns på bild i Ginzakatalogen. Och det är ju egentligen ett briljant omslag - lättklädd tjej tar på sig sina vita tubsockor i ett mörkt sovrum (notera den tidstypiska högtalaren i högra kanten, det där är 1985 så sdet stänker om det). Ratt. Råtta. Invaderar privatlivet.
Själv hade jag den här på kassett. Inspelad/avspelad av min morbror, vill jag minnas, och återfick skivan i min ägo när den gode Magnus Ö donerade ALLA sina CD-plattor till undertecknad (fantastiskt drag, tack!). Lyssnar på den då och då, mest för att få höra musik som är sådär enkel som det kunde vara då.
Musiken är okomplicerad. Texterna banala klyshor om kärlek och att få ligga med tjejer. Sången duglig, produktionen okej och charmen maximal. Låtar som "Give It All", "Between The Eyes" och "You're In Love" torde band med dagens musikaliska egenskaper mangla ut på löpande band om man vill - speciellt med tanke på hur sinnessjukt många akter det finns numera jämfört med i början och mitten av åttiotalet, åtminstonde akter som blir utgivna på platta - men det är väl det som en stor del av charmen med pudelrock.
Lite som med punk - det är inte svårt, det är musik som drivs av glädje och lekfullhet, från en enklare tid. Bra det, mitt i november!

Yngwie. Sweden Rock. Nyheter. Svammel!

 Kolla in boken ovan.
Landade i brevlådan häromdagen, Anders Tegners tegelsten om Yngwie Malmsteen. För recension på Werock, och gosse - detta är en historia jag bara längtar efter att sätta tänderna i! Säga vad man vill om strängbändaren, jag tror inte det finns någon som tycker att han är ointressant, och visst är det som man säger i förordet - gränsen mellan geni och dårskap är tunn.
Stay tuned för mer om den boken, jag lovar!

Samma dag landade för övrigt det senaste numret av Sweden Rock Magazine. 
Jag har sedan ett drygt år båda blaskorna, Close-Up Magazine och SRM.

 Oftast föredrar jag Close-Up som helhet, det känns som om man arbetar med fräschare band och mindre gamla stolliga dinosaurier som egentligen inte borde försöka sig på en comeback, men det finns fina saker med SRM också. De långa artiklarna (Martin Calrssons mästerverk om King Diamond, uppdelat på två nummer senast får en att inse att just Carlsson nog är en av de två-tre hårdrocksjournalisterna som verkligen håller högsta kvalitét. En annan kan nog vara ovan nämnda Tegner, faktiskt!) är fina om man gillar banden som skildras, och dessutom har blaskan en fantastisk nyhetssektion.
Där får man läsa mycket matnyttigt som gått i alla fall undertecknad förbi.
Nu senast, i numret på bilden ovan, så var det flera små pärlor:

1. Soundgarden släpper comebacken "King Animal" den 13/11
2. Soilwork kommer med nytt, dubbelplatta. Kommer 2013, produceras av Jens Bogren och får namnet "The Living Infinite". Kanske kanske kanske kan jag få några ord från nye gitarristen David där, det visar sig att han är god vän med Jolly Jonny som gaddar mig, och jag tänker i alla fall fråga...
3. Amorphis kommer med nytt i vår. Producerar gör Peter Tägtgren, och mn undrar ju hur länge finnarna orkar hålla den produktionstakten....?
4. Hypertension som demorecenserades med "Envenomed By Vipers" på denna lilla site ska spela in en riktig debut. De intervjuas, och kommer sedan att spela in plattan "Primeval Tyrants Prevail" i vinter. Kul - och nästa gång det blir dags att vinna torsdagstraven så kommer demon att ligga med som ett av priserna. Stay tuned varenda torsdag!
5. Satyricon släpper nytt nästa år, med en Satyr som fått smak på musik igen. Whohaa!
6. Vad händer med Queensryche? Bra fråga. Man strider ju om namnet, sedan sångaren Geoff Tate gått skilda vägar från resten av bandet. Nu är Tate på gång på turné, som förband åt Alice Cooper på dennes Canadasväng, och han har ett ganska spännande band med sig. Rudy Sarzo (ex Dio, Whitesnake, Ozzy Osbourne) på bas, Bobby Blotzer (ex Ratt) på trummor och kanske det mest intressanta - Glen Drover (ex King Diamond, ex Megadeth) på gura tillsammans med Kelly Gray (ex just Queensryche). Jag undrar var det där kommer att ta vägen så småningom, men helt klart vore det kul om man kunde få dubbla uppsättningar Queensryche på scen, i samma stad, samma månad...

Annars då?
Kollat klart på Sons Of Anarchy säsong 4. Bra att det finns en femma, men sen kan det nästan vara bra. Risken finns ju, om man bara rullar på, att det blir trist. Bättre att göra en fem-sex riktigt bra säsonger och stänga en serie med värdighet, tycker jag. 
Såg förresten den här också i september.

Mycket skjutande, mycket sex och naket, ganska mycket klichéer - men riktigt spännande och välgjord. En överraskning som kan rekommenderas (ja, om du nu gillar just den typen av ingridienser...).
Nu blir det väl dock lite mindre TV ett tag. Måste läsa lite. Om Yngwie!

W.A.S.P och RATT klara för Sweden Rock

Sommarens festivaler är i full gång med att släppa sina första artiser, och Sweden Rock har klart med WASP, som kommer att köra ett gig med bara låtar från de första 2 plattorna, samt RATT. Naturligtvis finns några fler, bland annat Anvil, Sabaton (som verkar ska spela överallt i sommar) och D A D. Personligen är jag däremot mer intresserad av kryssningen i April.

Den "headlinas" av Death Angel, ett band som jag är bra sugen på att se. "Act III" var ett riktigt bra alster 1990, och det är en av de där plattorna som jag äger på vinyl och har återköpt på CD. Tyvärr tvingades ju bandet till en lång ofrivillig paus bland annat pga en trafikolycka och efterföljder, men nu är man tillbaka - och det med besked!
Har du inte kollat in de två senaste alstren "The Art Of Dying" samt "Killing Season" ännu så har du två grymma plattor framför dig!