Gästtipset: YOB "Atma"

Det roligaste med att skriva en blogg är helt klart interaktionen med läsarna.
Idag tar vi just den aspekten ännu ett snäpp, och bjuder på ett gästtips från ingen annan än SheerFaith.
YOB!

YOB kommer från Eugene Oregon och består av Mike Scheidt på gitarr och sång, Aron Reisberg på bas och Travis Foster på trummor. Bandet bildades 1996 och spelade in sin första demo 2000. YOB har släppt sex plattor och den senaste heter alltså Atma.

Atma har ett lite skitigare ljud än den förra plattan "The Great Cessation" (årets platta 2009 enligt mig) men det passar YOB som handen i hansken. Plattan inleds med Prepare the ground. Ett tungt repetetivt riff maler på i drygt en och halv minut. Hypnosen sätter in. 1,38 övergår den i huvudriffet. 2,18 kommer det repetativa riffet tillbaks. 2,35 kommer sången in:

One hundred thousand
Repetitions
Recite the mantra
Flowers unfold
Loosen the grip
Undo the fiction
Release the power
Trapped in the story

Jag är golvad! Egentligen så beskriver dessa ord allt vad YOB handlar om, att släppa lös känslorna. De Hinduistiska och Buddistiska inslagen är tydliga i nästa låt Atma som bryts av med en röst som förklarar vad Atma betyder och ett riff som verkligen låter orientaliskt.

Av de sex låtarna på Atma så tycker jag att den verkliga heliga graalen av låtar är den avslutande Adrift in the ocean. Den är kort och gott något av det underbaraste jag någonsin hört. Scheidt smeker försiktigt på gitarrens strängar, det känns som han exponerar alla sina känslor för världen. Det är försiktigt ömt och vackert. Detta pågår nästan i tre minuter innan trummorna kommer in. Den verkliga explotionen kommer vid 4,15 när ett snuskigt snyggt riff gifter sig med bas och trumma. Man får känslan av att Scheidt tämjer sin gitarr och tvingar den att leverera riff efter riff för att efter dryga sex minuter ställa sig vid micken och vi får höra sång. Det är så sjukt jävla bra! I min värld så är han kungen av riffologi!

En sak som jag alltid gillat med YOB är att man får en känsla av att Mike Scheidt hela tiden improviserar sig fram i låtarna, det låter spontant. Givetvis så är det inte så, det har Scheidt själv sagt i intervjuer. Jag förstår att det kan vara svårt att ta till sig YOB för det är ingen lättsmält musik. Den kortaste låten på Atma klockar in på drygt sju minuter och den längsta på sexton. För mig så handlar YOB om känslor. När jag sätter mig ner och lyssnar och sluter mina ögon så plötsligt ser jag vackra landskap, jag flyger, jag lär mig mer om mitt inre, jag ser sanningen, meningen med livet. Stora livsfrågor, jag vet. Det är vad YOB handlar om. Men, och ett stort men. Det gäller att ta sig tid och verkligen lyssna.

Anders/SheerFaith




Härligt med skribenter som verkligen brinner för en platta, eller hur?
Sitter du förresten själv och ruvar på en hemlig pärla och vill ge ett gästtips?
Plita ner dina rader och skicka dem till chief-rebel-angel@hotmail.com då!