Citatet: Joey Tempest

Jag tänker ibland på det där med att Europe röstats fram som tredje bästa svenska hårdrocksgrupp genom tiderna av Sweden Rock Magazine.
Candlemass & Entombed fick ju spela på partajjet, och det var väl en bättre match med varandra än om grabbarna från Upplands Väsby lyckats knipa en av de två platserna, men erkänn att det hade varit en kul mix. Speciellt som de gjorde covers på varandras låtar - det svindlar nästan för ögonen om man tänker sig "The Final Countdown" i Candlemass-tappning...(eller kanske "Carrie" av Entombed)!
Passande, dessutom, för ju mer man funderar på Europe så får man faktiskt krypa till korset. Utan dem hade den svenska hårdrocksscenen inte varit vad den är.
De var vår första stora internationella stjärnor.
De banade vägen på ett sätt som är lätt att glömma och raljera om såhär i efterhand, speciellt om man kanske gillar lite tyngre och aggressivare snitt på sin musik.
Idag ska det ändå handla om just Europe, bandet som den senaste tiden fått inte bara en utan två böcker om sig - dock i lite olika ton...

Givetvis är båda recenserade på Werock, så söker du mer läsning om just detta så klickar du på respektive bild ovan. Det kan ju vara något en söndag - men det är inte från någon av böckerna vi ska hämta inspiration och info för Citatet denna gång.
Det ska vi göra ur bandets opus "The Final Countdown".
Nä, inte så att Citatet hämtas från låten, men vi ska prata om den. På svenska.
För det är bara att erkänna - det finns ingen av er rockers därute som inte, vid något tillfälle, mer eller mindre påverkade av berusningsmedel, har sjungit/skrålat/ylat med i stroferna som leder denna låt. Eller? 
Oh, We're heading for Venus (Venus)
And still we stand tall
Cause maybe they've seen us
And welcome us all, yeah
With so many light years to go
And things to be found (to be found)
I'm sure that we'll all miss her so
It's the final countdown.

På engelska. Men sjung på svenska så får du se hur fint det låter. Mer eller mindre fikonspråksöversatt.

Åh. Vi är på väg till Venus (Venus).
Och fortfarande står vi långa.
För kanske hare de sett oss
Och välkomnar oss alla, yeah
Med så många ljusår kvar
Och saker att hitta (att hitta)
jag är säker på att vi kommer sakna henne så
Det är den sista nedräkningen

Nja. Jag vet inte jag.
Att det där skulle komma att bli ledmotivet för millenieskiftet känns helt plötsligt lite ostigt. 
Men ändå.
Man kan inte förneka att Europe är lite av hårdockens motsvarighet till ishockeyns Börje Salming. Det var de som gav oss respekt i den riktiga vida världen, de som öppnade dörren för fler att träda efter och som tagit rätt mycket stryk för sina insatser.
Som har ärren och sägnerna för att bevisa det.

Därför landar Citatet denna gång hos frontmannen Joey Tempest, och hans reflektion över att bandet fortfarande tuggar på och vill någonstans. Citatet är stulet från just Sweden Rock Magazine #100.

"Textmässigt jobbar jag konstant när vi är ute och reser. Är jag hemma några dagar sätter jag mig vid pianot, eller mestadels med gitarren,och spelar in några idéer."
Joey Tempest, Europe

Kanske är det vad som krävs för att man ska hamna på topp tre över Sveriges Bästa Hårdrocksband genom tiderna.
En ständig driftkraft att fortsätta utforska musiken, även om det är länge sen man gick i bräschen med ett spår som "The Final Countdown".

Hur som helst, Europe förtjänar mer cred än i alla fall jag ger dem mestadels.
Bra gjort!