Den frågan har jag ställt mig rätt ofta, i många sammanhang - och inte sällan avsedd att ge mig själv en läxa. Missar av rent anmärkningsvärda mått inträffar lite då och då, och ibland även inom musik.
Mastodons spelning på Annexet i början av 2012 var en sån. Som förband stod ett Red Fang, några jag aldrig hört och inte brydde mig om. Jag struntade i den spelningen, helt enkelt, i trygg förvissning om att det inte var något speciellt jag missat.
Jävla blunder.
Visst, inledande "Malverde" på skivan "Murder The Mountains" (sicket jäkla namn egentligen) är kanske mest monoton, men sen.
Svänget i "Wires". Texten i samma låt.
Melodin i "Hank Is Dead". Det doomiga riffet som driver "Into The Eye".
Mer behövs egentligen inte för att man ska inse att man missat nåt.
Tvärtom mot man kan tro av att titta på konvolutet så är detta inte stenhård dödsmetall.
Det rör sig snarare om rock'n'roll som antagligen framförs iklädd jeans, sliten t-shirt och skägg.
Gärna lite utsvängda jeans.
Och starka strålkastare som ger ett fräckt motljus.
Skivan fanns med på plats 18 i Metal Bastards sammanställning över 2011 års bästa plattor, och sen jag lade egna rabarber på den så har den haft en frekvent plats i spelaren.
Det blir lätt så när låtarna är bra, framförandet lättsamt och produktionen passande.
Som hos Red Fang. Som jag missade den där kvällen i januari.
Då är det tur att skivan finns för att ge fullständig rättvisa till bandet.
Red Fang är en grupp att hålla ögonen på, "Murder The Mountains" en platta som bör finnas i din skivhylla eller spellista eller hur du nu väljer att lyssna på din musik. Plattan finns på Spotify, och dte kan ju vara en bra början. Så slipper du fråga dig själv hur du kunde missa det här...
Inlägg
Börjat lyssna lite på Red Fang, och jag gillar dom so far iaf.
SvaraRadera