Borlänges största hårdrocksexport Astral Doors spelar klassisk hårdrock. De har bestämt sig för att förvalta arvet från band som Rainbow och Dio, och de två senaste plattorna "Requiem Of Time" samt "Jerusalem" har recenserats av undertecknad (lite finurligt har jag gömt dessa recensioner som länkar på respektive skivtitel ovan...), men vi har faktiskt inte pratat om bandets absolut största stund.
Deras, i mina öron, magnum opus.
Andra skivan från 2005 "Evil Is Forever".
Detta är skivan för dig som gillar klassisk hårdrock och som letar en ny kärlek.
Du som vill att alla låtar på plattan ska vara bra, och att både sången och bandets insatser ska vara bra. Som vill att skivan ska vara varierad med både snabba och tunga låtar, men som aldrig gör avkall på melodin.
Allt det finns här. Nils Patrik Johansson sjunger bra, både "rent" och med sin lite skitigare elakare stämma. Nordlund och Haglund levererar sina riff med perfekt känsla och timing. Roberg låter keyboarden bli en perfekt del av arrangemanget, och Itäranta och Lindstedt ger en perfekt grund att stå på som rytmsektion. Ljudbilden är i stort sett perfekt för sådan här hårdrock. Omslaget är lika klassiskt ostigt och ändå snyggt som texterna.
Och.
Framförallt är det så att låtmaterialet vida överstiger mycket annat av det bandet lyckats åstadkomma.
Inledande och snabba "Bride OF Christ" (som faktiskt har just kristi brud och Knutby som ledstjärna...) är faktiskt plattans svagaste stund, och det säger en del. Sen blir det hitkavalkad. "Time To Rock", titelspåret och tokmäktiga "Lionheart" är de efterföljande dunderlåtarna.
Totalt 11 låtar ges, och det är bra hela vägen. Låtar som "Praise The Bones", progressiva "Stalingrad", svängiga "From The Cradle To The Grave" och tunga "Fear In Their Eyes" skulle med lätthet sticka ut som topplåtar på många av de andra skivorna som Astral Doors gjort.
Du har skivan här på Spotify.
Det är inte en skiva för alla, men för dig som gillar vad du läst so far kommer det vara perfekt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Personligen tycker jag dom är lite tråkiga, och då är det nog mest sången jag stör mig på.
SvaraRaderaLion Share är bättre, och sist jag kolla är det ju samma sångare.
Konstigt det där!
Grimgoth -> Ja, visst är det samma sångare. Märkligt hur det kan bli... han sjunger ju i rätt många band också, Patrik, bland annat även i WUTHERING HEIGHTS, och det bandet passar mig inte alls?!?
SvaraRaderaExakt, håller med dig där.
SvaraRaderaMen kanske han anpassar sin röst efter band och musik och detta kan man ju både risa och rosa?
Kul dock är ju att det verkar gå bra för bandet och han.
Kanske inte direkt min smak av hårdrock/metal men jag skall ge det en chans. Har du förresten lyssnat igenom Brymir -Breathe Fire to the Sun från 2011. Den är sjukt bra, men nu är jag också lite folk/pagan freak vad det gäller metal så kanske jag lite partisk i den musiken. Men rekommenderar den i alla fall. Såg för övrigt att du gillade immortals ungefär lika mkt som oss haha. Take care rock on /
SvaraRaderaAchilles -> Nix, jag har inte lyssnat mig igenom Brymir-plattan. Får ta och göra det... bra musik är ju bra musik!
SvaraRaderaTack detsamma, säger jag. Keep the rock-fana högt!