Vallenfyre har rätt tunga namn i sin sättning. Projektet är Greg Mackintosh sätt att hantera faderns bortgång, och till sin hjälp har han tagit kamrater från sin närhet. Det innebär att "A Fragile King" (titeln avser förstås den i cancer bortgångne fadern) även innehåller Adrian Erlandsson på trummor (naturligt, eftersom de båda är kollegor i mer kända Paradise Lost) likväl som Hamish Glencross på gitarr, Scoot på bas och Mully på rytmgitarr. Huvudpersonen själv hanterar som vanligt gitarren på ett föredömligt sätt, och visar på denna platta upp ett nytt vasst redskap: rösten.
Såhär ska growl framföras.
Det är dödsmetall som levereras, stämt i moll och med desperation som drivkraft.
Och jävligt bra låtar.
Det kanske är det som verkligen gör skivan till vad den är, kombinationen av att låtarna är bra samt att det finns en underliggande tanke och ett syfte med den.
Man känner med Greg, i låtar som "Desecration", "As The World Collapses" och inledande "Al Shall Suffer" målar han brett och tjockt med undergångens pensel.
Jag recenserade plattan för Werocks räkning. Då var det i slutet av 2011, och av någon anledningn har den här skivan blivit en sån där som jag inte spelar jätteofta - men varje gång den åker på så reagerar jag över hur jävla bra den är.
Varför spelar jag inte den här oftare?
Gör inte den missen du med. Spotify här, sen är du snart fast i Mackintosh svarta sorg!
Inlägg
Kul att du tipsade om denna, har nämligen precis beställt den. Tillsammans med bla Red Fang faktiskt så enligt dig så är jag "in for a treat".
SvaraRadera...ja, helt klart. Fast två fullständigt olika plattor. Kul att det slumpade sig så ändå! :)
SvaraRaderaBra tips, jag gillar detta skarpt. Påminner om musiken jag lyssnade på under mitten av 90-talet med just Paradise Lost och Entombed i spetsen
SvaraRaderaDaniel S -> Det är nog ett sånt tips. Antingen diggar man det hårt eller så passar det inte alls. Kul jag träffade rätt för din del denna gång!
SvaraRaderaAtt den fanns för 69 spänn på Ginza gjorde ju inte saken sämre
SvaraRadera