....kommer knappast som en överraskning om du hängt med den här bloggen ett tag.
Killswitch Engage levererade en blodfattig, känslokall standardiserad platta med ett band som går på tomgång, och det gör mig lite ledsen. Jag gillar ju exempelvis "The End Of Heartache" som fasen, och det får mig att undra vad fanken det här är? Självbetitlat dessutom. Usch...
Som god tvåa får jag nog nämna W.A.S.P också, "Babylon" var inte alls vad jag förväntat mig.
Skillnaden här är väl dock att jag har skyhöga förväntningar på Blackie och grabbarna, och även om Babylonskivna är hygglig (stundtals mer än så, riktigt bra bitvis) så ville jag ha mer. Mycket mer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar