Recension: Lustre "Wonder"

Nordvis är ett intressant förlag för musik. Man skrapar fram udda alster från den svenska myllan och lyfter fram som en kulturell välgärning. I år har Stilla samt Grift kommit min väg, samt den platta du ser till vänster.
Lustre "Wonder".
Den här gången presenterar man en skiva som består av 4 låtar och ändå runt 40 minuter musik - som konstant är svävande och flytande.
Huvudmannen Nachtzeit har med Lustre sedan tidigare skivor som "A Gift Of Glory" och "They Awoke To The Scent Of Spring" bakom sig, men för mig är det första gången jag stiftar bekantskap med den här esoteriska musiken.
Promoinformationen beskriver det som en utforskande resa i black metal-världens undervegetation och sinne, där syftet snarast är att sammanlänka de fyra spåren till en helhet än att presentera en port till onda krafter.
Resan går inåt, in i dig.

Musiken bygger på elektroniska element. Det är en synthslinga som står i centrum medan bakgrundsmusiken syftar till att bygga stämningen, och det går alltid väldigt långsamt.
Det har, i mina öron, väldigt lite med black metal att göra över huvud taget, och den enda beröringspunkten är väl kanske sinnesstämningen man vill framkalla. 
Meditativ, eftertänksam.

Skivans fyra spår heter "Moonlit Meadows", "Green Worlds", "A Summer Night" och "Petrichor", och det saknas i stort sett sång på hela skivan. Man får ett väsande i korta strofer ibland, men på det hela innebär denna avsaknad av tydligare strukturer att jag faktiskt har svårt att skilja låtarna åt. 
De flyter ihop för min del, speciellt när jag gör något annat samtidigt som jag lyssnar på skivan, så som att läsa en bok eller skriva för bloggen. Det är egentligen bara en enda gång jag har lyckats fästa uppmärksamheten på musiken hela skivan, och en enda gång jag lyckats få enheterna att verkligen fogas samman för att ta med mig på resan.
Det var på hemfärden norrut, på väg till min morfars begravning, och det säger kanske en del om skivan.
Inte för att den är mörk, kanske snarare tvärtom, men för att den kräver en hel del om du som lyssnare som orka fokusera hela tiden.
Personligen tycker jag att det faktiskt händer en aning för lite för att det ska vara intressant, och det avspeglar sig i betyget. Musik som lätt omvandlas till bakgrundsmusik om inte exceptionella omständigheter råder funkar inte i längden för min del, trots att jag kan se, förstå och till viss del applådera vad man vill åstadkomma.

Bästa Spår är "A Summer Night", där det stundtals river till med lite snabbare tempo på trummorna, och det är väl den låt jag tycker sticker ut mest.

Du hittar en trailer på Nordvis soundcloud, samt bandet Lustre på Spotify (inte just "Wonder", i alla fall inte ännu så länge) så du kan se om detta är något för dig.

Lustre "Wonder" - 2