...också bättre än du tror: Black Sabbath "Never Say Die"

Häromdagen var det ju Chickenfoot som fick lite plats i solen, då för att det var en skiva som man lätt dömer på förhand.
Nu ska en annan somrig skiva få lite utrymme, men av helt andra orsaker.
Black Sabbath "Never Say Die" är nämligen också bättre än du tror.
Bandets åttonde platta från -78, den sista med Ozzy Osbourne på sång, och man kan ju - så här i efterhand, med tanke på den kommande skivan "13" där man åter igen har samme sångare - säga att skivans titel känns närapå profetisk. Man ska aldrig säga aldrig, typ.
Hur som helst - den här skivan är en sån där platta som egentligen aldrig fått det erkännande som den kanske förtjänar.
Bandet knakade i fogarna när den gavs ut, och eftersom det ändå är Black Sabbath vi pratar om, bandet som under hela 70-talet rosat marknaden med odödliga skivor som "Sabotage", "Vol 4", Master Of Reality", "Paranoid", "Sabbath Bloody Sabbath" och den självbetitlade debuten.
Följer man upp det med en skiva som inte är världsklass så kommer den oundvikligen att ses som en plump i protokollet, eller glömmas bort när man ser tillbaka på historien.
Det är lite synd, för detta är betydligt bättre än man minns.
Det är en lite annorlunda platta för att vara Sabbath, med en mer rockig approach än vanligt. Man experimenterar med blås, och har en produktion som är luftigt avslappnad.
Och låtarna är fina.
Hade något band släppt "Never Say Die", "Johnny Blade" eller kanske framförallt underskattade "Junior's Eyes" idag hade jag gillat det hårt.
Nu har det liksom hamnat i skymundan, enligt ovan.
Det är synd och skam, och därför spelar vi idag en til skiva som är bättre än du tror. 
Som passar sig på sommaren.

Fast. Det kan ju i stort sett sägas om den här skivan också:

Den får inte heller riktigt den ära den förtjänar, lite av samma anledningar - trots att jag nog tycker att det är tydligare med "Never Say Die".
Dagens lyssning alltså.
Black Sabbath "Never Say Die"!

Bättre än du tror: Chickenfoot "III"

På sommaren passar helt klart vissa skivor bättre än vad de gör andra tider på året.
En lättsammare inställning, lite vind i håret (ja, det lilla man har kvar då...), sol i ögot och ett i allmänhet glättigt liv gör att skivor med sådana livsbejakande tendenser faller väl ut.
Grilla lite, lyssna på lite lättsmält svängig rock'n'roll.
I begynnelsen av mitt engagemang på Werock.se så skrev drev jag igenom att vi skulle skriva en liten sammanställning av våra favoritskivor till sommarens aktiviteter. Dag ett handlade om en dag på stranden, dag två om ett riktigt sommarregn, dag tre om att rulla fram genom sommaren i en cabriolet samt dag fyra om ett socialt grillande, alla dagar med passande sountrack till. Inte i något av fallen har jag med ovanstående skiva, Chickenfoots andra album "III" (förvirrande... men du får läsa recensionen för att förstå).
Det beror på två saker.
Det ena och mest uppenbara är förstås att den inte var släppt då.
Det andra är att man inte tror att den är bra. 
Det är nämligen en sån där skiva man ganska enkelt avfärdar som alltför banal och inte tillräckligt hipp.

Den kanske är lite för svag för att rubba de enorma legender som rabblas upp på sommarens soundtrack (jag menar, den är ju, hur man än säger, inte jämförbar med "Sabbath Bloody Sabbath" av just Black Sabbath, men det är det å andra sidan många skivor som inte riktigt är...) men man lurar sig ändå lätt på skivan.
Den är nämligen bra mycket bättre än du tror!

Låtar som "Up Next", "Big Fott" och "Come Closer" är förstås sådana som fastnar direkt, men hela skivan är väldigt fin - och samtidigt lekfull.
Det är väl det som gör att den passar sig så bra för just lättsamma stunder i sommartid.
Jag gillar hela plattan. "Alright Alright", "Different Devil", "Dubai Blues", "Something Going Wrong"... kort sagt, skivan nummer två (alltså "III") är bra mycket vassare än debuten.
Dessutom är den riktigt läcker förpackad.
3D-effeckter och medföljande glasögon som gör hela klabbet innovativt och häftigt.
Och "hockeykort"-stuk som presenterar de olika medlemmarna.
Kolla själv!
Mer sånt, tycker jag. Det gör det extra värt att köpa en skiva, istället för att lyssna på Spotify eller så.
Även om det väl är det du får göra idag om du inte har skivan.

Bättre än du tror, om du kan släppa dina förutfattade meningar.
Chickenfoot "III"

Recension: Van Halen "A Different Kind Of Truth"

Van Halen anno 2012, en riktig familjefest. Den enda som inte bär efternamnet är sångaren David Lee Roth, och denna återförening kan egentligen sammanfattas på med ett knippe frågor och svar:
Kan Eddie Van Halen spela gitarr? Ja.
Har David Lee Roths röst tappat en del av sitt omfång? Ja. Den låter stundtals riktigt trött om man jämför med glansdagarna.
Finns det någon anledning för andra än Van Halen-fans att bry sig om "A Different Kind Of Truth"?
Nej. Inte nämnvärt.
Jag gillar ju bandet, framförallt att de alltid haft en form av sorglöshet som en naturlig komponent i sin musik, så för mig och mina likar finns anledning att kolla närmare på vad som bjuds på denna återföreningsplatta.
Och det är ganska blandat.
Skivan öppnar relativt starkt, inledande "Tattoo" är en sån där låt som inte känns speciellt märkvärdig första gången man hör den, men som ändå sätter sig och får en att nynna på refrängen i efterhand. Febrigt intensiva "She's The Woman" är också helt okej, likaså "China Town" och "Blood And Fire".
Grejen är att det blir mest så.
Okej.
Och det funkar ju förstås inte riktigt på en hel skiva. Det finns dessutom lite för många svaga spår för att det ska hålla styrfart över 13 låtar. "Bullethead" är i och för sig helt okej, men det är en låt som jag anser vara under Van Halens värdighet och den luktar fritidsgård, en sån där låt som vilket lokalt band från Skellefteå hade kunnat prestera. "HoneyBabySweetieDoll" är rent skräp, och det är tur att det i slutet tar sig lite med sköna "Outta Space" och "Big River".
Sista låten kanske ändå förklarar skivan bäst, i alla fall med sin titel.
Den heter "Beats Workin´".
Och det är väl det allt egentligen handlar om.
Att slippa jobba.
Att överkomma drogmissbruket (för Eddies del då). Att begrava all ont blod efter splittringen med basisten Michael Anthony (som ju som bekant ersatts av Eddies tonåring till son, Wolfgang, och själv spelar med forne Van Halen-vokalisten Sammy Hagar i Chickenfoot). Att komma ut på vägarna och fortsätta dra in pengar genom utsålda shower i USA.
Och det kan ju vara helt okej, "A Different Kind Of Truth" saknar som sagt inte ljuspunkter.
De är bara lite luriga att upptäcka eftersom de inte har en chans mot bandets gamla gnistrande örhängen.
För så är det ju.
"A Different Kind Of Truth" kommer kanske att bidra med en låt till en setlista, eller två - och det mest för att bandet vill spela något nytt. Fansen kommer att köpa skivan (hej, jag gjorde ju det också!), men inte bry sig om de får höra något av den live.
Så - gillar du Van Halen ska du kolla in plattan. Om du nu inte redan gjort det. Det känns nämligen som om de som väntat på skivan redan köpt numera, det var ju ett tag sen den landade på skivdiskarna, och jag förutspår att den kommer att återfinnas i reabackarna ganska snart.
Frågan är då - plockar du upp den då?
Precis som inledningen antyder finns facit i en fråga och ett svar.
Gillar du Van Halen?
I så fall tar du tillfället i akt. Om svaret är nej så finns ingen anledning att försöka ge sig på det nu.

Bästa Spår: ...får nog bli dött lopp ändå, det är bäst i början. "Tattoo" och "She's The Woman", som i sitt sound är helt olika.

När det gäller betyget är det inte mycket att bråka om, tycker jag. Speciellt inte med förklaringen av betygsskalan. Låt oss läsa innantill: 2: Godkänt. För fans & samlare.

Van Halen "A Different Kind Of Truth" - 2

Att laga en kycklingfot?

Julefrid?
My ass.
Hemma hos Rebellängeln är det fullt ös medvetslös. För tillfället rockas det (eller, ja... rockas och rockas - det springs i cirklar mest...) till Chickenfoot. Senaste skivan "III" sopade ju hem överraskande bra betyg vid recensionen, och dessutom innehåller digipak-versionen en hel del roligt.
3D-glasögon, t ex. Som äldsta killen M har hittat.
Dessutom typ "actionkort" med alla medlemmarna.
Såna här.

Riktigt roliga faktiskt.
På framsidan är det en bild med 3D-effekter, och baksidan är ett faktakort med totalt nördiga och vansinniga data. Likes och dislikes, personlig musiksmak och en enkel Q & A.
Där man bland annat får veta hur man skulle tillaga kycklingfot.
Äh, det är väl bara att kasta sig in i det.
Julläsningen idag blir alltså meningslösa och roliga fakta om bandet Chickenfoot!

Sammy Hagar
Likes: Sea, salt, sun, sand och sex, 9 times a week. Not necessarily in that order...
Dislikes: Mosquitos in paradise, conflict or violence of any kind, bad food, bad booze, bad drivers, blue balls
Q: If you had to be from another planet, what planet would you be from?
A: The 9th planet from the sun in a distant galaxy... Because the weather's perfect and that's where we're from
Q: When is the World Going to End?
A: When I die.
Q: What song makes your right foot turn to led?
A: "Highway Star" by Deep Purple. It's the greatest song ever written, with a relentless groove.
Q: Favorite Colour?
A: You didn't actually just ask me that...!

Joe Satriani
Likes: Sleeping late, staying up late, driving, swimming, sex, music, potato chips, pizza, old guitars, mountains, forests, fast computers, fast internet, espresso, art, people, Rock and Roll!
Dislikes: Weak coffee, mean dogs, lousy food, any kind of pain, people who will not get out of your face, slow internet, crashing computers, shoes that don't fit, guitars that will not stay in tune, lousy potato chips, schedules, filling out quistionnaires and forms...
Q: What's the longest you've gone without playing guitar?
A: Three weeks. I was on a vacation, driving through northern Italy, ending up in Venice for a week. It felt good to give my fingers some time off.
Q: Whats the saddest of all keys in music?
A: Nigel Tufnel had it right, D minor. "Lick My Love Pump" still makes me cry to this day!
Q: What tastes like chicken, but isn't chicken?
A: Spotted owl makes a wonderful substitute when havig frineds over fpr dinner. So tasty, and oh so controversial!

Chad Smith
Likes: Silence, sun, motorcycles, kids smiles, everything else nice
Dislikes: Drunks, crowded bars, violence, difficult situations
Q: Most distracting thing seen from stage?
A: Breasts and fights, hopefully not at the same time
Q: First public appearance?
A: My first bath
Q: Former occupations before show biz?
A: Dishwasher, paint mixer, caddy, skin flute inspector
Q: Biggest influence in career?
A: Can't think of anything, probably everything
Q: Favorite pet?
A: Pussycats

Michael Anthony
Likes: Fast cars, fast food, or just food in general (anything I can slather hot sauce on!!) My watch collection, and jammin' with my buddies Sammy, Joe and young Chad.
Dislikes: Peaople who sleep in (because I just can't). Being out of my favourite hot sauce. Being away from my cars or my family, and did I mention being out of my favourite hot sauce?
Q: How hot is too hot?
A: At this point, I think my tastebuds are just about shot from spicy food, so too hot would probably be taking a drink of molten lava.
Q: Ho would you cook & eat a chicken...foot?
A: I would take the chicken...foot and drop it in a pot of Mad Anthony XXX hot sauce and let i simmer for about a week. Then I would drink the sauce and throw the foot away.
Q: If you were a rapper, what name would you go by?
A: First off, if I were a rapper the world would probably be coming to an end, and if that were the case, I would call myself Mikey-Mike. It seemed to work for Markey-Mark! Would anyone like to be in my "Funky Bunch"?

Ehh... ja, okej.
Fullständigt normala svar, allihop. Inte.
Typiska intervjuer som ändå får en själv att framstå som hyggligt sansad och balanserad!

Recension Megadeth, Vallenfyre, Chickenfoot, Wolves Like Us och Work Of Art!

Det är mitt i månaden, och Werock har försetts med en knippe nya recensioner.
För egen del har jag utnyttjat att förra veckan på bloggen var baserad på mycket bilder, och gått fullständigt bananer. Recensioner från min penna på Megadeth, Vallenfyre, Chickenfoot, Wolves Like Us och Work Of Art! Du hittar dem alla genom att klicka på omslagsbilderna ovan, men till detta ska du lägga ytterligare 6-7 stycken nya recensioner från mina kollegor.
Eftersom det är måndag så fortsätter också tävlingsvansinnet på Werock, och om det inte räcker så kastar vi in ännu lite mumma...
...nämligen en bildspecial från spelningen med Bring Me The Horizon och Machine Head, denna gång med de bilder som blev bäst. Inte de som publicerats på denna blogg förra veckan.

Hur recensionerna som detta inlägg startade med har landat?
Lite blandat. Mellan 6 och 8 i betyg på dessa fem skivor, och både väldiga överraskningar positivt såväl som en skiva som man gillar utan att ens ha hört den. Och Megadeth kan ha presterat sin bästa låt sen "Countdown To Extinction"!

Mest I Spelaren...

Såhär ser de ut.

De skivor som rullat mest i spelaren den senaste veckan. Till ovanstående ska man dessutom lägga gruppen Watain, där jag spelat dem en hel del i samband med skrivandet av den kommande Tvekampen (publiceras nog på fredag, som det ser ut... för dig som undrar...)

Ganska hård vecka, alltså, med undantag för lite glättiga Chickenfoot (och, faktiskt Astral Doors som jag inte har med ovan, även om de inte är glättiga direkt...) så är det brutal musik.

Vallenfyre, Death (tack för tipset Fredrik, denna Re-Issue var riktigt riktigt bra, och du kan lita på att den kommer att dyka upp i Remasters-serien vad det lider...) och Vomitory har härjat i lurarna på undertecknad.

Passar bra denna lite mörkare månad!

Äntligen - nytt material med Chili Peppers på gång!

Red Hot Chili Peppers.
Det är ett band jag är extremt svag för - och har så varit sen första början.
Gillar speciellt de lite funkigare, knasigare sakerna.
Brottet med gitarristen Frusciante var därför ganska oroväckande, och när sen Chad Smith trummat med Chickenfoot så har jag faktiskt varit lite orolig över bandets framtid. Skulle lägga av, eller Anthony Kiedis få ett återfall? Tanken kändes faktiskt inte helt orimlig.
Nu kanske man kan slappna av.
Det verkar som om bandet är på gång med ný skiva och planen är att spela in nytt material i sommar. Jag vågar förstås inte riktigt andas ut ännu, men det känns inte så osäkert längre.

Nytt material med Chili Peppers.
DET vore ett sätt att toppa det hitills fantastiska musikåret!!!

Betyg 2!

Här har du dem, alla recensioner som publicerats på denna blogg med betyg 2 under 2009.
Gemensamt för samtliga är väl att skivan som helhet inte riktigt håller måttet - men alla har sina ljusglimtar.
Varför finns det ingen med betyg 1, kanske du frågar?

Helt enkelt för att jag köpt mina skivor. Och inte fanken köper jag medvetet en skiva jag tror är usel!
Förutom det - det har inte varit något bra år för självbetitlade plattor i år...

Chickenfoot "S/t"
Killswitch Engage "S/t"
Job For A Cowboy "Ruination"
Corroded "Eleven Shades Of Grey"
JORN "Spirit Black"
W.A.S.P "Babylon"

Håll till godo - imorgon kliver vi upp ett steg och kollar på betygs-3:orna!

Årets namn

Går i min bok till Chickenfoot. Kul namn, bra rock'n'roll-känsla, snygg passande logga!

Synd bara att skivan inte levde upp till namnet...

Hedersomnämnande till Linköpings nya stolthet Los Sin Nombre, De Namnlösa. Bra namn, bra skiva.

Sämst namn går förstås till W.E.T. Vad faaaan är det? Allvarligt, hur ska det uttalas? Som ett pojkgruppsnamn a la EMD? Eller som ett ord, alltså "blöt"? Riktigt uselt, och namnet höll faktiskt på egen hand se till att jag missade detta gäng. Marknadsavdelningen - tänk om, tänk rätt...

Recensioner - en snabbgenomgång!

Snart är vi inne i årets sista kvartal, och skivåret 2009 är inne i sista fasen.
Bloggen bjuder därmed på en snabbrepetion av alla recensioner som klarats av så här långt, allt för att vi gemensamt ska kunna kasta oss över den slutspurten med alla spännande releaser så här på höstkanten.
Dessutom är det ju lönefredag idag, så vem vet vilken du skiva du står och håller i under eftermiddagen... här har du svaret på om du ska köpa eller inte!

Betyg 4

• Behemoth "Evangelion"
• Candlemass "Death Magic Doom"
• Hardcore Superstar "Beg For It"
• Amorphis "Skyforger"
• Necrophobic "Death To All"
• Ghost Brigade "Isolation Songs"

Betyg 3

• Ex Deo "Romulus"
• Heaven and Hell "The Devil You Know"

Betyg 2

• Killswitch Engage "Killswitch Engage"
• Job For A Cowboy "Ruination"
• Chickenfoot "Chickenfoot"
• Corroded "Eleven Shades of Black"

Med andra saknas både skivor med betyg 5 och betyg 1. Än så länge, hösten bjuder ju som bekant på en hel del spännande släpp...

Vill du läsa mer om recensionerna så rekommenderas sökfunktionen här på bloggen!

Nu på bloggen - recensioner!

Jajamen, nu är bloggen igång med lite recensioner.
Betygskalan finns att läsa redan nu, och texter om i alla fall Candlemass & Chickenfoots senaste alster finns uppe. Visst säger du, det är ju inga sprillans nya plattor...

Nä. Men bloggen fanns ju inte när de gavs ut i början av sommaren, så jag har gett mig själv dispens.
Det betyder också att vi kommer avhandla bl a Necrophobic, Hardcore Superstar, Amorphis och Heaven & Hell den närmsta tiden, trots att plattorna funnits någon eller några månader.
Självklart kommer även tankegångar om färskare alster. Behemoth, Ex Deo, Job For A Cowboy för att nämna några!

Hänh med och ge dina kommentarer och egna betyg!

Recension - Chickenfoot "S/t"

Chickenfoot "S/t"

Förutsättningarna finns ju, minst sagt. Satriani, Chad Smith, Michael Anthony & Sammy Hagar är ju rätt tunga namn som slagit sina påsar ihop under namnet Chickenfoot. Plattan med samma namn uppvisar också mycket riktigt ett gäng duktiga musiker - det svänger om rytmsektionen, riffen är snyggt kryddade och sången är bra.

Det är egentligen bara ett problem... det är för trist!

Visst har plattan en del sköna spår som gör sig bra i bilen, och jag VILL egentligen gilla det här.

Men det hjälper inte.

Jag tror de hade kul när de jammade fram den här plattan, men det skulle inte ha skadat att låta den ta lite mer tid - och kritiskt granska vilka kompositioner man åstadkommit.

Kanske en annan gång, för den här gången missar man målet.

Vill du kolla mer själv hittar du det här: http://www.chickenfoot.us/

Bästa spår: "Turnin' Left"

Chickenfoot "Chickenfoot" - 2