Omedelbar förälskelse.
I detta fall så är debutskivan av Scorpions Child inte riktigt lika hållbar, och efter ett par intensiva dagar så tenderar den där förälskelsen till att vara mindre blossande och lägga sig en aning.
Ändå fortsätter man förstås gilla skivan.
Musiken som bandet står för är klassisk hårdrock med 70-talsinfluenser, där frontmannen Aryn Jonathan Blacks röst står i förgrunden för att skapa stämning. Givetvis innebär den typen av musik också att svänget är viktigt, och där blir resten av bandet - Chris Cowart och Thomas "The Mole" Frank på gitarr, Shaun Avants på bas och Shawn Alvear på trummor - en viktig pusselbit.Den andra, och kanske största pusselbiten, är förstås själva låtmaterialet.
Och det är bra.
För att vara debutskiva till och med riktigt bra.
Inledande "King's Highway" är fin, andraspåret och tillika singeln "Polygon Of Eyes" en fantastisk dänga vars refräng är närapå omöjlig att värja sig mot och resten av "A-sidan" en fortsatt fin upplevelse med spår som "Salvation Slave" och "Liquor".
Men det som håller bäst för flera varv i spelaren är det som väl får kallas "B-sidan".
Andra halvan av plattan.
Där ges pärlor som "Antioch", "In The Arms Of Ecstacy", "Paradigm" och "Red Blood (The River Flows)" (extraspåret på min digipack heter "Keep Goin'" och är rät bra det med, men det får stå utanför den ursprungliga andrasidan på plattan i detta resonemang), och det är en fin blandning av sväng, rock, ruff och känsla.
Det känns genomtänkt, påkostat och ändå äkta, och även om jag egentligen fortfarande gillar just hitsingeln "Polygon Of Eyes" bäst - det är trots allt plattans starkaste spår - så är variationen och just den omnämnda hållbarheten på slutet av skivan lite högre än början av plattan.
Sprinterlopp jämfört med maraton, typ.
Det ena exploderar direkt och sätter sig, medan det andra vinner i längden.
En rätt bra kombination, alltså, och det ska bli väldigt spännande att se var bandet tar vägen med den här starten på karriären.
Dessutom ska jag förutspå att nästa grej i andan Rival Sons och just Scorpions Child blir en av de akter jag håller hemligt för tillfälligt, i mitt lilla projekt att bygga upp en bank av fantastiska Veckans Tips till våren 2014. Med andra ord, faller detta dig i smaken så ska du hänga här, på denna site, minst till våren 2014...
Betyg?
Klar 4:a. Inte mycket att bråka om, faktiskt, och det är på det hela taget en sån där skiva som det inte blir så mycket att orda om i recensionen. Den talar rätt mycket för sig själv, och är helt naturlig så jag känner mig för en gångs skull rätt fåordig...!
Du har plattan på Spotify så du kan säga ditt om du vill.
Scorpions Child "S/t" - 4
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar