Söndagssvepet

Vaddå?
Ingen Liveskiva idag?
Nä. Precis. Det närmar sig helgerna, och det betyder som vanligt att de rullande artikelserierna tar lite ledigt. Serien med live- och Remastersskivor som i vanliga fall turas om att stå i rampljuset på söndagarna vilar lite nu (du får kolla i arkiven om du vill läsa lite sånt ändå, de finns i högermarginalen på denna sida), och istället får du ett litte svep denna söndag.
Som börjar med min yngste son.
Han tar verkligen efter sin far. Kan inte packa alls.
Notera också det oskyldiga utseendet. "nädå, det var inte alls jag".
Säkert, puttefnask.
Jag vet att det var du som stökade till det!

Och, på tal om stökigt. Dessa två skivor är sådana. Rwake "Rest" och Vildhjarta "Måsstaden" är två kolosser som vid första lyssningen avslöjar att här finns oerhörd kvalitet, men att det krävs att du lyssnar dedicerat och under en längre tid. Sjunker in i dem. Rwake är fulsnygg sludge, typ, och Vildhjarta spelar något de kallar djent metal.

Djent metal. Vad fan? Det låter ju prick hur larvigt som helst. Tydligen härstammar det från gitarrljudet som Fredrik Thordendahl fick fram i en av låtarna på "Destroy Erase Improve" (vi pratar Meshuggah nu, om du undrade), och som han beskrev som djent. Det verkar ha utveckltas till en for mav subgenre som låter...ja...som Meshuggah. Typ. Avig thrash som är motsatsen till lättlyssnad. Läs Henriks recension av skivan på Werock, så förstår du mer. Själv ska jag försöka bortse från det töntiga genrenamnet och tränga igenom alla snår och törnen på skivan "Måsstaden". Jag tror det är en riktig skatt som döljer sig för den som orkar lyssna!

Metal Town släppte artister förra veckan också.

Bra sådana. Ett lovande första släpp som innefattar Lamb Of God (förväntningar på kommande plattan är enorma från mitt håll), Marylin Manson (ja, han skiter jag ju i själv, men det drar väl folk), Killswitch Engage (alltid bra live, även om senaste skivan var rätt så jälvla dålig), Within Temptation (ger mig inget), Anthrax (kul bokning), Sabaton (inga favoriter), Trivium (tonårsfavoriter?), Vader (yess!) Devildriver (stabil bokning) och Skeletonwitch (som Stones pratar gott om). Och vid ett senare tillfälle: Slayer! (Whoa!)

På det hela godkänt, och vi gissar väl att Lamb Of God och Marylin Manson headlinar var sin dag?

Det stora problemet för Metal Town är väl ändå platsen.

Jag kommer... inte att åka, känns det som.

Hela charmen med den festivalen var ju att det var mitt i stan, typ, när de var på piren.

Nu är det inte det.

Camping eller busstransport = går bort.

Men så är jag ju en gammal gubbe också.

Till sist - har du köpt Paradise Lost "Draconian Times MMXI" än?

Recension Machine Head & Bring Me The Horizon

Nu ligger recensionen från förra torsdagens spelning med Machine Head, Darkest Hour, Devil Driver och Bring Me The Horizon uppe på Werock.
På det hela en bra kväll, men får att få hela klabbet så klickar du här.
Mycket nöje!

Pepp! Machine Head och Bring Me The Horizon i stan!

Ikväll är det dags för ett riktigt fläskigt paket att träffa huvfudstaden med full kraft - och undertecknad har plåt!
Darkest Hour, DevilDriver, Bring Me The Horizon och Machine Head!
Pepp som fanken, speciellt som jag räknar med bra leverans av de sistnämnda tre (Darkest Hour har jag faktiskt aldrig hört, och vi får se om man hinner dit i tid för att ändra på det... )
Nåväl, vi ska väl peppa, eller hur?
Först ut - bilder.
DevilDriver var här tillsammans med bland annat Behemoth och Scar Symmetry för något drygt år sedan, och de bilderna hittar du här. Bring Me The Horizon var också här förra vintern, med Architects och Devil Wears Prada - och de bilderna finns här!
TYvärr finns (ännu) inga bra bilder på Machine Head, men där kommer det att ändras. Personligen ska jag så småningom försöka knåpa ihop en text från kvällen för Werocks räkning, och ladda på med lite extra bilder på bloggen.
Det där så småningom kommer sig dock av att det är dags för minisemester imorgon bitti. Tyskland.
Mer om det imorgon dock, nu fortsätter vi peppen.
Och det gör vi genom läsning!

Machine Head har förekommit en hel del på bloggen under dess korta livstid. Dels har skivan "Hellalive" varit med som en av de där essentiella skivorna du behöver i din livesamling, och dels har givetvis den senaste given "Unto The Locust" hamnat i recensentfokuset.
Du hittar dessa texter genom att klicka på omslagens bilder nedan!

Även Bring Me The Horizon har hunnit figurera relativt mycket, och i det fallet har bandet hunnit med att vara "Veckans Tips" samt att recenseras. Även här hittar du texterna genom att klicka på omslagen av skivorna.
Så, sugen på lite musik nu då? Bra. Som sista del av peppen kör vi lite videos, helt enkelt. Här har du färska "Locust" med Machine Head samt "It Never Ends" med Bring Me THe Horizon. Ville även klippa in den geniala videon till DevilDrivers kanske bästa låt "Clouds Over California", men den inbäddningskoden var inaktiverad och jag orkar fan inte leta efter en version där det funkar... du får den på länk istället, om du är nyfiken!








Ses vi där då?
Bra. PEPP!

DevilDriver och Scar Symmetry på Klubben, 19/11

Som du säkert sett har bilder och recension av Behemoth från i torsdags laddats upp på den här siten.

Nu var de ju inte ensamma, utan en del i ett paket vid namn Neckbraker's Ball som även innehöll Arsis, Scar Symmetry och DevilDriver.

Bloggen ramlade in ungefär halvvägs in i Scar Symmetry's set och missade hela Arsis.

Scar Symmetry var väl.. okej. Rätt intetsägande, men inte dåliga.

Förutom att de då har två sångare, det är något som jag har riktigt svårt för. Ger mig Sonic Jävla Syndicate-vibbar så det går rysningar i hela kroppen. Dåliga rysningar.

DevilDriver däremot var en helt ny erfarenhet, jag har av nån anledning inte orkat lyssna på dem innan mer än sporadiskt.

Det finns väl anledning till att ompröva beslutet, gänget består av ett gäng grymma musiker och en ärrad och vass i frontman i Dez Farfara. Starta med gratislyssning här!

Fick dessutom lite bilder på hela kalaset.

Enjoy!

DevilDriver på scen

Scar Symmetry värmer upp publiken!

Recension: Behemoth Live på Klubben, 19/11

Polska besten Behemoth delar kväll med Devil Driver, Scar Symmetry och Arsis i vad som kallas för Neckbrakers Ball, men låt er inte luras av det - det är helt självklart att det är just Behemoth som är huvudnumret för kvällen.

Klubben är packad och publiken rejält uppvärmd när scenen byggs om inför det som komma skall, och bara scenbygget skvallrar om att detta kommer att bli en upplevelse. När bandet sedan öppnar med "Ov Fire And The Void" från senaste plattan "Evangelion" så är det också starten på en grym spelning.

Bandet är snortajt, ljudet och ljussättningen är perfekt och från min plats uppe på balkongen så tar jag del av allt på första parkett. Som vanligt förundras man över att polackerna kan vara så hungriga, trots sitt vansinnigt hårda turnérande, men det är ju bara att tacka och ta emot. Det är koreograferat, genomtänkt och 100% show, en fest för både öga och öra.

Setlistan innebär att spelningen börjar med "Ov Fire And The Void", "Demigod" och "Shemhaforash", för att sedan ge oss "Conquer All", "Lam" ,"As Above, So Below och "Slaves Shall Serve", och eftersom det här är fullblodsproffs som har spelat mycket tillsammans så bjuds vi på riktigt bra versioner.

Behemoth är ikväll precis som jag vill ha dem - tunga, hårda, samspelta och med en glöd som få band klarar av att matcha.

Spelningen fortsätter sedan med en vass version av "At The Left Hand Ov God" och "Alas, Lord Is Upon Me" som jag personligen hade kunnat stryka när bandet har så begränsad speltid - 60 minuter är alldeles för lite med den låtskatt den här dödsmaskinen sitter på.

Vi får till exempel inte "Daimonos" från senaste given, en låt som jag personligen helst sett som öppnare - den känns ju nästan specialskriven för det ändamålet.

Ska Rebellängeln gnälla ytterligare lite så är det på avslutningen.

Bandet gör kanske den snyggaste och coolaste grejen på avslutande "Lucifer" - då kommer den obligatoriska masken fram på Nergal, och hela gänget avslutar samlat runt trummorna, se bilden i detta inlägg - men låten i sig är tyvärr rätt tråkig. För enformig och maler mest på.

Nej, där skulle istället fenomenala "Ov Fire And The Void" ha fått avsluta, och då kanske bandet hade kunnat klämma in lite allsång med "Christians To The Lions".

Men, likväl... dessa klagomål ska ses som att spotta på en vulkan.

De är halvhjärtade små ynkliga petitesser i det hela - detta är helt enkelt årets bästa spelning so far, och när jag vandrar ut i regnet från Klubben på kvällen så ringer det skönt i öronen samtidigt som jag känner mig både mentalt och fysiskt överbemannad.

Precis som det ska vara efter en spelning med Behemoth, med andra ord.

Jävligt bra!

Behemoth på Klubben 19/11

Ouch - Behemoth manglade mig rejält igår på sin spelning på Klubben här i Stockholm.

Grymt snyggt visuellt, grymt bra ljud och fantastiska musiker bäddade för årets spelning hittills.

Under dagen och helgen kommer bloggen att försöka lägga ut lite mer tankar och bilder från Behemoth och Devil Driver, men tills vidare får ni hålla till godo med lite försmak i form av bilder.

Han är rätt cool va, Nergal?