Omslagsbilden på Thin Lizzy's storartade liveverk "Live And Dangerous" är egentligen helt fenomenal i all sin enkelhet.
Man ser Phil Lynnot, fångad i sitt esse av rock'n'roll, inlevelse och i fokus. Bakom honom skymtar bandet, essentiella för helheten men ändå i bakgrunden. Phils uttryck är perfekt fångat.
Precis så är själva skivan.
Det är också kanske den första skivan som verkligen hamnat i blickfånget för att man i efterhand gjort pålägg och förbättringar. Bandet själva säger i den booklet som jag har att man gjorde det för att ge skivköparen så bra upplevelse som bara är möjligt, och att det kanske är 70% som är råmaterial från livetagningen, med då resterande 30% som pålägg.
Vete fan hur det är med det, men det kan nog stämma.
Ljudbilden och leveranskvalitén är så pass bra att det låter sannolikt, och för egen del kan jag strunta i det, extra mycket eftersom det inte verkar vara något man försöker mörka.
I slutänden ges vi ju som lyssnare är ruggigt bra produkt, tycker.
Och låtamaterialet gör förstås detta till en helt självskriven skivan i Live!-serien.
Här finns både rockigare klassiker som "Jailbreak", "Are You Ready" och "The Boys Are Back In Town" såväl som lite mer blues- och soulmättade skönheter som "Southbound" och "Don't Belive A World". Dessutom mina två absoluta favoriter med bandet, "Cowboy Song" och "Dancing In The Moonlight" (saxofonen!).
Inte mycket att klaga på, alltså.
Toppljud.
Topplåtar.
Toppenband, för Phil har sällskap av Brian Robertsson och Scott Gorham på gitarr, samt Brian Downey på trumpallen och hela gänget agerar som en väloljad maskin.
Thin Lizzy "Live And Dangerous". Vete fanken varför det dröjde så länge innan denna serie landade i just den här plattan, men bättre sent än aldrig...
Fredagslistan 2024, vecka 51: Susannes årsbästa
1 dag sedan
jäkligt bra skiva men ska man vara riktigt noga är det bara trummorna (och publikljudet) som är live, resten är faktiskt inspelat i studio. Så skivan borde egentligen heta "Studio & Dangerous"...
SvaraRaderaOch nu är jag lite fräck och länkar till mig själv, men här kan du läsa mer:
"http://brm.blogg.se/2011/november/2-lp-thin-lizzy-live-and-dangerous-1978.html"
Man får vara nöjd med att publiken är live i alla fall. Personligen så hatar jag "live"-skivor där man hör att publiken bara är ett spår som är pålagt och som repeteras in absurdum.
SvaraRadera" Live", alltså. Visste ju som texten anger att det var lite (?) fusk inblandat, men att allt utom trummor & publik är satt i studion är ju lite mer än bandet statement i min booklet...70% är på riktigt?
SvaraRaderaDet är nog att undervärdera resten då. Själva sången, gitarrerna och basspelet!!
För övrigt håller jag med dig Christofer. Fejk-publikljud går bort!
Förresten, @ Anders -> Finns inget fult i att göra egenreklam till vettiga bra inlägg. Det var ett bra initiativ!
SvaraRaderaStudio eller Live... En fantastisk skiva hur eller hur.
SvaraRaderaKorrekt, det råder det ingen tvekan om!
SvaraRaderaGrym skiva som man nu får se som samlingsskiva istället för liveskiva nu då.
SvaraRaderaVilka skivor är egentligen riktiga liveinspelningar? Känns som fler och fler klassiker är gjorda i studion.
Kiss någon?